Polens premiärminister Donald Tusk varnar för att underrättelseuppgifter pekar på ryska planer på hybridattacker med drönare och robotar mot länder som stöder Ukraina. Enligt Tusk kan målet vara att skapa tvetydiga incidenter som testar om Natos artikel 5 verkligen fungerar i praktiken.

Den polske premiärministern Donald Tusk kom med den skarpa varningen i sejmen den 17 september.

Enligt Tusk är underrättelsetjänsternas bedömningar nu mycket samstämmiga om att Ryssland kan försöka genomföra hybridattacker mot Ukrainaallierade under de kommande månaderna.

Polen hör till de länder som uttryckligen nämns i hotbilden.

Det handlar enligt Tusk inte nödvändigtvis om ett öppet militärt angrepp där Ryssland erkänner att man attackerat ett Natoland.

I stället kan drönare, robotar eller andra projektiler användas på ett sätt som gör det möjligt för Moskva att hävda att en träff var ett misstag eller en olycka.

Det är just den gråzonen som gör varningen särskilt allvarlig.

Tusk: Kan testa Natos artikel 5

Tusk kopplade själv den möjliga ryska strategin till Natos artikel 5.

Enligt den polske premiärministern kan syftet vara att försvaga sammanhållningen inom försvarsalliansen och skapa bilden av att artikel 5 är mer teoretisk än praktisk.

Artikel 5 är kärnan i Nato och innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland betraktas som ett angrepp mot samtliga.

Men bestämmelsen innebär inte att varje drönare som korsar en gräns automatiskt utlöser kollektivt försvar.

Nato måste först bedöma vad som faktiskt har hänt, hur allvarlig incidenten är och om den ska betraktas som ett väpnat angrepp.

Det skapar ett utrymme som en motståndare skulle kunna försöka utnyttja.

Ett begränsat angrepp kan vara tillräckligt allvarligt för att skapa en säkerhetspolitisk kris men samtidigt tillräckligt oklart för att skapa diskussion mellan Natoländerna om hur alliansen ska reagera.

Hurbra har tidigare gått igenom när ett hybridangrepp kan bli en artikel 5-fråga.

Hösten och vintern pekas ut som särskilt farliga

Tusk beskriver perioden från hösten och genom vintern som särskilt känslig.

Enligt honom pekar den information Polen har fått på fortsatt högintensiva ryska angrepp mot Ukraina samtidigt som risken för provokationer och incidenter längre västerut ökar.

Den polske premiärministern sade att underrättelsebedömningarna är betydligt mer samstämmiga än tidigare.

Varningen kommer dessutom efter att Tusk tidigare berättat att CIA-chefen John Ratcliffe gett honom en detaljerad genomgång av möjliga ryska incidenter under de kommande månaderna.

Det går däremot inte att slå fast att just uppgifterna om planerade drönar- och robotattacker kommer från CIA.

Rysk drönare bara kilometer från Polen

Varningen kommer samtidigt som Ryssland fortsätter sina omfattande luftangrepp mot Ukraina.

Under den 17 september skickade Polen upp stridsflyg och stängde tillfälligt flygplatserna i Rzeszów och Lublin i samband med ryska attacker mot västra Ukraina.

Det rapporterades inte om någon kränkning av polskt luftrum.

En rysk jetdriven drönare slog samtidigt ner omkring fyra kilometer från gränsen mellan Ukraina och Polen nära området Yahodyn och Dorohusk.

Bara några dagar tidigare hade ryska angrepp skett omkring två kilometer från den polska gränsen.

Hurbra har tidigare skrivit om den ryska drönarattacken nära Polen och den stängda gränsövergången.

Tusk pekade också på att Ryssland i större utsträckning använder jetdrivna drönare som kan flyga både snabbare och högre än många av de drönare som tidigare dominerat kriget.

Det ställer nya krav på luftförsvaret.

Artikel 5 betyder inte automatiskt fullskaligt krig

Natos artikel 5 har bara formellt aktiverats en gång, efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.

Om ett Natoland utsätts för ett väpnat angrepp ska de övriga medlemsländerna hjälpa det angripna landet.

Det betyder däremot inte automatiskt att samtliga Natoländer går in i ett fullskaligt krig.

Varje land ska vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det kan inkludera militärt våld, men stödet kan även ta andra former.

Nato har dessutom slagit fast att mycket allvarliga cyberattacker och andra hybridangrepp under vissa omständigheter skulle kunna betraktas som ett väpnat angrepp.

Det gör gränsdragningen central i det scenario som Tusk nu beskriver.

En drönare över ett Natoland behöver alltså inte automatiskt betyda artikel 5. Hurbra har tidigare förklarat vad som händer när en drönare flyger in över ett Nato-land.

Nato har redan förstärkt östflanken

Hotbilden längs Natos östra gräns har förändrats under det senaste året.

Efter omfattande ryska drönarintrång över Natoländer i september 2025 höll alliansen konsultationer enligt artikel 4 och startade insatsen Eastern Sentry.

Det har bland annat inneburit mer stridsflyg, luftvärn, övervakningsflyg och marina resurser längs Natos östflank.

Artikel 4 är inte samma sak som artikel 5.

Den används när ett medlemsland anser att dess territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet är hotad och vill hålla formella konsultationer med de andra allierade.

De återkommande luftincidenterna gör samtidigt att avståndet mellan kriget i Ukraina och Natos territorium stundtals är mycket litet.

Flera incidenter runt Nato

Tusks varning kommer också mot bakgrund av flera säkerhetsincidenter i Europa.

Tyskland har pekat ut Ryssland som ansvarigt för ett misslyckat drönarangrepp mot Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti och sagt att tillvägagångssättet överensstämmer med tidigare ryska hybridoperationer.

Den 15 september uppgav Danmark att en rysk fregatt hade skjutit signalbloss mot en dansk militärhelikopter på internationellt vatten. Ryssland anklagade i sin tur de danska helikoptrarna för farliga manövrer.

Samma dag sköts en drönare ner över Litauen av ett italienskt Natoplan.

Litauens president sade senare att det rörde sig om en Gerbera-typ som används av Ryssland, men att drönaren sannolikt varit på väg mot Ukraina och kommit ur kurs.

Den händelsen ska därför inte betraktas som ett bekräftat avsiktligt ryskt angrepp mot Litauen.

Sverige inte utpekat som mål

Sverige är Nato-medlem och en av Ukrainas stora europeiska stödgivare.

Sverige har också tillsammans med bland andra Polen, Finland och de baltiska länderna varnat för en ökande rysk hybridverksamhet som omfattar sabotage, cyberoperationer och andra påverkansförsök.

Säkerhetspolisen uppgav i augusti att en rysk SVR-ledd underrättelseoperation riktad mot svenskt beslutsfattande samt Sveriges, Natos och EU:s trovärdighet hade stoppats.

Men det finns ingen offentlig uppgift från Tusk om att Sverige specifikt hör till de länder som Ryssland planerar att angripa med drönare eller robotar.

Hans varning gäller bredare länder som stöder Ukraina och framför allt situationen längs Natos östra flank.

Ryssland förnekar anklagelser om hybridattacker

Ryssland har återkommande förnekat anklagelser om att landet ligger bakom sabotageplaner och hybridattacker i Europa och har beskrivit sådana västliga anklagelser som försök att skapa rädsla för Ryssland.

Något verifierat specifikt ryskt svar på Tusks nya uttalande den 17 september hade inte kommit när varningen blev offentlig.

Det finns samtidigt ingen offentlig information som gör det möjligt att oberoende bekräfta de konkreta ryska planer som Tusk beskriver.

Det som förändrar säkerhetsläget är därför inte att ett angrepp mot Nato nu är fastslaget, utan att Polens premiärminister säger att flera underrättelsebedömningar pekar åt samma håll.

Och enligt Tusk kan nästa steg i den ryska konfrontationen med väst vara utformat för att skapa just den fråga Nato helst vill slippa ställas inför:

Hur reagerar alliansen när ett angrepp verkar medvetet, men samtidigt är konstruerat för att kunna förnekas?