Europas gaslager är ovanligt lågt fyllda inför vintern samtidigt som gaspriset har rusat. Läget innebär inte att Europa redan befinner sig i en ny energikris, men marginalerna är betydligt mindre än normalt. En kall vinter eller nya störningar i gasleveranserna kan snabbt ge högre energipriser – och effekterna kan nå svenska hushåll genom elpriser, inflation och i förlängningen räntor.

EU:s gaslager var den 16 september fyllda till 68,66 procent, motsvarande omkring 777 TWh gas.

Det kan jämföras med ett femårssnitt på ungefär 85 procent vid den här tiden på året.

Skillnaden är stor. Europa går alltså mot uppvärmningssäsongen med en betydligt mindre buffert än normalt.

Samtidigt har det europeiska gaspriset stigit kraftigt. TTF-gasen handlades den 17 september kring 81 euro per MWh, omkring 150 procent högre än för ett år sedan.

Det är fortfarande långt från de allra högsta priserna under energikrisen 2022, då priset under en period passerade 300 euro per MWh. Men kombinationen av stigande priser och låga lager gör vinterläget betydligt känsligare.

Tyskland har bara fyllt drygt hälften av lagren

Situationen skiljer sig mycket mellan Europas länder.

Tyskland hade den 16 september bara omkring 56 procent av sin lagringskapacitet fylld. Nederländerna låg på drygt 53 procent, medan Italien hade betydligt starkare lager på omkring 85 procent.

Det är framför allt de låga nivåerna i Tyskland och Nederländerna som väcker uppmärksamhet. Länderna har tillsammans en mycket stor del av EU:s totala lagringskapacitet.

Gaslagren är Europas reserv när efterfrågan stiger under kalla vinterdagar eller när de löpande leveranserna inte räcker till. Under en normal vinter kan uttag ur lager stå för ungefär en fjärdedel eller mer av Europas gasförbrukning.

Aktuella europeiska lagernivåer går att följa hos Gas Infrastructure Europe.

Europa har blivit mindre beroende av Ryssland – men mer beroende av LNG

Europa står bättre rustat än när energikrisen exploderade 2022.

Sedan dess har EU byggt ut möjligheten att ta emot flytande naturgas, LNG, minskat gasförbrukningen och spridit inköpen över betydligt fler leverantörer.

Det minskar risken för att en enda leverantör ska kunna orsaka samma typ av chock som när de ryska gasleveranserna föll kraftigt.

Men systemet har fått en annan sårbarhet.

Europa måste köpa stora mängder LNG på en global marknad där samma laster också efterfrågas i Asien. Om leveranser störs eller efterfrågan ökar kraftigt någon annanstans kan priset snabbt behöva höjas för att LNG-fartygen ska styras mot Europa.

Det är särskilt känsligt när lagren redan är låga.

Hurbra har tidigare beskrivit hur Europas gaspris redan rusade samtidigt som lagren släpade efter. Utvecklingen under september visar att problemet inte har försvunnit.

En vanlig kall vinter kan bli tillräcklig för att pressa systemet

Det krävs inte nödvändigtvis någon extrem köldvinter för att läget ska bli besvärligt.

Om temperaturerna ligger kring normala vinterförhållanden kommer Europa att behöva göra betydande uttag ur lagren. Eftersom startnivån är betydligt lägre än normalt riskerar lagren då att vara mycket låga när våren kommer.

Problemet flyttar i så fall vidare till nästa år.

Europa måste nämligen börja fylla lagren igen efter vintern. Om de är nästan uttömda krävs stora gasinköp under våren och sommaren 2027, samtidigt som Europa konkurrerar med resten av världen om LNG.

Det kan hålla priserna höga långt efter att själva vintern är över.

En mild vinter skulle däremot snabbt förbättra läget. Lägre efterfrågan skulle göra att mindre gas behöver tas ur lagren och minska Europas behov av dyra LNG-leveranser.

Vädret har därför ovanligt stor betydelse den här vintern.

Är Europa på väg mot en ny energikris?

Det finns ännu inget stöd för att säga att en ny kris av samma omfattning som 2022 redan är på väg.

EU har fortfarande löpande gasleveranser, stora importmöjligheter och betydligt bättre infrastruktur än för fyra år sedan. Europeiska myndigheter har inte heller bedömt att det finns någon omedelbar fysisk gasbrist.

Men säkerhetsmarginalen har blivit betydligt mindre.

Det gör att flera negativa händelser samtidigt kan skapa en betydligt allvarligare situation.

Exempelvis skulle en kombination av kallt väder, störningar i LNG-leveranser och hög efterfrågan i Asien kunna tvinga Europa att konkurrera aggressivt om tillgänglig gas.

Då kan priserna stiga långt innan gasen faktiskt riskerar att ta slut.

Det är därför framför allt risken för en ny europeisk priskris på energi som har ökat.

Så kan Sverige drabbas

Sverige är inte lika beroende av naturgas som exempelvis Tyskland.

Naturgas står bara för omkring tre procent av Sveriges totala energitillförsel. Någon omedelbar svensk gasbrist är därför inte huvudrisken.

Men Sverige är en del av den nordiska och europeiska energimarknaden.

Det innebär att höga europeiska gaspriser kan påverka Sverige framför allt genom elpriset.

När gaskraftverk sätter marginalpriset på kontinenten kan höga gaspriser driva upp elpriserna i Europa. Via kablarna mellan Norden och övriga Europa kan det även påverka framför allt södra Sverige.

Effekten blir störst när Sverige och Norden samtidigt har egna problem.

Just nu sammanfaller de europeiska gasproblemen med flera sådana faktorer.

Svenska och norska vattenmagasin ligger under normala nivåer, flera svenska kärnkraftsreaktorer genomgår revisioner och begränsningar i elnätet påverkar möjligheten att flytta billig el mellan olika delar av landet.

Svenska kraftnät har uttryckligen pekat på kombinationen av låga europeiska gaslager, ett osäkert omvärldsläge, ansträngda vattenmagasin och begränsad kärnkraftsproduktion som stöd för högre elpriser.

Det innebär inte att elen automatiskt blir extremt dyr hela vintern.

Men förutsättningarna för pristoppar är betydligt tydligare än under en vinter med välfyllda vatten- och gaslager och full kärnkraftsproduktion.

Den som vill förstå varför Sverige kan få höga priser även när landet producerar mycket el kan läsa Hurbra:s guide om varför Sverige kan få elbrist trots att vi exporterar el.

Södra Sverige är mest utsatt

Gaspriset påverkar inte hela Sverige lika mycket.

SE1 och SE2 i norra Sverige har generellt ett starkare överskott av billig vatten- och vindkraft. I SE3 och framför allt SE4 är kopplingen till kontinentens priser starkare.

Det gör att södra Sverige riskerar att märka den europeiska gaskrisen tydligare.

Ett exempel på hur snabbt marknaden kan reagera kom redan den 14 september, när elpriset i SE4 under en timme steg till omkring 797 euro per MWh.

Den pristoppen berodde inte enbart på gasmarknaden. Låg vindkraft och begränsningar i elsystemet spelade också in.

Just det är samtidigt kärnan i vinterrisken: höga gaspriser blir betydligt farligare när de sammanfaller med andra problem.

Svensk gasförsörjning är fortfarande stabil

För svenska hushåll finns det samtidigt ingen anledning att tolka de låga europeiska lagren som att Sverige står inför att bli utan gas.

Energimyndighetens aktuella bedömning är att den svenska gasförsörjningen är stabil.

Införseln från Danmark fungerar och tillgången på både LNG och rörbunden gas bedöms vara god på kort sikt.

Sverige har däremot en särskild regional exponering.

I delar av Skåne, Halland, Västra Götaland och västra Jönköpings län är naturgas betydligt viktigare än i landet som helhet. Där används gas både inom industrin och energisystemet.

Sverige har dessutom mycket liten egen säsongslagring av gas och är därför beroende av bland annat danska lager och leveranser.

Högre energi kan börja driva inflationen igen

Den andra stora risken för svenska hushåll är inflationen.

Svensk inflation är just nu betydligt lägre än under energikrisen.

I augusti låg KPIF-inflationen på 0,7 procent och KPIF exklusive energi på 0,5 procent.

Utgångsläget är alltså starkt jämfört med 2022.

Men energi har börjat gå åt fel håll.

El och drivmedel har blivit dyrare och dieselpriset låg i augusti omkring 18 procent högre än ett år tidigare.

Om de europeiska gaspriserna förblir höga under en längre period kan effekten sprida sig genom ekonomin.

Först kommer den direkta effekten genom energi.

Därefter får företag högre kostnader för exempelvis el, uppvärmning, produktion och transporter.

Om företagen för över kostnaderna på kunderna kan prisökningarna därefter dyka upp i allt från livsmedel och industrivaror till tjänster.

Det är då energiproblemet blir ett bredare inflationsproblem.

Räntorna kan bli nästa steg

För bolånetagare kan den indirekta effekten bli minst lika viktig som själva elräkningen.

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent.

Riksbanken har samtidigt öppnat för att en räntehöjning senare under 2026 fortfarande är möjlig om inflationen åter skulle börja stiga mer varaktigt.

Det betyder inte att ett stigande gaspris automatiskt leder till högre styrränta.

Centralbanker brukar kunna bortse från kortvariga energiprischocker om de bedöms försvinna snabbt.

Problemet uppstår om de höga energipriserna blir långvariga och börjar påverka andra priser, lönekrav och inflationsförväntningar.

Då kan Riksbanken behöva hålla räntan högre än den annars hade gjort – eller i ett värre scenario höja den.

Nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.

Hurbra har tidigare gått igenom sambandet mellan energipriser och räntor i artikeln om hur det stigande gaspriset kan påverka svenska räntor.

Fyra saker svenska hushåll bör hålla koll på

För svenska hushåll är det framför allt fyra utvecklingar som avgör hur allvarlig vintern blir.

Faktor	Varför den är viktig
Vintertemperaturen	Kyla ökar snabbt behovet av både gas och el
Europeiska gaslager	Låga lager gör marknaden känsligare för störningar
LNG-leveranser	Europa är beroende av den globala LNG-marknaden
Svensk och nordisk elproduktion	Vattenmagasin, vind och kärnkraft avgör hur mycket Europas priser slår igenom

En mild, blåsig vinter med hög tillgänglighet i kärnkraften kan göra att den svenska effekten blir relativt begränsad.

En kall och vindsvag vinter med fortsatt höga gaspriser skulle kunna ge ett helt annat resultat.

Det avgör om vintern blir en ny energikris

Europa står alltså inte inför samma situation som 2022.

Infrastrukturen är bättre, gasleverantörerna är fler och beroendet av Ryssland är betydligt mindre.

Men startpunkten inför vintern är ovanligt svag.

Gaslagren är bara omkring 69 procent fyllda när de normalt skulle ligga kring 85 procent. Samtidigt har gaspriset redan stigit kraftigt och Europa är mer beroende av en global LNG-marknad där leveranser snabbt kan styras till den köpare som betalar mest.

Det gör att vinterns väder och tillgången på LNG blir helt avgörande.

För Sverige är den största risken inte att gasen tar slut.

Risken är att den europeiska gasmarknaden driver upp el- och energipriserna samtidigt som Norden har begränsade marginaler – och att högre energi därefter börjar leta sig vidare till inflation, räntor och hushållens ekonomi.

Det är fortfarande ett riskscenario.

Men med Europas gaslager långt under normala nivåer är marginalerna inför vintern betydligt mindre än vanligt.