Ryanair går till offensiv i Baltikum samtidigt som airBaltic tvingas till en kraftig neddragning. Lågprisjätten vill mer än fördubbla antalet baserade flygplan i regionen och räknar med en investering värd 1,6 miljarder dollar under de kommande fem åren.

Ryanairs besked kommer bara dagar efter att airBaltic sökte konkursskydd enligt Chapter 11 i USA.

Det lettiskbaserade flygbolaget fortsätter att flyga, men ska minska sin flotta kraftigt och försöka rekonstruera sina skulder. För Ryanair öppnar det en möjlighet att snabbt ta en större del av den baltiska flygmarknaden.

Vill fördubbla trafiken i Baltikum

Ryanairs plan sträcker sig fram till 2031 och omfattar Lettland, Litauen och Estland.

Bolaget vill då erbjuda omkring 11 miljoner flygstolar om året i de tre länderna. Antalet flygplan som permanent baseras i regionen ska samtidigt öka från dagens sju till 16.

Ryanair värderar de 16 flygplanen och satsningen till omkring 1,6 miljarder dollar.

Målet är i praktiken att mer än fördubbla verksamheten i Baltikum under fem år.

Expansionen passar också in i Ryanairs betydligt större plan för hela Europa. Flygbolaget har som mål att nå 300 miljoner passagerare om året till 2034 och behöver hitta nya marknader för de hundratals flygplan som ska levereras under de kommande åren.

airBaltic går åt motsatt håll

För airBaltic ser utvecklingen helt annorlunda ut.

Bolaget hade tidigare planer på en flotta med omkring 100 flygplan. Efter den finansiella krisen ska dagens 54 Airbus A220-300 i stället minska till 36 redan före slutet av 2026.

Planen för 2031 ligger på omkring 40 flygplan.

Det betyder att Ryanair vill expandera kraftigt samtidigt som den största konkurrenten i regionen lämnar tillbaka flygplan och minskar sin kapacitet.

Det är den luckan Ryanair nu försöker fylla.

airBaltic ansökte den 14 september om Chapter 11-skydd i USA för att kunna genomföra en finansiell rekonstruktion. Bolaget fortsätter samtidigt sin ordinarie verksamhet och säljer fortfarande biljetter.

En amerikansk domstol gav kort därefter ett första klartecken som gav bolaget tillgång till en del av ett finansieringspaket på totalt 350 miljoner euro.

Målet är att rekonstruktionen ska vara färdig omkring sommaren 2027.

Enorm marknad står på spel i Riga

Riga blir särskilt viktig i kampen mellan bolagen.

airBaltic stod för 57,2 procent av trafiken på Riga Airport under 2025. Ryanair var redan då den näst största aktören med en marknadsandel på 22,8 procent.

Om airBaltic minskar sin trafik finns det därför stora passagerarvolymer som konkurrenterna kan försöka ta över.

Ryanair har redan börjat växa i Riga.

Under vintern 2026 ska två Ryanairplan vara baserade där och bolaget erbjuder 16 linjer. Omkring 40 000 extra flygstolar läggs till och trafiken ökar med ungefär sex procent.

På tio linjer ökar dessutom antalet avgångar, bland annat till Alicante, Barcelona och Milano Bergamo.

Ryanair kopplar expansionen till att Riga Airport har sänkt sina avgifter genom ett nytt tillväxtprogram.

Inte full expansion överallt

Den stora femårsplanen betyder däremot inte att Ryanair omedelbart ökar trafiken i hela Baltikum.

I Estland och Litauen går utvecklingen åt motsatt håll under den kommande vintern.

Ryanair ska minska kapaciteten där med omkring 25 procent. Totalt försvinner cirka 550 000 flygstolar som i stället flyttas till andra europeiska marknader, bland annat Sverige, Polen, Slovakien och Italien.

Bolaget skyller neddragningarna på högre flygplatsavgifter.

Enligt Ryanair steg avgifterna på Tallinn Airport kraftigt under 2025, medan kostnaderna i Vilnius också har ökat under de senaste åren.

Det innebär att miljardplanen samtidigt fungerar som ett budskap till de baltiska flygplatserna: marknader som erbjuder lägre kostnader kan få fler Ryanairflygplan och fler linjer.

Från 100 flygplan till omkring 40

Förändringen hos airBaltic visar hur snabbt maktbalansen kan flyttas.

Flygbolaget transporterade 5,2 miljoner passagerare under 2025 och har byggt upp Riga som ett viktigt nav mellan Baltikum och resten av Europa.

Intäkterna nådde 779,3 miljoner euro under året, men bolaget gjorde samtidigt en nettoförlust på 44,3 miljoner euro.

Den finansiella pressen har därefter blivit betydligt större.

När rekonstruktionen inleddes hade airBaltic omkring 583 miljoner dollar i finansierade skulder och leasingåtaganden. Bolaget hade dessutom betydande obetalda skatter och flygrelaterade avgifter.

airBaltic försöker nu även få möjlighet att senarelägga eller avbeställa delar av en stor beställning hos Airbus och lämna tillbaka flygplan som inte längre behövs.

Det är långt från den tidigare ambitionen att bygga upp en flotta på 100 flygplan.

Ryanair har muskler att växa

Ryanair kommer samtidigt in i kampen med en helt annan finansiell styrka.

Koncernen transporterade 208,4 miljoner passagerare under räkenskapsåret som avslutades i mars 2026 och redovisade ett justerat resultat efter skatt på 2,26 miljarder euro.

Vid räkenskapsårets slut bestod flottan av 647 flygplan.

Från 2027 ska dessutom leveranserna av Ryanairs beställning på upp till 300 Boeing 737 MAX 10 börja.

Det betyder att bolaget behöver hitta stora mängder ny trafik under de kommande åren.

Ett försvagat airBaltic och en baltisk marknad där miljontals passagerare redan flyger varje år ger Ryanair en möjlighet att göra just det.

Kampen om Baltikum har börjat

airBaltic är fortfarande den dominerande aktören i stora delar av Baltikum och någon total kollaps av flygtrafiken har inte skett.

Men riktningen är tydlig.

airBaltic minskar sin planerade flotta kraftigt och försöker få kontroll över sina skulder. Ryanair planerar samtidigt att gå från sju till 16 baserade flygplan och fördubbla sin trafik i regionen.

De kommande åren kan därför avgöra hur mycket av den marknad som länge dominerats av airBaltic som i stället hamnar hos Europas största lågprisbolag.