Formel 1 skruvar upp sprintkonceptet rejält 2027. Tio av säsongens 24 tävlingshelger får sprint – ett nytt rekord och en ökning med två tredjedelar från 2026. Mest uppseendeväckande är Monaco, där F1 för första gången lägger in ett sprintlopp på en bana där vanliga Grand Prix redan brukar ha mycket få omkörningar.
Den nya F1-kalendern för 2027 presenterades den 16 september. Säsongen börjar med en sprinthelg i Bahrain den 12–14 mars och avslutas i Abu Dhabi den 10–12 december – också det med sprint.
Portugal och Turkiet återkommer samtidigt till kalendern. Zandvoort försvinner efter sitt sedan tidigare beslutade avsked 2026, medan Barcelona-Catalunya går över till sitt rotationsupplägg och inte finns med 2027.
Tio sprinthelger i Formel 1 2027
2026 körs sex sprinthelger. Under 2027 blir de tio. Därmed innehåller drygt 41 procent av alla F1-helger ett extra lopp på lördagen.
Fem banor får sprint för första gången: Bahrain, Australien, Japan, Monaco och Abu Dhabi.
De tio sprinthelgerna 2027 är:
| Datum | Sprinthelg |
|---|---|
| 12–14 mars | Bahrain |
| 2–4 april | Australien |
| 9–11 april | Japan |
| 21–23 maj | Kanada |
| 4–6 juni | Monaco |
| 2–4 juli | Storbritannien, Silverstone |
| 3–5 september | Italien, Monza |
| 5–7 november | Brasilien, São Paulo |
| 3–5 december | Qatar |
| 10–12 december | Abu Dhabi |
Det innebär en ovanligt sprinttät inledning och avslutning. Tre av säsongens fyra första tävlingshelger har sprint, och bland de fyra sista finns sprint både i Brasilien, Qatar och Abu Dhabi.
Maximalt finns 80 sprintpoäng att vinna under en säsong med tio sprintar, eftersom segraren får åtta poäng och de åtta främsta tar poäng. Med sex sprintar som under 2026 är motsvarande maxsumma 48.
Hela F1-kalendern 2027
Formel 1 behåller totalt 24 Grand Prix. Istanbul Park är än så länge beroende av att banan får FIA:s nödvändiga homologering.
| Datum | Grand Prix |
|---|---|
| 12–14 mars | Bahrain – sprint |
| 19–21 mars | Saudiarabien |
| 2–4 april | Australien – sprint |
| 9–11 april | Japan – sprint |
| 16–18 april | Kina |
| 30 april–2 maj | Miami |
| 21–23 maj | Kanada – sprint |
| 4–6 juni | Monaco – sprint |
| 18–20 juni | Portugal |
| 2–4 juli | Storbritannien – sprint |
| 9–11 juli | Österrike |
| 23–25 juli | Belgien |
| 30 juli–1 augusti | Ungern |
| 3–5 september | Italien – sprint |
| 10–12 september | Spanien, Madrid |
| 24–26 september | Azerbajdzjan |
| 1–3 oktober | Turkiet* |
| 8–10 oktober | Singapore |
| 22–24 oktober | USA, Austin |
| 29–31 oktober | Mexiko |
| 5–7 november | Brasilien – sprint |
| 19–21 november | Las Vegas |
| 3–5 december | Qatar – sprint |
| 10–12 december | Abu Dhabi – sprint |
* Istanbul är föremål för FIA:s homologering.
Försäsongstestet ska köras i Bahrain den 24–27 februari.
Kalendern innehåller också tre perioder med tre raka tävlingshelger: Australien–Japan–Kina, Azerbajdzjan–Turkiet–Singapore och Austin–Mexiko–Brasilien.
Monaco blir den stora snackisen
Att sprintformatet växer är i sig en stor förändring. Men inget av besluten lär väcka lika mycket diskussion som Monaco.
Monacos Grand Prix körs på extremt smala stadsgator där dagens F1-bilar har svårt att komma förbi varandra. Kvalet är därför ofta mer avgörande för slutresultatet än på någon annan bana under säsongen.
Det gör Monaco till ett ovanligt val för ett extra lopp på omkring 100 kilometer.
Formel 1 har tidigare lyft fram banor med god potential för action och omkörningar som lämpliga för sprintformatet. Monaco erbjuder nästan motsatsen. Den förare som kommer ut framför efter starten kan ha goda möjligheter att hålla positionen även om bilen bakom egentligen är snabbare.
F1:s argument behöver därför inte vara att själva sprinten kommer att ge mängder av omkörningar.
Det stora attraktionsvärdet kan i stället ligga i resten av helgen.
På en sprinthelg körs bara ett vanligt träningspass innan sprintkvalet. Förarna får därmed betydligt mindre tid än normalt för att hitta rätt inställningar och gradvis närma sig gränsen på en bana där ett litet misstag kan betyda kontakt med muren.
Dessutom får Monaco två kvalsessioner: sprintkval på fredagen och det ordinarie kvalet till söndagens Grand Prix på lördagen.
Just i Monaco kan det vara minst lika viktigt som att lägga till själva sprinten. Kvalvarven är sedan länge en av helgens stora höjdpunkter.
Hurbra har tidigare gått igenom varför Monaco GP är så speciellt, från den extrema banlayouten till kvalets ovanligt stora betydelse.
F1 har redan försökt lösa Monaco-problemet
Debatten om racingen i Monaco är inte ny.
Till 2025 införde Formel 1 en särskild regel som krävde två depåstopp under Monacos Grand Prix. Tanken var att skapa mer strategisk variation och göra loppet mindre statiskt.
Försöket blev kortlivat. Till 2026 återgick Monaco till de normala reglerna.
Att F1 redan ett år senare väljer ett nytt grepp säger en del om hur svårt problemet är. Monaco har ett enormt historiskt, kommersiellt och symboliskt värde för Formel 1, men banans begränsningar blir allt tydligare när bilarna är stora och omkörningar svåra.
Ett sprintlopp löser inte automatiskt det problemet.
Det kan däremot göra hela fredagen och lördagen mer betydelsefulla.
Sprintformatet ändras inte sportsligt
Det presenterade 2027-upplägget innehåller ingen ny större sportslig förändring av sprintformatet.
En sprint är fortfarande ett kort lopp på ungefär 100 kilometer utan obligatoriskt depåstopp. De åtta främsta får poäng enligt skalan 8–7–6–5–4–3–2–1.
Sprintkvalet är separat från det ordinarie kvalet till Grand Prix.
Den normala strukturen är:
Fredag: träning och sprintkval.
Lördag: sprint och Grand Prix-kval.
Söndag: Grand Prix.
Det ordinarie kvalet avgör alltså fortfarande startordningen till söndagens huvudlopp. Sprintresultatet bestämmer inte Grand Prix-startfältet på det sätt som sprintformatet gjorde under sina första år.
Den som vill ha en mer detaljerad genomgång kan läsa Hurbra:s guide om hur en sprinthelg i Formel 1 fungerar.
Portugal och Turkiet kommer tillbaka
Den vanliga kalendern förändras också på flera punkter.
Portugal gör comeback på Portimão efter att senast ha arrangerat Formel 1 under pandemisäsongerna 2020 och 2021. Det nya avtalet gäller 2027 och 2028.
Turkiet återkommer samtidigt till Istanbul Park efter sex års frånvaro. Det avtalet sträcker sig betydligt längre, till och med 2031, även om 2027 års lopp fortfarande förutsätter att FIA godkänner banan.
Två banor som finns på 2026 års kalender saknas därmed 2027.
Zandvoort lämnar Formel 1 efter sitt avslutande Nederländernas GP 2026. Det har varit känt sedan tidigare och är alltså inte ett plötsligt bortval i samband med den nya kalendern.
Hurbra:s guide till Nederländernas GP 2026 behandlar årets tävling som den sista F1-helgen på Zandvoort.
Barcelona-Catalunya försvinner däremot inte permanent. Banan går in i ett rotationssystem och är planerad att återkomma 2028, 2030 och 2032. Madrid ligger kvar som Spaniens Grand Prix på kalendern 2027.
Bara två sprintbanor behåller platsen från 2026
Även vilka banor som får sprint förändras kraftigt.
2026 arrangeras sprint i Kina, Miami, Kanada, Storbritannien, Zandvoort och Singapore.
Av dessa är det bara Kanada och Silverstone som också har sprint 2027.
Kina, Miami och Singapore återgår till vanliga Grand Prix-helger. Zandvoort lämnar kalendern helt.
Monza, São Paulo och Qatar återkommer däremot som sprintbanor efter att tidigare ha använt formatet.
Det visar att Formula 1 inte bara ökar antalet sprintar. Man fortsätter också att flytta formatet mellan olika marknader för att skapa variation och ge fler arrangörer möjligheten att sälja en helg där tävlingsmoment finns under samtliga tre dagar.
Varför fortsätter F1 med sprint trots kritiken?
Sprintformatet har haft högljudda kritiker ända sedan det infördes.
Max Verstappen har återkommande ifrågasatt behovet av extra lopp och sagt att han inte ser samma värde i sprintsegrar som i Grand Prix-segrar. Kritiker bland fans har bland annat pekat på att sprinten kan avslöja bilarnas styrkeförhållanden före söndagen och minska känslan av att Grand Prix är helgens stora händelse.
Men Formel 1 ser en annan sida i sina egna publiksiffror.
F1 uppger att den totala tittningen under sprinthelger är omkring 12 procent högre än under vanliga tävlingshelger. Sprintkvalet kan enligt F1 dessutom locka upp till tre gånger så stor publik som ett vanligt träningspass.
Det är lätt att se varför det är attraktivt.
En traditionell fredag består huvudsakligen av träning. Under en sprinthelg byts ett av dessa pass mot ett tävlingsliknande kval med direkt betydelse för lördagens lopp.
För tv-bolag, arrangörer, sponsorer och biljettköpare blir fredagen därmed lättare att marknadsföra som en viktig del av helgen.
F1:s egna undersökningar visar också betydligt större stöd för sprintformatet än vad den mest högljudda debatten ibland ger intryck av. Enligt Formel 1 anser 75 procent av de tillfrågade fansen att sprinthelger tillför värde till kalendern, medan 82 procent av besökarna på sprinthelger säger att formatet ger mer värde för biljettpengarna.
Det är F1:s egna mätningar och ska därför inte ses som en oberoende folkomröstning om formatet. Men de hjälper till att förklara varför ledningen fortsätter åt motsatt håll mot dem som vill avskaffa sprinten.
Sprint ger F1 fler saker att sälja
Det ekonomiska värdet är också centralt.
Formel 1 offentliggör inte hur många extra dollar en enskild sprinthelg genererar, och det går därför inte att sätta ett säkert pris på expansionen från sex till tio lopp.
Men affärslogiken är tydlig.
F1:s vd Stefano Domenicali har sagt att sprintformatet skapar möjligheter att öka intäkterna och teckna nya kommersiella avtal. Ett konkret exempel är Gatorade, som genom PepsiCos partnerskap har blivit officiell partner till F1 Sprint.
En tävlingsaktivitet på fredagen skapar dessutom mer attraktivt tv-innehåll, fler kommersiellt användbara sessioner och en tydligare anledning att sälja tredagarsbiljetter, hospitality och sponsorsynlighet över hela helgen.
Formel 1:s tre stora affärsben är medierättigheter, arrangörsavgifter och sponsring. Sprintformatet berör alla tre.
Däremot vore det fel att anta att 12 procent högre tittning betyder 12 procent högre intäkter. Formel 1 särredovisar inte någon sådan effekt.
Sprinten går från experiment till en stor del av VM
När sprintformatet lanserades 2021 handlade det om tre testhelger.
Sex år senare ska tio sprintar köras under samma säsong.
Det förändrar också hur stor plats formatet tar i själva VM. Med sprint under mer än fyra av tio tävlingshelger går det inte längre att betrakta de korta loppen som ett litet tillägg till den vanliga kalendern.
De blir en återkommande del av mästerskapet från mars till december.
Och inget illustrerar förändringen bättre än Monaco.
På en bana där Formel 1 i flera år försökt hitta sätt att skapa mer variation väljer mästerskapet nu att lägga till ytterligare ett race. Om sprinten där faktiskt ger mer action återstår att se.
Men för F1 är själva loppet bara en del av kalkylen. Två kval, tävlingsaktivitet redan på fredagen och större kommersiellt värde över tre dagar kan vara tillräckligt för att göra Monaco till en attraktiv sprinthelg – även om det fortfarande är nästan lika svårt att köra om på söndagen.