EU-kommissionen vill kraftigt skärpa reglerna för barns användning av sociala medier, videoplattformar, AI-chattar och onlinespel. Ett nytt förslag innebär att 15 år ska bli en slags digital myndighetsålder och att tjänsterna måste kontrollera hur gamla användarna faktiskt är. För svenska barn kan det förändra hur allt från TikTok och Instagram till Youtube och ChatGPT får användas.
EU förbereder en av sina hittills största regleringar av barns liv på nätet.
I kommissionens kommande Kids Act föreslås att barn inte längre ska kunna öppna vanliga egna konton på flera av nätets största tjänster innan de har fyllt 15 år.
Förslaget omfattar enligt Reuters sociala medier, videoplattformar, AI-chattbotar och onlinespel.
Det betyder att reglerna kan träffa tjänster som TikTok, Instagram, Youtube och ChatGPT, men även stora spelplattformar.
Samtidigt finns en viktig skillnad mellan en 15-årsgräns och ett fullständigt förbud. EU-utkastet öppnar för att yngre barn i vissa åldrar fortfarande ska kunna använda delar av tjänsterna under betydligt hårdare kontroll.
EU vill göra 15 år till digital myndighetsålder
Grundtanken i förslaget är att barn från 15 års ålder ska kunna skapa egna konton.
För yngre barn byggs i stället ett system med olika nivåer av tillgång.
| Ålder | Föreslagen tillgång |
| Under 3 år | Ingen tillgång till de berörda tjänsterna |
| 3–12 år | Endast barnanpassade tjänster under föräldrakontroll |
| 13–14 år | Begränsade introduktionskonton kan tillåtas på sociala medier och videoplattformar |
| Från 15 år | Eget konto kan tillåtas |
För 13- och 14-åringar handlar det alltså inte nödvändigtvis om ett totalt stopp.
På sociala medier och videoplattformar ska en förälder enligt utkastet kunna öppna ett särskilt introduktionskonto åt barnet. Det kontot ska ha begränsade kontakter och hårdare tidsgränser.
Exakt hur samma åldersgrupp ska behandlas på AI-tjänster och onlinespel är ännu inte lika tydligt.
Det är därför för tidigt att slå fast att exempelvis alla 13- och 14-åringar helt skulle förlora tillgången till ChatGPT.
Men AI-chattbotar finns uttryckligen med i den nya reglering som EU arbetar med.
TikTok och Instagram kan tvingas verifiera åldern
Den kanske största praktiska förändringen är att företagen inte längre ska kunna nöja sig med att fråga användaren vilket år den är född.
I dag kan det ofta räcka att skriva in ett födelsedatum när ett konto registreras.
EU vill i stället kräva verklig åldersverifiering.
Sociala medier och videoplattformar ska enligt förslaget kontrollera användarens ålder när ett konto öppnas. Spelplattformar ska kunna behöva verifiera åldern redan innan ett spel laddas ned.
Det skulle göra dagens enkla sätt att kringgå plattformarnas åldersgränser betydligt svårare.
Samtidigt vill EU undvika ett system där barn tvingas lämna ut stora mängder personuppgifter till teknikföretagen.
Kommissionen arbetar redan med ett system för digital åldersverifiering där en användare ska kunna bevisa att den ligger över en viss åldersgräns utan att samtidigt behöva lämna ut exempelvis full identitet, adress eller andra personuppgifter.
För en svensk användare skulle det alltså inte nödvändigtvis innebära att ett pass eller personnummer skickas direkt till TikTok, Meta eller OpenAI.
Tjänsten skulle i stället kunna få en teknisk bekräftelse på att användaren uppfyller den aktuella åldersgränsen.
Sverige utreder redan en 15-årsgräns
EU-förslaget kommer samtidigt som Sverige redan diskuterar mycket liknande regler.
En svensk statlig utredning har föreslagit att barn inte ska få ha vanlig inloggad tillgång till vissa sociala plattformar före det år de fyller 15.
Men EU-förslaget ser ut att bli bredare.
Den svenska modellen riktar framför allt in sig på tjänster där användare kan hitta varandra, kommunicera och dela offentligt innehåll.
EU vill även omfatta AI-chattar och onlinespel.
Det innebär att en europeisk reglering kan få betydligt större konsekvenser för barns digitala vardag än ett rent svenskt förbud mot sociala medier.
Sverige har också börjat förbereda den tekniska delen.
Regeringen gav i september Digg i uppdrag att utreda hur en säker digital kontroll av användarnas ålder skulle kunna fungera.
Det arbetet kan nu bli ännu viktigare om samma typ av kontroll byggs in i hela EU.
Så kan TikTok och Instagram förändras
För TikTok och Instagram är konsekvensen relativt tydlig.
En 13- eller 14-åring skulle inte längre kunna skapa ett normalt eget konto på samma sätt som i dag.
I stället skulle en förälder behöva stå bakom ett särskilt begränsat konto om modellen i EU-utkastet blir verklighet.
Plattformarna kan dessutom tvingas bygga in hårdare begränsningar för hur länge barnet använder tjänsten och vilka personer kontot kan kommunicera med.
EU vill samtidigt komma åt sådant som beskrivs som beroendeframkallande design.
Det kan handla om rekommendationsflöden och andra funktioner som är konstruerade för att få användaren att fortsätta titta och scrolla.
Barn ska också få tydligare möjligheter att rapportera skadligt innehåll.
Frågan om en gemensam europeisk åldersgräns har diskuterats allt intensivare. Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare krävt en 15-årsgräns på EU-nivå, något Hurbra skrivit om i artikeln om Macrons krav på ett EU-förbud mot sociala medier för barn under 15 år.
Youtube träffas också av reglerna
Youtube hamnar också direkt i EU:s förslag eftersom videodelningsplattformar omfattas.
Det gör regleringen bredare än många tidigare diskussioner om sociala medier.
En 13- eller 14-åring skulle enligt den föreslagna modellen inte kunna ha ett helt vanligt självständigt konto, utan i stället få använda en mer begränsad och föräldrakontrollerad variant.
För Google innebär det att Youtube kan behöva bygga in ålderskontrollen mycket djupare i själva konto- och inloggningssystemet.
Även ChatGPT omfattas
En av de största nyheterna är att EU inte stannar vid sociala medier.
Även AI-chattbotar ska omfattas.
Det gör att ChatGPT och liknande tjänster kan behöva anpassa sina europeiska system till särskilda regler för minderåriga.
OpenAI:s nuvarande europeiska villkor tillåter användning från 13 års ålder, eller en högre lokal minimiålder där det krävs, medan minderåriga behöver tillstånd från vårdnadshavare.
OpenAI har också infört särskilda skydd för tonåringar genom ChatGPT for Teens. Hurbra har tidigare gått igenom hur ChatGPT for Teens fungerar i Sverige.
Kids Act kan göra den modellen betydligt striktare.
Men det återstår en viktig fråga.
EU-utkastet är tydligt med att 13- och 14-åringar ska kunna få begränsade introduktionskonton på sociala medier och videoplattformar. Motsvarande detaljregler för AI-chattar är ännu inte offentligt klarlagda.
Det går därför ännu inte att säga om en svensk 14-åring exempelvis skulle kunna använda en särskild barnversion av ChatGPT med en förälders godkännande eller om tillgången skulle bli ännu hårdare begränsad.
Onlinespel dras in i samma reglering
Även spelbranschen påverkas.
Det är en viktig skillnad mot många tidigare nationella förslag, där spel ofta behandlats separat från sociala medier.
EU vill enligt utkastet låta reglerna omfatta onlinespel och kräva ålderskontroll före nedladdning i vissa fall.
Hur brett det slutliga förslaget blir är ännu oklart.
Det återstår bland annat att se exakt vilka typer av spel, spelbutiker och onlinetjänster som kommer att omfattas.
Föräldrar får större ansvar och större kontroll
För svenska föräldrar kan förändringen bli dubbel.
Å ena sidan ska det bli svårare för yngre barn att skapa konton utan att en vuxen känner till det.
Å andra sidan kan föräldrarna få en mer aktiv roll i själva kontoöppningen.
Om en 13-åring vill använda en social plattform kan vårdnadshavaren behöva skapa eller godkänna det begränsade konto som barnet använder.
Det kan samtidigt göra dagens åldersgränser betydligt mer verkliga.
Trots att flera stora sociala plattformar redan har 13 år som minimiålder använder många yngre svenska barn tjänsterna.
Mediemyndigheten har tidigare visat att omkring en tredjedel av svenska barn mellan nio och tolv år använder TikTok och Snapchat dagligen.
EU vill med den nya modellen flytta en större del av ansvaret från barnet och familjen till teknikföretagen själva.
Det ska inte längre räcka att skriva en åldersgräns i användarvillkoren om den sedan är enkel att kringgå.
EU-förslaget kan fortfarande ändras
Kids Act är ännu inte färdig lag.
EU-kommissionen väntas presentera förslaget torsdagen den 17 september.
Därefter väntar politiska förhandlingar innan reglerna kan börja gälla.
Det betyder också att flera viktiga frågor fortfarande är öppna.
Det gäller bland annat exakt hur AI-tjänster ska behandla användare mellan 13 och 14 år, vilka spel som omfattas, hur befintliga konton ska hanteras och när reglerna kan träda i kraft.
Men riktningen är redan tydlig.
EU vill inte längre nöja sig med rekommenderade åldersgränser som enkelt kan kringgås.
Om Kids Act genomförs enligt den modell som nu ligger på bordet kan 15 år bli den nya digitala gränsen för när svenska barn får skapa egna konton på några av världens största nätplattformar.