Liberalerna klarade riksdagsspärren med marginal och ser ut att få 19 mandat. Samtidigt pågår ett betydligt mörkare val för partiet ute i landet. Preliminära resultat pekar på omkring 148 förlorade kommunmandat, tillbakagång i 215 kommuner och nya uttåg ur både kommun- och regionfullmäktige.
Det är ett av valets mest dramatiska dubbelresultat.
På riksnivå kan Liberalerna konstatera att den existentiella striden mot fyraprocentsspärren är vunnen. Partiet ligger preliminärt på omkring 5,4 procent, får cirka 342 000 röster och ser ut att öka från 16 till 19 mandat i riksdagen.
I kommunerna är bilden nästan den omvända.
Liberalerna backar preliminärt i 215 av landets 290 kommuner. Bara i 61 går partiet framåt, medan resultatet är i stort sett oförändrat i ytterligare 14. Sammantaget ser omkring 148 kommunala mandat ut att försvinna.
Dessutom pekar en genomgång av de preliminära resultaten på att Liberalerna kan förlora sin representation helt i omkring 39 kommuner.
Resultaten är fortfarande preliminära och enskilda mandat kan flytta sig när rösträkningen slutförs. Men huvudbilden är redan tydlig: Liberalernas riksdagsval och lokalval berättar två mycket olika historier.
Bara fyra av tio riksdagsväljare väljer L även kommunalt
En viktig del av förklaringen finns i hur väljarna har använt sina tre valsedlar.
SVT:s Valu visar att knappt 40 procent av dem som röstade på Liberalerna i riksdagsvalet också valde partiet i kommunvalet.
Det betyder att en klar majoritet av Liberalernas riksdagsväljare valde ett annat parti lokalt.
Samtidigt kommer en mycket stor del av Liberalernas nya riksdagsstöd från väljare som tidigare stod någon annanstans. Enligt SVT:s analys av väljarrörelserna uppgav 42 procent av Liberalernas väljare 2026 att de röstade på Moderaterna i valet 2022.
Bara 36 procent av dem som röstade på Liberalerna 2022 uppges samtidigt ha stannat kvar hos partiet i årets riksdagsval.
Det går inte att automatiskt kalla alla dessa röster för taktiska stödröster. Valu mäter väljarnas tidigare och nuvarande partival, inte exakt varför varje enskild person valde som den gjorde.
Men mönstret är svårt att bortse från.
Liberalerna tycks ha kunnat locka en stor grupp väljare till just riksdagsvalet utan att samma väljare samtidigt lagt sin kommunala röst på partiet.
Det ger en logisk förklaring till hur L kan få ett betydligt starkare resultat till riksdagen samtidigt som partiet tappar kraftigt lokalt.
Stödrösterna kan ha räddat partiet
Under slutspurten inför valet var Liberalernas ställning i regeringsfrågan central.
Partiet hade länge balanserat nära riksdagsspärren, och Moderatväljare som ville maximera möjligheten för det borgerliga regeringsunderlaget att överleva hade ett tydligt strategiskt incitament att rösta på L.
När Liberalerna sedan steg i opinionsmätningarna kom en stor del av uppgången just från Moderaterna.
Det är också den stora skillnaden mellan årets läge och den existentiella fråga som präglade partiet inför valdagen. Hurbra har tidigare gått igenom risken för att Liberalerna skulle åka ur riksdagen 2026.
Den risken ser nu ut att vara undanröjd.
Men valresultatet ger samtidigt upphov till en ny fråga: hur mycket av Liberalernas 5,4 procent är ett långsiktigt eget väljarstöd och hur mycket är ett tillfälligt strategiskt stöd från väljare vars egentliga parti ligger någon annanstans?
Det är en betydligt viktigare fråga för Liberalernas framtid än de 19 riksdagsmandaten i sig.
Lund halverar Liberalernas grupp
Lunds kommun visar hur dramatiskt tappet kan vara även där Liberalerna tidigare haft en mycket stark ställning.
Efter valet 2022 hade L 17,5 procent av rösterna i Lund och 12 av kommunfullmäktiges 65 mandat. Partiet var ett av de största i kommunen.
Nu ser fullmäktigegruppen ut att halveras till sex mandat samtidigt som väljarstödet ungefär halveras.
Det är politiskt betydligt mer kännbart än när ett parti förlorar ett enstaka mandat i en kommun där det redan varit litet.
Lund har länge varit en av de svenska kommuner där Liberalerna kunnat peka på ett betydande eget lokalt väljarstöd. Att partiet faller så kraftigt även där visar att problemen inte bara finns i kommuner där organisationen sedan tidigare varit svag.
Liknande bakslag syns på flera andra håll.
På Ekerö går Liberalerna preliminärt från omkring 9 procent till omkring 5 procent och ser ut att halvera sin representation från fyra till två mandat.
I Stockholms stad faller partiet också tydligt jämfört med 2022.
Landskrona går helt mot strömmen
Samtidigt finns ett spektakulärt undantag.
I Landskrona får Liberalerna preliminärt drygt 40 procent av rösterna och är fortsatt kommunens klart största parti.
Resultatet är dessutom något starkare än 2022.
Landskrona visar att Liberalernas problem inte är ofrånkomliga.
Kommunen har under lång tid byggt upp ett starkt lokalt liberalt varumärke kring kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg. Där tycks väljarna i hög grad bedöma det lokala partiet som en egen politisk aktör snarare än som en förlängning av rikspartiet.
Kontrasten mot stora delar av resten av Sverige är slående.
Där Liberalerna har en etablerad lokal organisation, tydliga företrädare och ett eget politiskt förtroendekapital kan partiet fortfarande vinna mycket stora väljargrupper.
Problemet är att sådana kommuner blir allt färre.
Riskerar försvinna helt från omkring 39 kommuner
Den kanske mest allvarliga siffran i lokalvalet är inte själva tappet på 148 mandat.
Det är antalet kommuner där det sista mandatet ser ut att försvinna.
Preliminärt riskerar Liberalerna att åka ur kommunfullmäktige helt i omkring 39 kommuner.
Bland kommuner där partiet ser ut att förlora sin representation finns bland annat Habo, Säter, Ludvika, Sundsvall, Tranemo, Laholm, Oxelösund, Hylte, Götene, Skara, Nordanstig, Heby, Arvika, Vetlanda, Kalmar, Forshaga, Söderhamn, Gnesta, Bromölla, Eda, Falköping, Sala och Botkyrka.
I flera av dem handlar det om att ett eller två återstående mandat nu försvinner.
När det händer är konsekvensen större än att en stol i fullmäktige blir tom.
Partiet förlorar sin direkta parlamentariska plattform i kommunen. Det påverkar möjligheten att sitta i nämnder, bygga lokala politiska profiler och driva frågor som syns för väljarna mellan valen.
På längre sikt kan det även göra det svårare att rekrytera nya kandidater och hålla en lokal partiorganisation levande.
Organisationen hade redan krympt före valet
Valresultatet kommer dessutom ovanpå en utveckling som började långt före valdagen.
Inför valet hade Liberalerna betydligt färre kommunala kandidater än 2022.
Antalet kandidater på låsta kommunlistor hade enligt en genomgång minskat från 3 529 till 2 556.
Det motsvarar ett tapp på nästan en tredjedel.
Liberalerna saknade dessutom en sådan lista helt i 66 kommuner.
Partiet gick alltså in i valet med en lokal organisation som redan på flera håll hade blivit tunnare.
Därför är årets tapp inte bara början på ett möjligt organisationsproblem. Valresultatet riskerar att förstärka en utveckling som redan pågår.
Färre kandidater kan ge svagare lokal närvaro. Färre mandat kan i nästa steg ge mindre synlighet och färre personer med politiska uppdrag. Det kan i sin tur göra rekryteringen ännu svårare inför nästa val.
Även regionerna blir ett problem
Samma utveckling syns i regionvalen.
Liberalerna backar i samtliga regioner i de preliminära sammanställningarna.
Exakt hur många ytterligare regionfullmäktigen partiet lämnar är ännu inte helt fastställt. Olika tidiga sammanställningar har pekat på fyra respektive fem nya utträden.
Klart är att partiet ser ut att förlora representationen i flera regioner där det tidigare haft en etablerad position.
I Region Uppsala ligger Liberalerna preliminärt på omkring 2,7 procent och under spärren till regionfullmäktige. Det skulle innebära att samtliga fem tidigare mandat försvinner.
Även i Region Jönköpings län ser partiets tre mandat ut att försvinna, medan L också ligger under spärren i Värmland.
Redan efter valet 2022 saknade Liberalerna representation i åtta av landets regioner.
Om ytterligare regioner nu försvinner blir partiets geografiska och organisatoriska närvaro ännu mindre.
Ett räddat riksdagsparti med en krympande bas
På valnatten är det naturligt för Liberalernas ledning att fokusera på det viktigaste omedelbara resultatet.
Partiet finns kvar i riksdagen.
Efter år av opinionsmätningar nära och under spärren är det i sig en betydande framgång.
Men 2026 års val ger samtidigt ett betydligt mer komplicerat besked om partiets långsiktiga styrka.
Liberalernas gamla väljare har i stor omfattning lämnat. En mycket stor del av årets riksdagsväljare kommer från Moderaterna. De flesta som röstar L till riksdagen röstar dessutom på något annat parti i kommunvalet.
Och ute i kommunerna försvinner mandat, kandidater och i vissa fall hela fullmäktigegrupper.
Det innebär att Liberalerna kan ha löst sitt mest akuta problem utan att ha löst sitt större.
Partiet har visat att det kan mobilisera tillräckligt många väljare för att klara riksdagsspärren.
Det har ännu inte visat att det har återuppbyggt ett stabilt eget väljarunderlag.
Nästa val kan bli svårare
Det är också här årets resultat blir avgörande för Liberalernas långsiktiga överlevnad.
Ett parti kan leva med ett svagt kommunval under en mandatperiod. Men om den lokala infrastrukturen fortsätter att krympa blir konsekvenserna gradvis större.
Kommunpolitiken producerar framtida kommunalråd, riksdagsledamöter, kampanjarbetare och lokala partiledare. Det är där många väljare möter ett parti mellan riksdagsvalen.
Om Liberalerna förlorar närvaron i allt fler kommuner blir partiet i högre grad beroende av rikspolitiken – och därmed också mer beroende av att varje val återigen kunna övertyga väljare från andra partier om att rädda L.
Den modellen fungerade 2026.
Det finns ingen garanti för att den fungerar nästa gång.
Landskrona visar samtidigt vilken typ av alternativ som finns: ett lokalt liberalt parti med ett starkt eget väljarstöd behöver inte luta sig mot taktiska riksdagsröster.
För Liberalerna efter valet 2026 är därför den stora frågan inte längre om partiet överlever i riksdagen.
Den är om det fortfarande kan bygga upp ett parti som överlever även ute i Sverige.