Sverige har byggt upp ett av sina största militära stödprogram någonsin för Ukraina. För 2026 och 2027 ligger ramen på sammanlagt 80 miljarder kronor, samtidigt som Sverige hittills har finansierat totalt 44 Archerpjäser till det ukrainska försvaret.

Det svenska militärstödet till Ukraina fortsätter på en historiskt hög nivå.

Regeringens nuvarande ram innebär att 40 miljarder kronor har avsatts för militärt stöd under 2026 och lika mycket under 2027. Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 uppgår det svenska militära stödet till omkring 128 miljarder kronor.

En stor del av stödet består av materiel som Ukraina kan använda direkt på slagfältet, men Sverige finansierar också nyproduktion, internationella initiativ och långsiktiga vapensystem.

Bland de tydligaste exemplen finns det svenska artillerisystemet Archer.

Sverige har finansierat 44 Archer till Ukraina

Sverige har hittills finansierat totalt 44 Archerpjäser för Ukraina.

De första åtta systemen donerades från svenska lager. Därefter beslutade regeringen i mars 2025 att finansiera ytterligare 18 nytillverkade Archer.

Den 11 september 2025 kom sedan beskedet om finansiering av ytterligare 18 pjäser.

Totalt handlar det därmed om 44 Archer.

De nya systemen ska successivt förstärka Ukrainas artilleriförmåga och ersätta materiel som utsätts för mycket hårt slitage vid fronten.

Archer är ett hjulgående 155 millimeters artillerisystem som är byggt för att snabbt kunna förflytta sig, gå i eldställning, skjuta och lämna området igen.

Det är särskilt viktigt i Ukraina, där ryska styrkor försöker lokalisera och slå ut ukrainskt artilleri med drönare, radar och moteld.

Den nyare Archer 8×8-versionen kan enligt Försvarets materielverk gå i och ur eldställning på omkring 20 sekunder. Räckvidden kan överstiga 50 kilometer beroende på vilken ammunition som används.

18 Archer ingick i paket på 9,2 miljarder

Beskedet om de senaste 18 Archerpjäserna presenterades den 11 september 2025 som en del av Sveriges tjugonde militära stödpaket till Ukraina.

Paketet var värt omkring 9,2 miljarder kronor.

Omkring 3,6 miljarder gick till artilleri och långräckviddig förmåga. Där ingick de 18 Archerpjäserna, 155 millimeters artilleriammunition och långräckviddiga drönare.

Ytterligare omkring 2,1 miljarder satsades på marin materiel.

Stödet omfattade bland annat kustradar, trossfärjor med granatkastare, dykkammare och olika stödfordon.

Omkring 3,5 miljarder gick samtidigt till bland annat luftförsvar och rymdrelaterad förmåga. Där fanns ammunition, sensorer och ledningssystem kopplade till luftvärnssystemet Tridon samt utrustning till ukrainska flygbaser och system för att upptäcka drönare och robotar.

70-miljardersbeskedet kom 2025

Uppgiften om att Sverige nu, den 11 september 2026, skulle ha ökat Ukrainastödet med 70 miljarder kronor är däremot missvisande.

Det beskedet kom för exakt ett år sedan.

Den 11 september 2025 meddelade regeringen att stödet skulle höjas kraftigt för de kommande åren.

Resultatet blev en ram på 40 miljarder kronor för militärt stöd under 2026 och ytterligare 40 miljarder under 2027.

Det innebär sammanlagt 80 miljarder kronor under de två åren.

Ökningen jämfört med tidigare planering beskrevs då som omkring 70 miljarder kronor.

Det handlar alltså inte om ett nytt tillskott på 70 miljarder som beslutats den 11 september 2026.

Sverige är redan framme vid stödpaket 22

Sedan septemberbeskedet 2025 har Sverige presenterat ytterligare militära stöd till Ukraina.

Under 2026 har regeringen gått vidare till stödpaket nummer 22.

Det paketet presenterades den 28 maj och är värt omkring 25,2 miljarder kronor.

En av de största delarna handlar om det svenska stridsflygsystemet Gripen.

Sverige planerar att kunna donera upp till 16 Gripen C/D till Ukraina samtidigt som Ukraina har uttryckt en avsikt att köpa upp till 20 Gripen E/F.

Vi har tidigare skrivit om Sveriges Gripenplaner för Ukraina.

Paketet innehåller också bland annat ammunition, elektronisk krigföring, långräckviddig förmåga och finansiering av internationella initiativ för att köpa in militär utrustning till Ukraina.

Luftförsvaret har blivit allt viktigare

En allt större del av Ukrainastödet riktas också mot luftförsvar.

Ryssland har under kriget kraftigt ökat användningen av drönare och robotar mot ukrainska städer, energianläggningar och annan infrastruktur.

Det gör luftvärn, sensorer och ammunition till några av Ukrainas mest efterfrågade resurser.

Den 27 augusti 2026 beslutade Sverige om ytterligare cirka 270 miljoner kronor i stöd, där en stor del riktades mot Ukrainas luftförsvar.

Pengarna går bland annat genom internationella samarbeten där flera länder gemensamt finansierar materiel och ammunition.

Nyproduktionen blir viktigare

Det svenska stödet har samtidigt förändrats under krigets gång.

I början handlade mycket om materiel som redan fanns i Försvarsmaktens lager.

När kriget fortsatt har en allt större del av stödet i stället gått till att beställa ny materiel från försvarsindustrin.

Archer är ett tydligt exempel.

Ukrainas användning av systemen har varit så intensiv att även komponenter som eldrör behöver ersättas efter hård belastning.

Nyproduktionen gör att Sverige kan fortsätta stödja Ukraina utan att varje nytt paket måste tas direkt från Försvarsmaktens befintliga lager.

Samtidigt innebär beställningarna att den svenska försvarsindustrin behöver öka produktionen kraftigt.

Ett långsiktigt svenskt åtagande

Med en ram på 80 miljarder kronor för 2026 och 2027 har Sveriges stöd gått från en serie enskilda krispaket till ett mer långsiktigt försvarsåtagande.

Det handlar inte längre enbart om att skicka materiel som redan finns.

Sverige finansierar nu nyproduktion av artilleri, ammunition, luftförsvar och andra vapensystem samtidigt som Gripen har blivit en central del av den långsiktiga diskussionen.

De 44 finansierade Archerpjäserna visar omfattningen.

Åtta kom från svenska lager.

36 ytterligare system har därefter finansierats genom nyanskaffning.

Tillsammans med ammunition, drönare, luftförsvar och de nya Gripenplanerna har det svenska stödet därmed gått in i en betydligt större och mer långsiktig fas än under krigets första år.