Frankrikes ekonomiska läge försämras snabbt. Regeringen sänker tillväxtprognosen för 2026 och medger samtidigt att målet för budgetunderskottet inte längre går att nå. På obligationsmarknaden kräver investerarna nu den största riskpremien för fransk statsskuld jämfört med tysk sedan 2012.

Frankrikes finansminister Roland Lescure sänkte på fredagen regeringens prognos för BNP-tillväxten 2026 från 0,7 till 0,5 procent.

Samtidigt gav han ett betydligt allvarligare besked om statsfinanserna.

Regeringens mål om att få ned budgetunderskottet till 5 procent av BNP kommer inte att nås.

Frankrike går därmed in i hösten med svagare tillväxt, större underskott än planerat och snabbt stigande kostnader för att finansiera en redan mycket stor statsskuld.

På obligationsmarknaden syns oron tydligt. Skillnaden mellan fransk och tysk tioårsränta har stigit till omkring 93 räntepunkter, den högsta nivån sedan 2012.

Det väcker frågan om problemen i eurozonens näst största ekonomi håller på att utvecklas från ett politiskt budgetproblem till ett bredare marknadsproblem.

Frankrike sänker tillväxtprognosen

Den franska regeringen räknar nu med att ekonomin växer med bara 0,5 procent under 2026.

Den tidigare prognosen låg på 0,7 procent.

Finansminister Roland Lescure pekar på flera faktorer bakom försämringen: politisk osäkerhet, höga energipriser, sommarens extrema väder och stigande upplåningskostnader.

Den nya prognosen innebär dessutom att Frankrike växer betydligt långsammare än euroområdet som helhet. ECB räknar med en tillväxt på omkring 0,9 procent i euroområdet under året.

Frankrikes centralbank hade redan tidigare räknat med ungefär 0,5 procents tillväxt, medan den franska statistikmyndigheten INSEE har legat ännu något lägre.

Regeringens besked innebär därför inte att en plötslig recession har uppstått.

Det visar snarare att den officiella prognosen nu tvingas anpassas till en ekonomisk utveckling som redan varit svagare än regeringen hoppats.

Underskottsmålet spricker

Den största förändringen gäller statsfinanserna.

Frankrikes budget för 2026 byggde på att underskottet skulle minska till 5 procent av BNP.

Det målet är nu borta.

Lescure säger att 5 procent inte längre är ett realistiskt alternativ. Någon ny exakt prognos presenterades inte på fredagen eftersom arbetet med höstens budget fortfarande pågår.

Frankrike hade tänkt använda 5-procentsnivån som ett steg på vägen mot att få ned underskottet under EU:s gräns på 3 procent av BNP senast 2029.

Det blir nu betydligt svårare.

Frankrike omfattas redan av EU:s förfarande för alltför stora underskott och måste visa att landet har en trovärdig plan för att få ordning på de offentliga finanserna.

Problemet är att svagare tillväxt i sig gör den uppgiften svårare.

Lägre ekonomisk aktivitet ger svagare skatteintäkter samtidigt som stora besparingar eller skattehöjningar riskerar att bromsa ekonomin ytterligare.

Statsskulden motsvarar 117,5 procent av BNP

Utgångsläget är redan pressat.

Frankrikes statsskuld uppgick vid slutet av första kvartalet till omkring 3 536 miljarder euro.

Det motsvarar 117,5 procent av BNP.

Tre månader tidigare låg skuldandelen på 115,7 procent.

EU-kommissionen har tidigare räknat med att skulden kan stiga över 120 procent av BNP under 2027 om politiken inte förändras.

Det är höga nivåer även med europeiska mått.

En stor statsskuld behöver inte i sig leda till en kris. Avgörande är bland annat vad det kostar staten att låna och hur investerarna bedömer landets förmåga att på sikt få kontroll över underskotten.

Det är där utvecklingen blivit betydligt mer bekymmersam.

Franska räntan runt 4,4 procent

Den franska tioåriga statsobligationsräntan har stigit till omkring 4,4 procent.

Den tyska motsvarigheten ligger runt 3,5 procent.

Skillnaden, den så kallade räntespreaden, är därmed omkring 0,93 procentenheter.

Det är den största skillnaden sedan 2012, när euroområdet befann sig mitt i den europeiska skuldkrisen.

Tyskland fungerar i praktiken som euroområdets referenspunkt för låg statsfinansiell risk.

När Frankrikes ränta stiger betydligt snabbare än den tyska betyder det därför att marknaden kräver extra betalt för att låna ut pengar till den franska staten.

Det är kanske den viktigaste varningssignalen i fredagens besked.

Högre räntor innebär inte bara att finansmarknaden är nervös. De påverkar också själva statsbudgeten.

Räntekostnaderna når 65 miljarder euro

Frankrikes räntekostnader väntas nu nå omkring 65 miljarder euro under 2026.

Det är 4,5 miljarder euro mer än regeringen tidigare räknat med.

Enligt Lescure blir statsskuldsräntorna därmed den franska statens största enskilda utgiftspost.

Det skapar en obehaglig spiral.

När budgetunderskottet blir större behöver staten låna mer pengar.

När investerarna samtidigt kräver högre ränta blir den nya upplåningen dyrare.

Då växer statens räntekostnader, vilket i sin tur gör underskottet ännu svårare att minska.

Det är den utvecklingen marknaden nu bevakar.

Är Frankrike på väg mot en skuldkris?

Vi är inte där ännu.

Frankrike kan fortfarande låna stora belopp på obligationsmarknaden och finansministern säger att staten inte har några problem att genomföra sin upplåning.

Landet har dessutom fortfarande kreditbetyg inom investment grade hos de stora kreditvärderingsinstituten.

Situationen skiljer sig därför tydligt från de värsta delarna av eurokrisen, då länder som Grekland i praktiken förlorade tillgången till normal marknadsfinansiering.

Men flera av de faktorer som kan driva fram en statsfinansiell kris rör sig nu åt fel håll samtidigt.

Frankrike har en statsskuld på 117,5 procent av BNP.

Budgetunderskottet ligger över 5 procent.

Tillväxten är bara omkring en halv procent.

Upplåningsräntorna stiger.

Samtidigt är det politiska läget splittrat, vilket gör det svårt att genomföra stora nedskärningar eller skattehöjningar.

Det är den kombinationen som gör situationen betydligt mer känslig än en vanlig nedjustering av en tillväxtprognos.

Nästa budget blir ett stort test

Den franska regeringen väntas presentera sitt nya budgetförslag senare i september.

Det blir ett viktigt test för marknaden.

Regeringen måste då visa hur stort underskottet faktiskt väntas bli och hur det ska minska under kommande år.

Problemet är att nästan varje möjlig lösning har ett pris.

Stora besparingar kan bromsa den redan svaga ekonomin.

Skattehöjningar kan möta starkt politiskt motstånd och slå mot konsumtion och investeringar.

Att låta underskottet ligga kvar på höga nivåer riskerar i stället att driva upp räntorna ytterligare.

Investerarna kommer därför sannolikt att titta minst lika mycket på om budgeten faktiskt går att genomföra politiskt som på de exakta siffrorna.

Frankrike är för stort för att ignoreras

Situationen är extra känslig eftersom Frankrike inte är ett litet euroland.

Landet är eurozonens näst största ekonomi och en av världens största marknader för statsobligationer.

En långvarig förtroendekris kring fransk statsskuld skulle därför kunna få betydligt större konsekvenser än problem i ett mindre medlemsland.

Franska banker och försäkringsbolag äger stora mängder statsobligationer.

Om priserna på dessa faller kraftigt när räntorna stiger kan oron därför spridas vidare till finanssektorn.

Samtidigt kan investerare börja kräva högre riskpremier även från andra högt skuldsatta euroländer.

Det är så ett nationellt budgetproblem kan börja bli ett problem för hela valutaunionen.

ECB hamnar i ett svårt läge

Tidpunkten är dessutom besvärlig.

ECB höjde den 10 september styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent efter ett förnyat inflationstryck.

Det betyder att Frankrikes statsfinansiella problem förvärras samtidigt som penningpolitiken blir stramare.

ECB sätter räntan för hela euroområdet och kan inte anpassa den enbart efter Frankrikes behov.

Om inflationen kräver höga räntor samtidigt som Frankrike skulle behöva lägre finansieringskostnader uppstår därför en svår konflikt.

En högre ECB-ränta pressar inflationen men bidrar samtidigt till högre marknadsräntor och dyrare refinansiering för högt skuldsatta stater.

Frankrike är ett av de länder där den konflikten nu blir tydligast.

Därför kan Sverige påverkas

Utvecklingen är även relevant för svenska företag och sparare.

Frankrike är en av Sveriges största exportmarknader. Svensk varuexport till landet uppgick till omkring 42,9 miljarder kronor under årets första sex månader.

En svagare fransk ekonomi innebär lägre efterfrågan på varor och investeringar och kan därmed slå mot svenska exportföretag.

Än viktigare på kort sikt är utvecklingen på finansmarknaden.

Om franska räntor fortsätter upp kan europeiska obligationsräntor dras med.

Högre marknadsräntor innebär att investerare kräver större avkastning även från aktier. Det är normalt negativt för högt värderade och räntekänsliga bolag.

Ett tydligare risk-off-läge i Europa skulle också kunna pressa Stockholmsbörsen, även om den svenska ekonomin inte har samma statsfinansiella problem.

Svenska sparare med Europa- eller euroområdesfonder kan påverkas både genom börsen och genom exponering mot franska banker, försäkringsbolag och andra stora bolag.

Frankrikes problem har blivit ett marknadsproblem

Den sänkta tillväxtprognosen från 0,7 till 0,5 procent är i sig ingen dramatisk förändring.

Det är kombinationen med resten som gör beskedet viktigt.

Frankrike missar sitt underskottsmål. Skulden ligger på 117,5 procent av BNP. Räntekostnaderna väntas nå 65 miljarder euro och investerarna kräver den största riskpremien mot Tyskland sedan 2012.

Frankrike befinner sig fortfarande långt från den typ av akut finansieringskris som flera euroländer upplevde under skuldkrisen.

Men det som tidigare framför allt varit ett politiskt problem med stora underskott har nu blivit betydligt tydligare även på obligationsmarknaden.

Om septemberbudgeten inte övertygar investerarna kan nästa steg bli ännu högre räntor.

Och när det gäller eurozonens näst största ekonomi är det inte längre bara ett franskt problem.