Saudiarabiens oljeutbud rasade med 2,3 miljoner fat per dag i augusti och föll till omkring 6 miljoner fat om dagen, enligt nya uppgifter från IEA. Det är den lägsta nivån på mer än tre decennier och ännu ett tecken på hur snabbt kriget i Mellanöstern har förändrat den globala oljemarknaden.

Bortfallet är särskilt allvarligt eftersom Saudiarabien normalt är den producent som marknaden förlitar sig på när andra leveranser försvinner. Nu har världens viktigaste oljeexportör själv fått sin kapacitet och sina exportvägar pressade av attacker mot energianläggningar och sjöfart.

För Sverige ökar risken för fortsatt höga bensin- och dieselpriser, högre kostnader för företag och ett nytt inflationstryck just när prisökningarna annars har fallit tillbaka kraftigt.

Saudiarabiens oljeutbud rasade i augusti

Enligt Internationella energiorganet, IEA, minskade Saudiarabiens oljeutbud från omkring 8,3 miljoner fat per dag till cirka 6 miljoner fat per dag under augusti.

Nedgången på 2,3 miljoner fat per dag motsvarar en mycket stor del av den olja som normalt handlas internationellt varje dag.

IEA:s siffra avser oljeutbudet till marknaden och ska inte blandas ihop helt med landets officiella produktionsuppgifter. Saudiarabien har rapporterat en råoljeproduktion på drygt 6,2 miljoner fat per dag för augusti, medan andra mått på det totala saudiska utbudet ligger högre.

Oavsett mått är riktningen tydlig. Saudiarabien har på kort tid förlorat en mycket stor del av sin normala oljeproduktion och exportkapacitet.

IEA har därför också sänkt sin prognos för Saudiarabiens genomsnittliga oljeutbud under hela 2026 kraftigt. Den nya bedömningen ligger på omkring 7,6 miljoner fat per dag, nästan 900 000 fat lägre än i den tidigare prognosen.

Attacker har slagit mot både anläggningar och sjöfart

Bakom nedgången finns inte en enda händelse.

Saudiarabisk energiinfrastruktur har utsatts för flera attacker samtidigt som sjöfarten i regionen blivit betydligt mer riskfylld.

Bland annat har attacker riktats mot energianläggningar vid Jazan och mot den centrala oljeanläggningen Abqaiq. Även fartyg och transportleder runt Yanbu och Bab el-Mandeb har utsatts för ett ökat hot.

Det innebär att problemet inte bara handlar om hur mycket råolja Saudiarabien kan pumpa upp ur marken.

Oljan måste också kunna behandlas, lagras, lastas och transporteras till kunder i Europa och Asien.

När flera delar av kedjan samtidigt är utsatta blir det betydligt svårare att snabbt återställa leveranserna.

Världens viktigaste reservkapacitet pressas

Saudiarabien har en särställning på oljemarknaden.

Landet är inte bara en av världens största producenter och exportörer. Under lång tid har Saudiarabien också haft betydligt större reservkapacitet än de flesta andra oljeproducenter.

Det har gjort landet till något av oljemarknadens säkerhetsventil.

När produktionen försvinner i exempelvis Libyen, Ryssland, Iran eller andra större producentländer har Saudiarabien kunnat höja sin egen produktion och täcka åtminstone en del av bortfallet.

Det är den säkerhetsmarginalen som nu blir betydligt svagare.

När Saudiarabien själv får problem finns färre producenter kvar som snabbt kan ersätta de förlorade volymerna.

Det är därför nedgången till omkring 6 miljoner fat per dag är större än en vanlig produktionsförändring i ett oljeproducerande land.

Globalt oljeutbud faller kraftigt

Saudiarabiens problem kommer dessutom mitt i en betydligt större global utbudskris.

IEA räknar nu med att världens oljeutbud minskar med omkring 5,7 miljoner fat per dag under 2026.

Så sent som i augusti låg prognosen på en nedgång med omkring 4,3 miljoner fat per dag.

Försämringen på bara en månad är alltså omkring 1,4 miljoner fat per dag.

Under augusti föll det globala oljeutbudet med omkring 1,6 miljoner fat per dag.

Samtidigt har leveranser från flera andra viktiga producentområden störts. Trafiken genom Hormuz är fortsatt hårt pressad, sjöfarten genom Röda havet och Bab el-Mandeb är osäker och även den ryska oljeindustrin har drabbats av attacker mot raffinaderier och annan energiinfrastruktur.

Det är kombinationen som gör situationen ovanligt svår.

Inte samma chock som 2019

Saudiarabien har drabbats av stora oljeattacker tidigare.

När Abqaiq och Khurais attackerades 2019 försvann tillfälligt omkring 5,7 miljoner fat per dag av saudisk produktion.

Det var ett ännu större omedelbart produktionsbortfall än nedgången som IEA nu redovisar.

Skillnaden är situationen runt omkring.

2019 fungerade den övriga globala oljemarknaden relativt normalt och Saudiarabien kunde snabbt börja återställa produktionen.

Nu sker bortfallet samtidigt som flera andra stora transportleder och producentländer redan har problem.

Därför blir frågan inte bara hur stort Saudiarabiens bortfall är i dag, utan hur länge det fortsätter.

Ett tillfälligt bortfall kan marknaden ofta hantera med lager.

Ett bortfall på flera miljoner fat per dag som fortsätter månad efter månad är betydligt svårare.

Oljepriset kan svänga kraftigt

Brentoljan handlades på fredagen den 11 september omkring 104 dollar per fat.

Priset föll samtidigt kraftigt under dagen efter nya signaler om försök till en tillfällig överenskommelse kring sjöfarten genom Hormuz.

Det visar hur känslig marknaden har blivit.

En positiv diplomatisk signal kan få priset att falla flera procent på några timmar. Nya attacker eller störningar kan lika snabbt skicka priset åt andra hållet.

Trots fredagens nedgång låg Brent fortfarande tydligt högre än en vecka tidigare.

Det betyder också att Saudiarabiens kraftigt minskade utbud ännu inte behöver vara fullt inprisat om marknaden räknar med att situationen snart förbättras.

Om återhämtningen i stället tar längre tid kan pressen uppåt återkomma snabbt.

Diesel kan vara ett ännu större problem

För svenska hushåll och företag är det inte säkert att råoljepriset är den viktigaste siffran att följa.

Dieselmarknaden är redan mycket hårt pressad.

Exporten av diesel från Ryssland, Mellanöstern och Asien har minskat kraftigt samtidigt som flera raffinaderier har utsatts för attacker eller andra störningar.

IEA har tidigare pekat på ovanligt höga raffinaderimarginaler och en allt stramare marknad för raffinerade oljeprodukter.

Saudiarabiens raffinaderi vid Jazan har en kapacitet på omkring 400 000 fat per dag och har också utsatts för attacker.

Det innebär att oljepriset kan falla utan att dieselpriset sjunker lika mycket.

Om det finns gott om råolja men ont om fungerande raffinaderier, tankfartyg och säkra transportleder kan slutprodukten ändå bli dyr.

Så kan svenska bensin- och dieselpriser påverkas

Svenska drivmedelspriser bestäms av betydligt mer än Brentpriset.

Råolja, raffinaderimarginaler, kronans växelkurs, transportkostnader, skatter och konkurrensen på den svenska marknaden spelar tillsammans in.

Men ett längre globalt bortfall på flera miljoner fat per dag skapar ett tydligt tryck uppåt.

Dieseln är särskilt viktig för svensk ekonomi eftersom den används i stora delar av transportsektorn, jordbruket, byggbranschen och industrin.

När företagens bränslekostnader stiger kan prisökningen så småningom föras vidare till kunderna.

Det gör oljeutvecklingen relevant även för hushåll som inte själva kör särskilt mycket bil.

Ny inflationsrisk för Sverige

Den svenska inflationen har fallit kraftigt.

Den preliminära KPIF-inflationen låg på 0,7 procent i augusti och KPIF exklusive energi på 0,5 procent.

Utgångsläget är alltså helt annorlunda än under de stora inflationsåren tidigare under decenniet.

Men energi är en av de faktorer som snabbt kan förändra bilden.

Dyrare diesel och bensin påverkar hushållen direkt. Högre transport- och produktionskostnader kan därefter spridas vidare till priserna på andra varor och tjänster.

Riksbanken har redan pekat på störningarna i Mellanöstern som en inflationsrisk.

Styrräntan ligger på 1,75 procent och nästa räntebesked kommer den 24 september.

Saudiarabiens produktionsproblem betyder inte automatiskt att Riksbanken höjer räntan. Men ett nytt och varaktigt energiprislyft skulle göra det svårare att helt bortse från risken att inflationen tar fart igen.

Saudiarabien är den stora osäkerheten

Mycket av oljeprisets fortsatta utveckling kommer nu att bero på hur snabbt Saudiarabien kan återställa sina leveranser.

Om skadade anläggningar repareras, sjöfarten blir säkrare och trafiken genom regionens viktigaste sund normaliseras kan en stor del av riskpremien försvinna.

Om problemen fortsätter är situationen betydligt mer besvärlig.

Saudiarabien är den producent som normalt ska hjälpa marknaden när andra får problem.

När Saudiarabien självt tappar mer än två miljoner fat per dag finns helt enkelt betydligt mindre marginal kvar.

Det är därför IEA:s nya siffra är viktig långt utanför Mellanöstern.

För svenska hushåll kan konsekvensen märkas vid pumpen. För företagen kan den märkas i transport- och produktionskostnader. Och för svensk ekonomi kan ett långvarigt oljeprislyft bli ännu en faktor som håller inflation och räntor högre än de annars hade varit.