Japan är på väg mot ännu en historisk räntehöjning. Producentpriserna steg med 7,6 procent i augusti och importpriserna med hela 24,8 procent på årsbasis. Samtidigt uppger Reuters att Bank of Japan är redo att höja styrräntan från 1,0 till 1,25 procent vid mötet den 17–18 september. Det skulle innebära den högsta japanska styrräntan på 31 år och förstärka ett skifte som kan få konsekvenser långt utanför Japan.

Producentpriserna steg 7,6 procent

De nya siffrorna från Bank of Japan visar att prispressen i den japanska ekonomin fortfarande är kraftig.

Producentpriserna låg i augusti 7,6 procent högre än ett år tidigare. Importpriserna räknat i yen steg samtidigt med 24,8 procent på årsbasis.

Det är viktigt att skilja siffrorna från den vanliga konsumentinflationen. Det handlar alltså inte om att priserna för japanska hushåll steg med 7,6 procent på ett år.

Producentpriser visar i stället hur priserna utvecklas mellan företag, medan importprisindex mäter kostnaden för varor som förs in i landet.

Enligt Bank of Japans officiella statistik sjönk priserna samtidigt något från juli till augusti. Producentpriserna föll med 0,2 procent på månadsbasis och importpriserna med 3,0 procent.

Det gör bilden mer komplicerad än rubriksiffrorna antyder. Kostnadstrycket är fortfarande mycket högt jämfört med för ett år sedan, men priserna fortsätter inte att stiga lika snabbt från månad till månad.

Bank of Japan väntas höja till 1,25 procent

Samtidigt kommer Reuters uppgifter om att Bank of Japan står redo att höja styrräntan med 0,25 procentenheter vid nästa veckas möte.

En höjning från 1,0 till 1,25 procent skulle föra räntan till den högsta nivån på 31 år.

Det är en dramatisk förändring för ett land som under större delen av de senaste decennierna förknippats med extremt låga räntor.

Så sent som i mars 2024 avslutade Bank of Japan sin negativa ränta. Därefter har banken steg för steg börjat normalisera penningpolitiken.

Om den väntade höjningen kommer i september innebär det att Japan på ungefär två och ett halvt år gått från minusränta till 1,25 procent.

I många andra stora ekonomier skulle 1,25 procent fortfarande betraktas som en låg styrränta. I Japan är själva förändringen desto större.

Högre priser pressar centralbanken

Bank of Japan har länge velat se en mer varaktig inflation och starkare löneökningar efter årtionden av låg inflation, deflationsrisk och svag prisutveckling.

Nu riskerar problemet snarare att bli det motsatta.

Dyrare energi, importerade varor och högre kostnader för japanska företag kan till slut slå igenom i konsumentpriserna.

Det är därför producent- och importpriserna blir viktiga inför räntebeslutet, trots att de inte är samma sak som konsumentinflation.

Den japanska kärninflationen väntas fortfarande ligga omkring 1,8 procent i augusti, alltså strax under centralbankens mål på 2 procent.

Men Bank of Japan måste samtidigt försöka bedöma vad som händer längre fram.

Om företagen möter kraftigt högre kostnader för importerade varor kan en större del av dessa kostnader så småningom skickas vidare till hushållen.

Japan lämnar nollräntevärlden

Det mest intressanta med utvecklingen är därför inte en enskild räntehöjning.

Det handlar om att ett av världens viktigaste lågränteländer håller på att lämna den ekonomiska modell som präglat Japan i årtionden.

Japanska räntor har länge varit så låga att banker, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra stora placerare sökt högre avkastning utanför landet.

Pengarna har bland annat hamnat i amerikanska och europeiska statsobligationer.

När avkastningen på japanska statsobligationer nu stiger blir det mer attraktivt att placera kapital hemma.

Det betyder inte att japanska investerare plötsligt kommer att sälja alla sina utländska tillgångar.

Men även en gradvis förändring kan spela roll när det handlar om en av världens största kapitalmarknader.

Japan är dessutom den största utländska ägaren av amerikanska statsobligationer.

Om japanska investerare kräver mindre exponering mot amerikanska och europeiska obligationer kan efterfrågan minska samtidigt som räntorna pressas upp.

Det är samma typ av internationella ränterörelser som vi tidigare beskrivit i vår guide om hur globala långräntor kan påverka svenska bolån och börsen.

Yen carry trade kan bli nästa risk

En annan viktig del är den så kallade yen carry trade.

Under lång tid har investerare kunnat låna billigt i japanska yen och sedan placera pengarna i tillgångar med högre avkastning i andra länder.

När japanska räntor stiger minskar den fördelen.

Om yenen samtidigt stärks blir det ännu dyrare att sitta kvar i sådana positioner.

Det kan få investerare att snabbt köpa tillbaka yen och sälja andra tillgångar.

Vi såg ett tydligt exempel på den mekanismen under 2024.

När Bank of Japan överraskade marknaden och yenen steg kraftigt började stora positioner avvecklas. Den japanska Nikkei-börsen föll då med 12,4 procent på en enda dag.

Nästa veckas väntade höjning behöver inte utlösa något liknande.

Marknaden är redan väl förberedd på att räntan kan höjas till 1,25 procent.

Den större risken ligger i vad Bank of Japan säger om fortsättningen.

Om centralbankschefen Kazuo Ueda signalerar att fler och snabbare höjningar väntar kan investerare behöva räkna om hela bilden för japanska räntor och yenfinansierade placeringar.

Därför kan svenska sparare påverkas

För svenska sparare är Japan lätt att avfärda som en avlägsen marknad.

Men högre japanska räntor kan påverka både obligationer, valutor och aktiemarknader globalt.

En svensk sparare med en vanlig globalfond har ofta stor exponering mot amerikanska bolag. Om globala marknadsräntor stiger brukar det vara särskilt kännbart för högt värderade tillväxt- och teknikaktier.

När räntan går upp blir framtida vinster mindre värda i dagens pengar, vilket kan pressa aktiekurserna.

Samtidigt kan en snabb avveckling av yenfinansierade positioner öka volatiliteten på börser även utanför Japan.

Den som äger japanska aktier får ytterligare en dimension.

En starkare yen ökar värdet av japanska tillgångar räknat i svenska kronor, allt annat lika. Samtidigt kan japanska bolag och börsen pressas av högre räntor.

För obligationssparare är effekten också dubbel.

När marknadsräntorna stiger faller normalt värdet på redan utgivna obligationer med lägre kupong, framför allt obligationer med lång löptid. På längre sikt kan nya obligationer däremot ge bättre löpande avkastning.

Japan och Sverige går åt olika håll

Kontrasten mot Sverige är också tydlig.

Samtidigt som Bank of Japan verkar vara på väg mot ännu en höjning har den svenska räntebilden blivit betydligt mjukare efter svagare inflation.

Vi har nyligen gått igenom hur en svensk räntehöjning i september nästan har prisats bort.

Det visar hur olika situationen kan vara mellan två utvecklade ekonomier.

Japan höjer från extremt låga nivåer efter årtionden av ovanligt lätt penningpolitik. Sverige kommer från en helt annan inflations- och räntecykel.

Men marknaderna är sammankopplade.

Det är därför en räntehöjning i Tokyo kan spela roll även för investerare som aldrig har ägt en japansk aktie.

Nästa besked blir viktigare än själva höjningen

Om Bank of Japan höjer till 1,25 procent nästa vecka blir det historiskt.

Men marknaden kommer sannolikt att lägga ännu större vikt vid vad centralbanken säger om nästa steg.

Reuters ekonompanel räknar med att räntan kan nå 1,5 procent senast i mars 2027 och 1,75 procent under andra kvartalet nästa år.

Bank of Japan tycks samtidigt inte ha någon tydligt fastslagen slutnivå.

Det öppnar för en betydligt längre räntecykel än marknaden vant sig vid från Japan.

Och det är där den globala betydelsen ligger.

Världens kanske tydligaste symbol för nollränta håller snabbt på att förändras. Om japanska investerare samtidigt börjar kräva högre avkastning hemma kan effekterna märkas i amerikanska statsobligationer, europeiska räntor, valutamarknaden och på världens börser.

En höjning till 1,25 procent är därför mer än bara ännu ett japanskt räntebesked.

Det är ytterligare ett steg bort från den lågräntevärld som präglat Japan i en generation.