Två människor har dödats efter ett ryskt angrepp mot en anläggning som drivs av den USA-baserade jordbruksjätten Bunge i Dnipro. Samtidigt träffades en bensinstation i Kyiv av en snabb jetdriven drönare. Attackerna passar in i ett allt tydligare mönster där Ryssland slår mot Ukrainas livsmedelsproduktion, bränsleförsörjning och logistiska infrastruktur.

Två döda vid Bunge-anläggningen

Den ryska attacken mot Dnipro den 10 september träffade en stor anläggning för produktion av solrosolja som drivs av Bunge.

Två personer dödades och fem skadades i angreppet.

Anläggningen har stor betydelse för Ukrainas livsmedelssektor. Kapaciteten uppges ligga på omkring 1 600 ton oljeväxter per dygn och fabriken räknas till landets större livsmedelsanläggningar.

Bunge har haft verksamhet i Ukraina sedan 2002 och är en viktig del av landets jordbruks- och exportkedja. Företaget har bland annat verksamhet inom oljebearbetning och hamnlogistik.

Angreppet blir därför mer än ytterligare en förstörd industribyggnad. Det slår mot en del av den kedja som förädlar ukrainska jordbruksprodukter och för dem vidare till den inhemska marknaden och export.

Bensinstation i Kyiv träffades av jetdrönare

Samma dag attackerades även en Ukrnafta-bensinstation i Kyiv.

Fyra personer skadades.

Det särskilt uppmärksammade är vapnet. Attacken genomfördes med en jetdriven drönare, en typ som Ryssland har börjat använda i betydligt större omfattning.

Det uppges vara första gången en sådan drönare använts mot en bensinstation inne i Kyiv.

Angreppet passar samtidigt in i ett större mönster. Ukrnafta har under den senaste tiden rapporterat återkommande ryska attacker mot bensinstationer, lager och annan civil infrastruktur.

För Ryssland kan sådana mål ha ett värde långt utöver den direkta materiella skadan. Bränsle behövs för transporter, räddningstjänst, företag och vardagsliv, men också för en ekonomi som redan arbetar under hård press från kriget.

Jetdrönarna förändrar hotbilden

Den snabbt ökande användningen av jetdrivna drönare är en viktig del av utvecklingen.

Ukrainas flygvapen uppgav i början av september att Ryssland skickade över 2 800 jetdrönare mot Ukraina under augusti. Redan under sommaren hade användningen ökat kraftigt.

Skillnaden mot många äldre attackdrönare är framför allt hastigheten.

De snabbare modellerna ger det ukrainska luftförsvaret mindre tid att upptäcka, följa och skjuta ner målen. Ukrainas flygvapen har uppgett att omkring 60 procent av jetdrönarna kan stoppas, jämfört med över 90 procent av de långsammare propellerdrivna typerna.

Det innebär också att Ryssland lättare kan genomföra angrepp under dagtid.

Det är betydelsefullt när målen är bensinstationer, industrier, handelsplatser eller andra anläggningar där många människor befinner sig under normala arbetstider.

Vi ska däremot skilja på de två attackerna den 10 september. Det är bekräftat att en jetdriven drönare användes mot bensinstationen i Kyiv. Någon säker uppgift om vilken vapentyp som träffade Bunge-anläggningen i Dnipro finns inte.

Ukraina pekar ut amerikanska intressen

Attacken mot Bunge har dessutom fått en tydlig politisk dimension.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha pekar på att ytterligare ett USA-kopplat företag nu har träffats och hävdar att Ryssland systematiskt attackerar amerikanska affärsintressen i Ukraina.

Under de senaste veckorna har ukrainska myndigheter även pekat på angrepp mot verksamheter kopplade till amerikanska Coca-Cola och Mondelēz.

Det går inte att utifrån dessa attacker slå fast att Ryssland särskilt väljer amerikanska företag framför andra mål. Men för Kyiv har mönstret ett tydligt diplomatiskt värde.

När stora amerikanska bolag drabbas kan Ukraina argumentera för att det ryska luftkriget inte bara hotar ukrainska företag och civil infrastruktur, utan även direkt skadar västerländska investeringar och ekonomiska intressen.

Livsmedel, bränsle och logistik under press

De nya angreppen kommer samtidigt som Ryssland ökar trycket mot flera delar av den ukrainska ekonomin.

Livsmedelslager, energianläggningar, bränsledistribution, hamnar och transportinfrastruktur har återkommande blivit mål.

Det gör att effekten kan bli större än kostnaden för den byggnad som förstörs.

En träffad fabrik påverkar produktionen. Ett förstört lager kan slå mot leveranser. En stängd bensinstation minskar lokal kapacitet och angrepp på hamnar kan påverka export och import.

Tillsammans kan sådana attacker göra det dyrare och svårare att hålla hela ekonomin igång.

Samma utveckling syns i det bredare energikriget. Ukraina slår i sin tur mot ryska raffinaderier, oljelager och annan energiinfrastruktur långt bakom fronten. Vi har tidigare skrivit om hur Rysslands oljeproduktion pressas av utvecklingen.

Ryssland och Ukraina hävdar båda att deras attacker riktas mot mål med militär betydelse. Samtidigt fortsätter civila att dödas när angreppen når städer och infrastruktur som används av både företag och vanliga människor.

Fler attacker samma dag

Bunge och Ukrnafta var inte de enda målen den 10 september.

I Sumy träffades även ett köpcentrum av en jetdriven drönare. I Mykolaiv dödades fyra personer och 19 skadades i ett ryskt angrepp mot hamnområdet.

Det visar bredden i den senaste vågen.

Ryssland attackerar inte enbart elproduktion eller klassiska militära mål. En allt större del av trycket riktas mot systemen runt ekonomin: produktion, bränsle, lager, transporter och handel.

Den utvecklingen blir särskilt viktig när försöken att få fram nya fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland samtidigt fortsätter.

Angreppet mot Bunge i Dnipro blir därför en symboliskt tung träff. Två människor har dödats vid en amerikansk industriverksamhet, medan en snabbare generation ryska drönare samtidigt gör ekonomiska mål inne i ukrainska städer svårare att skydda.