Israel har beordrat Storbritanniens generalkonsulat i östra Jerusalem att stänga inom 30 dagar. Samtidigt tvingas brittisk personal lämna uppdrag i Ramallah och den USA-ledda samordningen kring Gaza. Beskedet är Israels svar på Storbritanniens nya åtgärder mot israeliska bosättningar på Västbanken och markerar en snabbt fördjupad diplomatisk konflikt.

Det brittiska generalkonsulatet i östra Jerusalem har länge varit en central del av Storbritanniens kontakter med palestinierna.

Nu har Israel beslutat att verksamheten ska upphöra.

Enligt beskedet den 9 september får konsulatet 30 dagar på sig att stänga. De brittiska diplomaterna där förlorar samtidigt sin diplomatiska status.

Åtgärderna stannar dock inte vid konsulatet.

Brittisk diplomatisk personal i Ramallah samt brittisk personal som arbetar inom den USA-ledda samordningen kring Gaza har fått sju dagar på sig att lämna sina uppdrag.

Israel stoppar också Storbritanniens utbildning av palestinska säkerhetsstyrkor på Västbanken och inför inreseförbud för tolv britter.

Det gör den senaste konflikten betydligt större än en enskild diplomatisk markering.

Israel svarar på brittiska åtgärder mot bosättningarna

Det israeliska beslutet kommer efter att Storbritannien skärpt sin linje mot israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken.

Den brittiska regeringen meddelade den 8 september att landet ska gå vidare med ett förbud mot import av varor från israeliska bosättningar.

Storbritannien vill också kunna rikta sanktioner mot företag och personer som på olika sätt bidrar till bosättningarnas expansion, exempelvis genom finansiering, byggtjänster eller fastighetsverksamhet.

Även marknadsföring i Storbritannien av bostäder och mark i bosättningar ska förbjudas.

Den nya brittiska lagstiftningen väntas vara på plats inom sex till nio månader.

Det är därför viktigt att skilja mellan beslutet att införa ett importförbud och själva genomförandet. Förbudet är ännu inte fullt operativt.

Storbritannien har samtidigt redan infört ytterligare sanktioner mot personer kopplade till extremistiskt bosättarvåld.

Utrikesminister Ed Miliband har också slagit fast att den brittiska regeringens bedömning är att den israeliska ockupationen som helhet är olaglig.

Israel avvisar den brittiska linjen.

Israels utrikesminister Gideon Sa’ar har beskrivit åtgärderna som politiskt och moraliskt felaktiga och anklagat Storbritannien för att blanda sig i israeliska angelägenheter.

Konsulatet har en särskild roll

Generalkonsulatet i östra Jerusalem är inte Storbritanniens ambassad i Israel.

Den brittiska ambassaden i Tel Aviv finns kvar och ansvarar för relationerna mellan Storbritannien och Israel.

Konsulatet i Jerusalem har i stället fungerat som Storbritanniens diplomatiska kanal till palestinierna och arbetat med frågor som rör Jerusalem, Västbanken och Gaza.

Därför är beslutet politiskt betydelsefullt.

Israel bryter inte de diplomatiska relationerna med Storbritannien, men minskar kraftigt britternas möjlighet att arbeta direkt med palestinska myndigheter och institutioner.

Storbritanniens diplomatiska närvaro i Jerusalem går dessutom tillbaka till 1800-talet.

Stängningen får därför både praktisk och symbolisk betydelse.

Ramallah och Gaza drabbas också

Den brittiska närvaron på Västbanken påverkas direkt.

Personal i Ramallah får lämna sina uppdrag inom sju dagar.

Samma tidsfrist gäller brittisk personal knuten till den USA-ledda samordningen kring Gaza.

Det handlar inte om att brittiska diplomater inne i själva Gaza har utvisats, utan om personal som arbetar med den internationella samordningen kring området.

Det är en viktig skillnad.

Israels beslut riskerar ändå att försvåra Storbritanniens praktiska arbete med både den palestinska myndigheten och frågor kopplade till Gaza.

Samtidigt stoppas Storbritanniens utbildningsinsatser för palestinska säkerhetsstyrkor.

Tillsammans innebär åtgärderna att flera av de viktigaste brittiska kontaktytorna mot palestinska aktörer begränsas på mycket kort tid.

Frankrike och Kanada går samma väg

Storbritannien står inte ensamt.

Frankrike och Kanada har tillsammans med Storbritannien meddelat att de ska gå vidare med nationella åtgärder för att stoppa handel med varor från israeliska bosättningar.

De tre länderna planerar också att driva frågan vidare internationellt.

Samtidigt har totalt tolv länder anslutit sig till ett gemensamt uttalande om hårdare åtgärder mot bosättningarna.

Förutom Storbritannien, Frankrike och Kanada handlar det om Danmark, Finland, Island, Irland, Norge, Polen, Portugal, Spanien och Sverige.

Länderna har dock inte alla fattat identiska beslut.

Storbritannien, Frankrike och Kanada har uttryckligen gått vidare med nationella handelsförbud.

Övriga länder har uttryckt stöd för nationella eller europeiska handelsrestriktioner eller meddelat att ytterligare åtgärder övervägs.

Sverige har alltså inte genom det gemensamma uttalandet infört ett färdigt svenskt importförbud.

Kan fler europeiska länder följa efter?

Ja, det finns tydliga tecken på att frågan kan växa.

Det gemensamma uttalandet visar att stödet för hårdare ekonomiska åtgärder mot bosättningarna har breddats i Europa.

Samtidigt är ett gemensamt EU-förbud betydligt svårare att genomföra.

Frankrike har försökt få fram en gemensam europeisk linje, men tillräckligt stöd saknas fortfarande inom EU.

Tyskland har varit ett av länderna som motsatt sig långtgående gemensamma handelsåtgärder.

Det gör att fler nationella beslut framstår som mer sannolika på kort sikt.

Länder som Spanien och Irland har sedan tidigare drivit en hård linje mot den israeliska bosättningspolitiken, medan andra europeiska regeringar är betydligt mer försiktiga.

Den nya brittiska linjen kan därför bli ett test på hur långt enskilda EU-länder är beredda att gå utan ett gemensamt beslut från Bryssel.

Sverige är också relevant i den utvecklingen eftersom regeringen redan har anslutit sig till den internationella grupp som vill se hårdare åtgärder.

Konflikten handlar också om E1

En central del av den växande konflikten är Israels fortsatta expansion av bosättningar på Västbanken.

Storbritannien, Frankrike och Kanada pekar särskilt på E1-projektet öster om Jerusalem.

Planerna omfattar fler än 1 200 bostäder.

Kritiker menar att en större utbyggnad i området skulle göra det svårare att skapa en sammanhängande palestinsk stat genom att försvåra den geografiska kopplingen mellan östra Jerusalem och delar av Västbanken.

Israel försvarar sin politik och bestrider internationell kritik mot bosättningarna och sin närvaro på Västbanken.

Storbritannien och stora delar av det internationella samfundet betraktar däremot bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Den brittiska regeringen hänvisar också till en kraftig ökning av antalet israeliska bosättare sedan Osloavtalen på 1990-talet och till ökande bosättarvåld mot palestinier.

Storbritannien räknade med ett israeliskt svar

Den brittiska regeringen verkar inte ha blivit överraskad av Israels reaktion.

Ed Miliband sade efter beskedet att regeringen hade räknat med någon form av israelisk motåtgärd när beslutet om hårdare sanktioner fattades.

Han beklagade stängningen av konsulatet men försvarade samtidigt den brittiska linjen.

Storbritannien tänker alltså inte, åtminstone inte efter de första israeliska motåtgärderna, backa från beslutet.

Det ökar risken för att konflikten fortsätter att trappas upp.

Israel väntas dessutom diskutera ytterligare åtgärder mot länder som står bakom de nya initiativen mot bosättningarna.

Frankrike och Kanada kan därför bli nästa länder att mötas av israeliska motdrag.

Även andra europeiska stater kan beröras om de går vidare med egna restriktioner.

USA har valt en försiktigare linje

USA har hittills inte anslutit sig till de europeiska och kanadensiska handelsåtgärderna.

Washington har uttryckt oro över utvecklingen på Västbanken men har undvikit att stödja Storbritanniens nya sanktionslinje.

Det skapar ytterligare en spricka mellan flera västländer i frågan.

Storbritannien, Frankrike och Kanada flyttar sina positioner mot hårdare ekonomisk press.

USA försöker samtidigt behålla ett närmare strategiskt samarbete med Israel.

Hur stor den skillnaden blir kan få betydelse om fler europeiska regeringar inför egna handelsförbud.

Därför är konflikten viktig

Det som började som en strid om varor från israeliska bosättningar har nu fått direkta diplomatiska konsekvenser.

Israel stänger inte den brittiska ambassaden och bryter inte relationerna med Storbritannien.

Men beslutet slår mot flera av de kanaler som Storbritannien använder för kontakterna med palestinierna.

Det sker samtidigt som flera västländer försöker öka det ekonomiska trycket mot Israels bosättningspolitik.

Den brittiska regeringen har publicerat sitt gemensamma internationella ställningstagande om hårdare åtgärder mot bosättningarna på GOV.UK.

Nästa steg blir därför avgörande.

Om fler länder inför nationella förbud kan konflikten snabbt växa från en brittisk-israelisk diplomatisk kris till en betydligt bredare europeisk strid om handel, bosättningar och relationerna med Israel.