Handelsbanken ändrar sin syn på den svenska räntan. Banken räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan redan i december 2026, samtidigt som prognosen för svensk tillväxt skruvas upp rejält. För svenska bolåntagare är beskedet ännu ett tecken på att nästa stora ränterörelse kan gå uppåt.
Handelsbanken presenterade sin nya konjunkturprognos på morgonen den 9 september. Där räknar banken med att styrräntan ligger på 2,00 procent vid årsskiftet.
Det är en tydlig förändring jämfört med prognosen i april. Då var bedömningen att dagens styrränta på 1,75 procent skulle ligga kvar under hela 2026 och att den första höjningen skulle komma först 2027.
Nu väntar Handelsbanken i stället en höjning med 0,25 procentenheter i december. Därefter räknar banken med ytterligare en höjning till 2,25 procent i juni 2027.
Handelsbanken höjer tillväxtprognosen
Omsvängningen kommer samtidigt som Handelsbanken blivit mer optimistisk om svensk ekonomi.
Prognosen för den kalenderkorrigerade BNP-tillväxten 2026 höjs från 2,1 till 2,6 procent. Banken räknar sedan med en tillväxt på 2,4 procent under 2027 och 1,8 procent 2028.
Bakom förbättringen finns bland annat starkare hushållskonsumtion, stigande reallöner, export och stora investeringar inom försvar, energi, infrastruktur och AI.
Handelsbanken räknar med att hushållens reallöner ökar med i genomsnitt 2,2 procent under året.
En starkare ekonomi är goda nyheter för Sverige, men innebär samtidigt att behovet av en mycket låg styrränta minskar.
Därför kan räntan höjas trots låg inflation
Det kan låta märkligt att en räntehöjning blivit mer sannolik samtidigt som den svenska inflationen just nu är mycket låg.
SCB:s snabbestimat för augusti visade en KPIF-inflation på 0,7 procent. Inflationen exklusive energi låg på 0,5 procent.
Men både Handelsbanken och Riksbanken pekar på att dagens låga inflation påverkas av tillfälliga faktorer, bland annat skattesänkningar på livsmedel och bränsle.
När de effekterna försvinner ur jämförelsetalen samtidigt som svensk efterfrågan fortsätter att stärkas kan inflationstrycket öka igen.
Handelsbankens bedömning är därför att Riksbanken gradvis kommer att behöva normalisera penningpolitiken.
Det betyder inte att banken räknar med någon snabb serie kraftiga höjningar. Men riktningen har förändrats.
Ingen höjning väntas i september
Handelsbanken räknar fortfarande med att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 1,75 procent vid septembermötet.
Det penningpolitiska mötet hålls den 23 september och räntebeskedet offentliggörs den 24 september klockan 09.30.
Det viktigaste för bolåntagare kan därför bli vad Riksbanken säger om resten av hösten och vintern.
Riksbanken konstaterade redan efter augustimötet att sannolikheten för en höjning senare under året fanns kvar. Om den underliggande inflationen blir mer varaktigt hög kan penningpolitiken behöva stramas åt.
Handelsbankens prognos ser i nuläget ut så här:
| Tidpunkt | Handelsbankens prognos |
|---|---|
| September 2026 | 1,75 procent |
| November 2026 | 1,75 procent |
| December 2026 | 2,00 procent |
| Juni 2027 | 2,25 procent |
Vi har tidigare skrivit om hur marknaden flyttat fokus från september till senare räntehöjningar.
Fler banker tror på höjning redan i höst
Handelsbanken är inte ensam om att ha flyttat fram nästa räntehöjning.
Nordea räknar med en första höjning redan i november och ytterligare en i början av 2027. Swedbank har också svängt och väntar sig höjningar i november och februari.
SBAB går ännu längre och räknar med två höjningar före årsskiftet.
SEB sticker däremot fortfarande ut genom att räkna med oförändrad styrränta under resten av 2026 och en första höjning i mars 2027.
| Prognosmakare | Första väntade höjning |
|---|---|
| SBAB | November 2026 |
| Swedbank | November 2026 |
| Nordea | November 2026 |
| Handelsbanken | December 2026 |
| SEB | Mars 2027 |
Det finns alltså fortfarande betydande skillnader mellan bankernas prognoser. Men jämfört med tidigare under året har fler bedömare börjat förbereda sig på att nästa förändring av styrräntan blir en höjning.
Så mycket kan en höjning kosta på bolånet
För bolåntagare är skillnaden mellan 1,75 och 2,00 procents styrränta inte dramatisk i sig, men den markerar ett tydligt skifte efter perioden med fallande räntor.
Om en höjning på 0,25 procentenheter skulle slå igenom fullt ut på ett bolån blir den ökade räntekostnaden före skattereduktion ungefär:
| Bolån | Högre kostnad per månad |
|---|---|
| 1 miljon kronor | 208 kronor |
| 2 miljoner kronor | 417 kronor |
| 3 miljoner kronor | 625 kronor |
| 4 miljoner kronor | 833 kronor |
Det är ett räkneexempel. Bankernas bolåneräntor styrs inte enbart av Riksbankens styrränta utan också av bland annat marknadsräntor, bankernas finansieringskostnader och konkurrensen om bolånekunderna.
En höjning av styrräntan behöver därför inte ge exakt samma höjning av den rörliga bolåneräntan.
Bolånetagare kan behöva tänka om
Handelsbankens nya prognos förändrar framför allt bilden av vart räntan är på väg.
Under en längre period har många svenska hushåll kunnat räkna med fallande eller stillastående räntor. Om Riksbanken i stället börjar höja redan före årsskiftet blir frågan inte längre när nästa sänkning kommer, utan hur snabbt ränteläget kan börja stiga igen.
För den som har stora bolån handlar en enskild höjning med 0,25 procentenheter om en relativt begränsad kostnadsökning. Flera höjningar under 2027 skulle däremot märkas betydligt tydligare i hushållsbudgeten.
Nästa viktiga besked kommer den 24 september. Handelsbanken räknar inte med någon höjning då, men Riksbankens nya prognoser kan ge den tydligaste signalen hittills om en höjning faktiskt är på väg redan före årsskiftet.