Ja, staten kan kräva att du fortsätter på ditt vanliga jobb eller arbetar någon annanstans om det behövs för Sveriges totalförsvar. Skyldigheten omfattar en stor del av befolkningen, men uppgifterna beror på bland annat utbildning, hälsa och vilka beslut som fattas. När civilplikten byggs ut får fler människor en konkret roll i försvaret av landet.

En sjuksköterska kan behöva stanna i vården. En person som lämnat elbranschen kan bli aktuell för att förstärka reparationsberedskapen. Den som saknar både militär utbildning och ett samhällsviktigt yrke kan ändå behövas för transporter, matlagning eller andra uppgifter som får samhället att fungera.

Den 7 september 2026 meddelade regeringen att Polismyndigheten ska utreda hur civilplikt inom bevakningsverksamhet kan organiseras, bland annat för att skydda kritisk infrastruktur. Det är ytterligare ett steg i en återuppbyggnad där allt fler civila kunskaper får betydelse för Sveriges försvar.

Men ett besked om utökad civilplikt är inte en inkallelse till alla. För att förstå vad staten kan kräva av just dig behöver man skilja mellan totalförsvarsplikten, din anställning och ett faktiskt beslut om tjänstgöring.

Totalförsvarsplikten gäller från året du fyller 16 till året du fyller 70

Totalförsvarsplikten omfattar svenska medborgare från början av kalenderåret de fyller 16 till slutet av kalenderåret de fyller 70. Den gäller också utländska medborgare som är bosatta i Sverige.

Både kvinnor och män omfattas. Även svenska medborgare som bor utomlands är totalförsvarspliktiga. För utländska medborgare är det bosättningen i Sverige som är avgörande, vilket innebär att en turist inte automatiskt omfattas på samma sätt.

Åldersgränsen följer kalenderåret. Den som fyller 70 under året omfattas alltså till årets slut, inte bara fram till födelsedagen.

Att vara totalförsvarspliktig innebär däremot inte att man redan har fått en viss uppgift. Det finns tre olika sätt att fullgöra plikten.

Plikt	Vad den kan innebära
Värnplikt	Militär utbildning och tjänstgöring hos Försvarsmakten.
Civilplikt	Utbildning och tjänstgöring i särskilt bestämda verksamheter, exempelvis räddningstjänst och elförsörjning.
Allmän tjänsteplikt	Att under höjd beredskap fortsätta arbeta, fullgöra ett frivilligavtal eller utföra anvisat arbete.

Det breda åldersintervallet 16–70 är därför inte en åldersgräns för militär inkallelse. Det beskriver vilka som kan ha skyldigheter inom totalförsvaret som helhet.

Värnplikt och civilplikt kräver utbildning och en bestämd uppgift

Värnplikten gäller bara svenska medborgare. Den lagstadgade skyldigheten att fullgöra värnplikt sträcker sig från kalenderåret man fyller 19 till och med året man fyller 47. Mönstringen kan bli aktuell tidigare.

Den som utbildas militärt får kunskaper för en uppgift i Försvarsmakten och kan därefter krigsplaceras. Totalförsvarsplikten innebär alltså inte att en person utan militär utbildning automatiskt blir soldat när kriget börjar.

Civilplikten ska i stället säkra personal i verksamheter som måste fungera vid höjd beredskap och krig. Den kan bygga på två olika vägar: att en person genomgår grundutbildning eller att personen redan har relevanta kunskaper från tidigare utbildning och yrkesliv.

Det senare är betydelsefullt för återuppbyggnaden. En tidigare brandman eller en person med rätt elkraftkompetens kan bidra efter komplettering och repetition, utan att först utbildas från grunden.

Civilpliktiga skrivs in efter prövning och får en bestämd uppgift. Det kan medföra skyldigheter redan i fredstid, exempelvis att delta i utbildning. Att arbeta i en kommun eller på ett sjukhus gör däremot inte någon automatiskt civilpliktig.

Höjd beredskap kan förändra arbetslivet redan före ett krig

Höjd beredskap finns i två nivåer: skärpt beredskap och högsta beredskap. Regeringen kan besluta om höjd beredskap bland annat om Sverige befinner sig i krigsfara. Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap.

Ett beslut kan gälla hela landet, en del av landet eller en viss verksamhet. Alla förändringar behöver därför inte träffa alla människor samtidigt.

Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan regeringen under höjd beredskap föreskriva om allmän tjänsteplikt för att upprätthålla verksamhet av särskild vikt för totalförsvaret. Därutöver behövs beslut som omfattar den aktuella verksamheten eller personen.

Det är alltså möjligt att behöva tjänstgöra med plikt redan när det råder krigsfara.

Beredskapslarm har särskilda rättsverkningar. Det innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt och en order till krigsplacerade att inställa sig enligt sin krigsplaceringsorder eller motsvarande handling. En vanlig varning och ett beredskapslarm är inte samma sak.

Måste jag gå till mitt vanliga jobb om det blir krig?

Utgångspunkten är ja. Anställningsavtalet fortsätter att gälla även vid krigsfara och krig. Du behöver därför inte vara särskilt krigsplacerad för att fortfarande ha skyldigheter gentemot din arbetsgivare.

För många människor kommer det vanliga arbetet också att vara deras viktigaste bidrag. Vården behöver personal, elförsörjningen måste hållas i gång och barn behöver tillsyn när deras föräldrar arbetar.

Allmän tjänsteplikt kan skärpa skyldigheten ytterligare. Om beslutet innebär att du ska kvarstå i din anställning kan du inte lämna den som vanligt. Även uppdragstagare kan bli skyldiga att fullfölja sina uppdrag.

Beslutet måste inte komma i ett personligt brev. Det kan meddelas genom exempelvis ett anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Om du i stället ska inställa dig till en militär eller civil pliktuppgift påverkar det var du ska tjänstgöra. Det är därför viktigt att arbetsgivaren känner till om du har en annan uppgift inom totalförsvaret.

Vad betyder det att vara krigsplacerad hos arbetsgivaren?

Ordet krigsplacerad används om olika situationer som inte har samma rättsliga innebörd.

En krigsplacering med värnplikt eller civilplikt hör ihop med lagstadgade skyldigheter. En krigsplacering med anställningen som grund är däremot en planeringsåtgärd: arbetsgivaren har räknat in dig i den organisation som ska fungera under krig.

Den senare placeringen skapar inte i sig en ny plikt att tjänstgöra. Din vanliga arbetsskyldighet finns genom anställningen. Den kan sedan skärpas genom allmän tjänsteplikt.

Hos statliga arbetsgivare kan en krigsplacering med anställningen som grund göras utan att arbetstagaren samtycker. Den innebär ändå inte att personen har blivit civilpliktig eller att arbetsgivaren fritt kan bestämma över personens hela tillvaro.

För den som fått besked om krigsplacering är två frågor särskilt användbara: vilken grund har placeringen, och vilka instruktioner gäller om beredskapen höjs?

En krigsplacering hos arbetsgivaren och en inkallelse till plikttjänstgöring bör aldrig behandlas som utbytbara begrepp.

Kan staten bestämma att jag ska arbeta någon annanstans?

Ja. Allmän tjänsteplikt kan innebära att Arbetsförmedlingen anvisar ett arbete som behövs för totalförsvaret.

Arbetsförmedlingen anger att det i första hand gäller arbetslösa, men även andra kan omfattas om situationen kräver det. Ett företag vars verksamhet inte är viktig för totalförsvaret kan behöva avstå personal till andra uppgifter.

Det behöver inte vara ett arbete på din hemort. Reglerna innehåller därför också bestämmelser om resor och ersättning för flyttning eller ökade kostnader vid dubbel bosättning.

Erfarenhet och kompetens ska användas för att matcha människor mot uppgifterna. Plikt- och prövningsverket nämner bland annat vattentransporter, barnomsorg och matlagning som exempel. En arbetsanvisning behöver alltså inte förutsätta en lång specialistutbildning.

Det betyder inte att alla som arbetar i samma bransch ska flyttas. Den faktiska uppgiften beror på behoven och på beslutet som omfattar personen.

För statliga myndigheters egna arbetstagare finns särskilda beslutsbefogenheter. För andra arbetsgivare är Arbetsförmedlingen den centrala beslutsmyndigheten enligt huvudregeln. Den som redan är krigsplacerad med stöd av pliktlagen får inte samtidigt omfattas av beslut om allmän tjänsteplikt.

Vad kan olika yrkesgrupper behöva göra?

En yrkestitel säger något om vilken kompetens som finns, men avgör inte ensam hur någon ska tjänstgöra.

Din situation	Så kan du beröras
Du arbetar i vården	Fortsatt arbete hos vårdgivaren, med en skyldighet som kan skärpas genom allmän tjänsteplikt.
Du är vårdutbildad men har bytt bransch	Kan bli aktuell för den civilplikt som planeras för att förstärka vården.
Du har elkraftkompetens	Kan behövas för drift eller reparationer, i anställningen eller som civilpliktig efter prövning.
Du är chaufför	Kan behövas i ordinarie transporter eller anvisas andra transportuppgifter.
Du är kommunanställd	Kan behövas i kommunens verksamhet utifrån anställning, organisation och fattade beslut.
Du saknar ett samhällsviktigt yrke	Kan ändå anvisas arbete som behövs för att samhället ska fungera.

Vårdutbildade som lämnat vården kan behövas igen

För sjuksköterskor, läkare och undersköterskor som redan arbetar i vården är den befintliga bemanningen utgångspunkten. Civilplikten ger samtidigt möjlighet att bygga en förstärkning utanför den ordinarie personalstyrkan.

Socialstyrelsen presenterade i juni 2026 en planering för att utbilda och förbereda 10 800 personer under fem år. En del gäller läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som har lämnat vården för andra arbeten.

Därutöver planeras utbildning efter mönstring till sjukvårdare och prehospitala sjukvårdare, som kan stödja omhändertagandet på och utanför sjukhus. Omkring 7 500 unga ingår i den delen av planeringen.

Det är planerad kapacitet. Siffrorna innebär inte att vården redan har fått så många utbildade civilpliktiga.

Elförsörjningen behöver människor som kan reparera

Svenska kraftnäts mål är att utbilda 1 000 civilpliktiga till och med 2028. Uppgifterna omfattar bland annat reparation av skadade ledningar och stationer samt drift av viktiga vattenkraftsanläggningar.

I maj 2026 meddelade myndigheten att de första hundra personerna hade utbildats. Målet för hela 2026 var 300.

Det gör skillnaden mellan en allmän skyldighet och en användbar beredskap tydlig. Att Sverige har många elektriker räcker inte i sig. Förstärkningen behöver rätt kunskaper för de anläggningar och arbetsuppgifter den ska hantera.

Yrkesbeteckningen elektriker innebär därför inte automatiskt att någon skrivs in för civilplikt.

Vad händer med barnen om båda föräldrarna måste tjänstgöra?

Kommunens ansvar för barnomsorgen finns kvar under höjd beredskap. Förskolor, skolor och fritidshem är själva samhällsviktiga verksamheter och ska fortsätta så långt det är möjligt.

Barnomsorgen gör det möjligt för föräldrar att bemanna andra delar av totalförsvaret. En sjuksköterska eller chaufför kan inte utan vidare arbeta om små barn samtidigt saknar tillsyn.

Det betyder däremot inte att varje familj kan räkna med exakt samma förskola och öppettider som i fred. Kriget kan påverka lokaler, personal och möjligheten att hålla verksamheten i gång.

Att ha barn innebär inte heller en generell befrielse från totalförsvarsplikten. Omsorgsansvar och verkliga hinder behöver tas upp med arbetsgivaren eller den myndighet som beslutar om tjänstgöringen.

För en ensamstående förälder, eller en familj där båda har en krigsuppgift, är det därför viktigt att reda ut barnomsorgen i förväg. Det går inte att ge ett generellt löfte om att en viss familjesituation alltid leder till undantag.

Måste sjuka och personer med funktionsnedsättning också tjänstgöra?

Skyldigheten är begränsad av vad personens kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Staten kan inte utgå från att alla klarar samma uppgifter.

En person kan sakna förmåga att utföra tungt reparationsarbete men ha förutsättningar för en annan uppgift. Andra kan vara så sjuka att tjänstgöring inte är möjlig. Bedömningen måste handla om den faktiska förmågan.

Det är därför lika missvisande att säga att alla sjuka är undantagna som att säga att sjukdom saknar betydelse under krig.

Om hälsan förändras efter en placering eller inkallelse behöver det meddelas. Kontakta arbetsgivaren eller den inkallande myndigheten och lämna de uppgifter och intyg som behövs för att situationen ska kunna bedömas.

Uppskov med utbildning är en särskild möjlighet

Den som kallats till grundutbildning eller repetitionsutbildning kan ansöka om uppskov. Det kan bland annat bli aktuellt vid hälsoproblem eller om utbildningen innebär avsevärda svårigheter för personen eller en nära anhörig.

Uppskov kan beviljas för högst ett år i taget. Det kräver en prövning och ska inte blandas ihop med ett eget beslut att utebli.

Reglerna om uppskov med utbildning är inte en allmän rätt att skjuta upp krigstjänstgöring. För allmän tjänsteplikt finns möjligheter för behöriga myndigheter att medge undantag, men utfallet beror på omständigheterna.

Måste man bära vapen?

Alla totalförsvarsuppgifter innebär inte vapen. En stor del av det civila försvaret handlar om att vårda, reparera, transportera och upprätthålla nödvändiga verksamheter.

Den som har en allvarlig övertygelse mot att använda vapen mot andra människor kan ansöka hos Plikt- och prövningsverket om rätt att vara vapenfri. Det kan innebära civilplikt och en uppgift inom det civila försvaret.

Vapenfrihet tar alltså inte bort alla skyldigheter.

Civilplikten har samtidigt en juridisk nyans: den får inte omfatta egentliga stridsuppgifter utöver ordnings- eller bevakningsuppgifter. Det går därför inte att beskriva varje möjlig civilpliktsbefattning som ovillkorligen obeväpnad.

För arbete som anvisas med allmän tjänsteplikt finns en särskild begränsning. Det får inte utan personens samtycke innebära att använda vapen mot någon annan.

Vad händer om man vägrar?

Att uppsåtligen utebli, avvika eller vägra fullgöra sina skyldigheter kan vara brott mot totalförsvarsplikten. Straffet kan bli böter eller fängelse i högst ett år när gärningen är ägnad att orsaka avsevärt men för utbildningen eller tjänsten.

Under höjd beredskap finns en strängare straffskala för grova fall: fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Fyra års fängelse är alltså inte den automatiska följden av varje utevaro. Det har betydelse vad som har hänt, varför personen inte tjänstgjort och hur allvarlig gärningen är.

Sjukdom eller oförutsebara transporthinder kan vara giltiga skäl till att inte kunna inställa sig. Den som hindras behöver kontakta ansvarig myndighet. En verklig oförmåga att komma fram är en annan situation än att medvetet välja bort tjänstgöringen.

Får man betalt – och kan man förlora sitt vanliga jobb?

Allmän tjänsteplikt innebär inte att allt arbete blir obetalt. Den som anvisas arbete har rätt till förmåner och arbetsvillkor som motsvarar vad som gäller för liknande arbete.

För den som genomgår pliktutbildning används särskilda ersättningssystem. Dagpenning kan ersätta en del av inkomsten som går förlorad under tjänstgöringen. Den ska inte förväxlas med dagersättningen under grundutbildning. Familjebidrag kan också bli aktuellt.

Det finns därmed ekonomiskt stöd, men ingen generell garanti för att alla får behålla hela sin tidigare inkomst.

Anställningen har också ett särskilt skydd. En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas för att personen fullgör sina skyldigheter enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Varför byggs civilplikten upp igen?

Under lång tid blev den civila plikten mindre synlig i människors vardag. Civilpliktsutbildningen lades vilande 2008. År 2010 lades också skyldigheten att mönstra och fullgöra värnplikt och civilplikt vilande genom en ordning där regeringen måste besluta om aktivering.

Totalförsvarsplikten avskaffades däremot inte.

På den militära sidan återaktiverades repetitionsutbildningen 2014 och mönstring samt grundutbildning 2017. Den fortsatta utbyggnaden av värnplikten är en del av förstärkningen av totalförsvaret.

Civilplikten återaktiverades inom kommunal räddningstjänst och elförsörjning i januari 2024. Regeringens beslut i december 2025 öppnade sedan för en bredare användning och lång grundutbildning efter mönstring under det system som började gälla 2026.

Myndigheten för civilt försvars plan för räddningstjänsten beskriver en start för lång grundutbildning hösten 2027, med 60 personer det första året. Myndighetens förslag innebär drygt 16 000 civilpliktiga till 2035, inklusive personer med tidigare utbildning.

Uppdraget om bevakning från den 7 september 2026 handlar om att ta fram motsvarande praktiska förutsättningar inom ännu ett område: vilka uppgifter som passar för civilplikt, vem som ska ansvara för personalen och vilken utbildning som behövs.

Den stora förändringen för vanliga människor är därför att en skyldighet som länge funnits i lagen får ett tydligare innehåll. Fler får veta vilken uppgift de ska utföra och var de ska inställa sig. För många andra ligger uppgiften kvar på den vanliga arbetsplatsen, där deras kunskaper behövs för att vården, elen, transporterna och barnomsorgen ska fungera.