Drygt 9 000 värnpliktiga rycker in i Sverige under 2026. Mer än 5 000 börjar sin utbildning bara under augusti, vilket gör årets kull till den största sedan 2006. Samtidigt börjar bristen på logement, förråd och andra lokaler märkas när försvaret växer.

Värnplikten har mer än fördubblats sedan återstarten

När värnplikten återaktiverades planerade Sverige för minst 4 000 utbildningsplatser om året under 2018 och 2019. Åtta år senare är antalet som rycker in mer än dubbelt så stort.

Tillväxten ska fortsätta. Regeringens mål är minst 10 000 värnpliktiga om året senast 2030 och omkring 12 000 under perioden 2032–2035. Från dagens nivå handlar det om ytterligare ungefär 3 000 personer varje år.

Det behövs för att fylla en betydligt större krigsorganisation. Försvarsmakten räknar med cirka 130 000 befattningar plus reserver när organisationen är fullt bemannad 2035. Fler måste därför mönstra, utbildas och krigsplaceras, samtidigt som fler officerare och andra anställda behöver rekryteras.

Enligt Försvarsmaktens sammanställning av inrycket 2026 börjar över 5 000 sin utbildning under augusti. Inryck sker inom armén, marinen och flygvapnet, vid förband från Arvidsjaur i norr till Revingehed i söder.

Här ökar antalet värnpliktiga mest 2026

Stockholms amfibieregemente i Haninge, Amf 1, står för årets största ökning i antal. Där rycker 558 värnpliktiga in, 148 fler än förra året.

Marinbasen i Karlskrona och Södra skånska regementet P 7 i Revingehed står också för stora ökningar i antal. Procentuellt växer Bergslagens artilleriregemente A 9 snabbast, med 50 procent, följt av Norrlands dragonregemente K 4 på 48 procent.

Ökningen är inte koncentrerad till ett enda område. Förband i flera delar av landet växer samtidigt som redan stora garnisoner tar emot fler värnpliktiga.

Logementen sätter gränsen för tillväxten

På Amf 1 har antalet inryckande ökat från 410 till 558 på ett år. Det byggs på området och förbandet har fått mer personal, men en plutonchef beskriver infrastrukturen som den tydligaste begränsningen. Det råder helt enkelt platsbrist.

Samma problem finns på andra håll. När Pliktrådet besökte Skövde garnison hösten 2025 beskrevs de gemensamma funktionerna som genomgående trånga. Förråd och Försvarshälsa var underdimensionerade och ytterligare lokaler bedömdes vara nödvändiga om P 4 och T 2 skulle fortsätta växa. Försvarshälsan hade då ansvar för omkring 1 100 värnpliktiga vid de båda förbanden, utöver den anställda personalen.

Även tillgången till personlig utrustning har krävt särskilda åtgärder. Inför sommarens inryck behövde Försvarsmakten prioritera och flytta materiel mellan olika delar av landet. Målet var att alla värnpliktiga skulle ha fått rätt utrustning senast sju dagar efter inryckningen.

Att öka antalet på ett beslutspapper är därmed den enkla delen. Logement, matsalar, förråd, sjukvård, befäl och utrustning måste finnas på plats när nästa kull kommer genom grindarna.

Färre unga är starkt negativa till lumpen

Utbyggnaden sker samtidigt som 18-åringarnas inställning till grundutbildningen försiktigt har blivit mer positiv.

I mönstringsunderlaget får hela årskullen svara på en niogradig fråga om sin inställning. Medelvärdet steg från 3,64 år 2022 till 3,72 år 2025. Årets värde är 3,89, men där krävs en viktig reservation: frågan ändrades 2026 när orden ”med värnplikt” togs bort, eftersom grundutbildning numera även kan gälla civilplikt. Årets siffra är därför inte helt jämförbar med de tidigare.

Den tydligaste förändringen finns bland de mest negativa. Andelen som valde 1 på skalan har minskat från 41,4 till 35,9 procent. Andelen som valde det mest positiva svaret, 9, är däremot oförändrad.

Det betyder att motståndet minskar tydligare än att den mest entusiastiska gruppen växer. Bilden är inte att alla unga plötsligt längtar efter lumpen, utan att färre är helt avvisande.

Mätningarna ger inget enkelt svar på varför. Säkerhetsläget och kriget i Ukraina har tidigare pekats ut som faktorer bakom intresset. En separat Novusmätning från maj 2026 visade också att 45 procent av personer mellan 18 och 34 år var beredda att försvara Sverige med vapen, 17 procentenheter fler än året före.

Bland dem som rycker in återkommer mer konkreta förklaringar: oroliga tider, känslan av att upprustningen gör uppgiften viktigare och möjligheten att bidra till något större.

Efter utbildningen väntar en krigsplacering

Grundutbildningen för årets värnpliktiga pågår normalt i mellan nio och femton månader. Den som blir godkänd krigsplaceras och kan därefter kallas till repetitionsutbildning. Om regeringen fattar beslut om det följer också en skyldighet att tjänstgöra i krigsorganisationen.

Krigsplaceringen innebär däremot inte att en värnpliktig automatiskt kan skickas till ett annat land. Reglerna för värnpliktiga och uppdrag utomlands skiljer mellan försvaret av Sverige och tjänstgöring i andra Natoländer.

Årets kull är den största på 20 år, men inte slutmålet. Om planerna håller ska omkring 3 000 fler utbildas varje år när utbyggnaden är färdig.