Den planerade Viscariagruvan i Kiruna kommer ett stort steg närmare produktion. Gruvbolaget Viscaria har beställt processutrustning från Metso för omkring 40 miljoner euro och siktar på att börja producera koppar 2027. Vid full drift ska gruvan kunna bli Sveriges näst största kopparproducent – samtidigt som Europas behov av metallen växer snabbt.

Avtalet som offentliggjordes den 8 september omfattar en stor del av den utrustning som behövs för det nya anrikningsverket vid Viscariagruvan.

Metso ska bland annat leverera utrustning för krossning, flotation, magnetseparering, filtrering och förtjockning. Det är centrala delar i processen där den brutna malmen behandlas för att kopparen ska kunna koncentreras och senare säljas vidare till ett smältverk.

Viscaria hade redan tidigare beställt SAG- och kulkvarnar från Metso för omkring 16 miljoner euro. De två offentliggjorda beställningarna uppgår därmed tillsammans till ungefär 56 miljoner euro.

Det nya avtalet är framför allt ett tecken på hur långt projektet nu har kommit. Det handlar inte längre bara om planer och tillstånd. Byggarbeten har redan inletts och stora delar av produktionsanläggningen håller på att beställas.

Enligt Metsos besked om avtalet är anrikningsverket en central del av återstarten av gruvan.

Viscariagruvan byggs redan

Det är därför missvisande att beskriva Metso-orderna som själva byggstarten.

Byggfasen är redan i gång.

Viscaria tecknade tidigare under året avtal med Nordec om byggnaden för det nya anrikningsverket. Arbetet skulle starta under våren 2026 och byggnaden planeras vara färdig mot slutet av 2027.

Den 30 april genomfördes dessutom den första sprängningen i dagbrottet.

Även järnvägsanslutningen till Malmbanan har färdigställts. Det är en viktig del av logistiken kring en framtida gruva i Kiruna, där stora mängder material och koncentrat måste kunna transporteras effektivt.

Projektet befinner sig därför i övergången från tillstånds- och finansieringsprojekt till ett faktiskt industriellt genomförande.

Första kopparn planeras 2027

Viscarias nuvarande mål är att den första kopparproduktionen ska kunna ske under 2027.

Därefter väntar en successiv upprampning och optimering av anläggningen under 2028, innan verksamheten enligt bolagets plan når full produktionsnivå från omkring 2029.

Tidplanen ska samtidigt betraktas med viss försiktighet. Viscarias offentliga material har innehållit olika formuleringar om när hela anrikningsverket ska tas i drift.

Den mest rimliga bilden är därför:

• första produktion planeras under 2027
• produktionen trappas upp under 2028
• full produktionsnivå väntas från omkring 2029

Det återstår också flera stora bygg- och finansieringssteg innan den planen är genomförd.

120 000 ton koncentrat – inte 120 000 ton koppar

En viktig skillnad är vad Viscarias produktionsmål faktiskt avser.

Bolaget räknar med omkring 120 000 ton kopparkoncentrat per år vid full verksamhet.

Det innebär inte att gruvan producerar 120 000 ton ren koppar.

Den långsiktiga produktionsnivån motsvarar ungefär 26 000 ton betalbar koppar om året.

Det är den siffran som är relevant när Viscaria jämförs med andra koppargruvor.

Vid den nivån väntas Viscaria bli Sveriges näst största kopparproducent, efter Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare.

Det skulle göra återstarten betydelsefull även på svensk industrinivå. Sverige har visserligen en lång gruvtradition, men nya stora kopparprojekt som faktiskt når produktion är ovanliga.

Projektet kräver omkring 10 miljarder kronor

Viscarias nuvarande totala finansieringsbehov för projektet ligger på omkring 10 miljarder kronor.

Det är betydligt högre än de ungefär 4,5 miljarder kronor i initial investeringskostnad som förekommit i äldre genomförbarhetsstudier.

Skillnaden beror på att dagens finansieringsram omfattar ett bredare projektbehov än själva den ursprungliga bygginvesteringen.

Under 2026 har Viscaria tagit in stora mängder nytt kapital.

Efter en riktad emission i juni uppgav bolaget att omkring 5,4 miljarder kronor hade säkrats genom bland annat emissioner och aktieägarlån.

Juniemissionen tillförde cirka 1,7 miljarder kronor i kontanter. Under sommaren konverterades dessutom aktieägarlån på 681 miljoner kronor till eget kapital.

Men hela finansieringen är ännu inte slutligt stängd.

Den viktigaste återstående delen är omkring 4,8 miljarder kronor i planerad projektfinansiering, där ING och Société Générale har haft ledande roller tillsammans med andra banker.

Det gör finansieringen till en av de viktigaste kvarvarande riskerna i projektet.

Hur mycket koppar finns i Viscaria?

Viscarias nuvarande mineralreserv omfattar omkring 41,8 miljoner ton malm med en genomsnittlig kopparhalt på cirka 0,90 procent.

Det motsvarar ungefär 375 500 ton koppar i den definierade mineralreserven.

Av detta är omkring 10,5 miljoner ton klassificerat som bevisad reserv och 31,4 miljoner ton som sannolik reserv.

Den större mineralresursen är betydligt större.

Viscaria har redovisat ungefär 108 miljoner ton kopparförande berg med en genomsnittlig halt på 0,9 procent koppar.

Det motsvarar i storleksordningen nära en miljon ton geologiskt innehållen koppar.

Men mineralresurs och mineralreserv är inte samma sak. Bara den del som klassificerats som reserv kan i dag betraktas som ekonomiskt brytbar enligt den aktuella planen.

Bolaget fortsätter samtidigt att borra och undersöka områden utanför den nuvarande resursen, vilket på sikt kan öka gruvans potentiella livslängd.

Miljötillståndet är redan klart

En stor skillnad mellan Viscaria och många andra europeiska gruvprojekt är att den centrala tillståndsprocessen redan är avklarad.

Miljötillståndet för Viscaria vann laga kraft den 16 april 2025.

Även markanvisningen finns på plats.

Det innebär att projektets största kvarvarande hinder inte primärt är en ny omfattande miljöprövning. Fokus ligger i stället på att finansiera, bygga och driftsätta gruvan och processanläggningen.

Kontrasten är tydlig mot exempelvis Bolidens planerade Lavergruva, där miljöprövningen fortfarande är en avgörande fråga.

Det här återstår innan gruvan är i produktion

Trots att Viscaria kommit långt är projektet långt ifrån färdigt.

Bland de viktigaste återstående momenten finns:

• slutlig finansiering av projektlånen
• färdigställande av anrikningsverket
• leverans och installation av processutrustningen
• färdig kraftförsörjning
• byggnation av sandmagasin och dammar
• fortsatt avvattning och rehabilitering av den gamla underjordsgruvan
• ventilation och annan underjordsinfrastruktur
• uppbyggnad av gruvflotta och produktionsorganisation
• färdiga lösningar för transport och försäljning av koncentratet

Viscaria har redan beställt delar av den framtida underjordiska gruvflottan från Sandvik.

Bolaget har också arbetat med framtida avsättning och logistik, bland annat tillsammans med kopparproducenten Aurubis och kring transporter via Narvik.

Alla sådana arrangemang är dock inte slutliga kommersiella avtal ännu.

Koppar har blivit en av världens hetaste råvaror

Viscariaprojektets betydelse har samtidigt vuxit kraftigt på grund av utvecklingen på kopparmarknaden.

Den 8 september nådde kopparpriset omkring 14 624 dollar per ton på London Metal Exchange, en rekordnivå.

Det är en dramatisk förändring jämfört med hur marknaden såg ut för bara några år sedan.

Bakom prisuppgången finns både kortsiktiga störningar och ett större strukturellt problem: världen behöver allt mer koppar samtidigt som nya gruvor tar många år att utveckla.

Den långsiktiga efterfrågan drivs bland annat av:

• utbyggnaden av elnät
• elektrifiering av transporter och industri
• vind- och solkraft
• batterier och laddinfrastruktur
• nya datacenter
• AI-infrastruktur och den kraftproduktion som krävs för den

Koppar behövs i stora mängder i kablar, transformatorer, motorer och elektriska installationer.

AI-boomen innebär därför inte bara ett ökat behov av avancerade halvledare. När datacenter byggs ut krävs samtidigt kraftigare elnät, nya transformatorstationer och stora mängder elektrisk infrastruktur.

Det är en utveckling som också märks hos de största globala gruvbolagen. BHP räknar med att koppar blir allt viktigare jämfört med järnmalm när investeringar i elnät, elektrifiering och datacenter växer.

Europa behöver mer egen koppar

För EU är frågan dessutom geopolitisk.

Koppar är klassad som en strategisk råvara inom EU:s Critical Raw Materials Act.

Unionens mål är bland annat att den egna gruvproduktionen av strategiska råvaror till 2030 ska motsvara minst 10 procent av det årliga behovet.

EU vill samtidigt minska sitt beroende av enskilda leverantörsländer och bygga upp betydligt större egen kapacitet för både utvinning, förädling och återvinning.

För koppar är beroendet redan stort. EU importerar en betydande del av den koppar som ekonomin behöver och unionens efterfrågan väntas fortsätta öka under kommande årtionden.

Det gör projekt i Sverige strategiskt intressanta även om de är små jämfört med världens största koppargruvor.

Viscarias planerade 26 000 ton koppar per år kommer inte att förändra den globala kopparmarknaden.

Men i Europa är situationen annorlunda.

Här är nya gruvor svåra att få fram, tillståndsprocesserna långa och behovet av inhemska råvaror växande. Därför kan även en relativt begränsad ny svensk produktion få större betydelse än volymen först antyder.

Diskussionen är en del av en bredare europeisk kamp om strategiska råvaror, där Sverige har fått en allt viktigare roll.

Viscaria har kommit längre än många konkurrenter

Det är också här Metso-avtalet får sin större betydelse.

Europa har gott om planerade gruvprojekt som ser lovande ut på papperet men fortfarande väntar på tillstånd, finansiering eller investeringsbeslut.

Viscaria befinner sig i ett annat läge.

Miljötillståndet har vunnit laga kraft. Markanvisningen finns. Järnvägsanslutningen är färdig. Byggarbeten pågår. Den första sprängningen har genomförts. Gruvutrustning har beställts och nu kontrakteras också stora delar av processanläggningen.

Det betyder inte att riskerna är borta.

Finansieringen måste slutföras och ett gruvprojekt av den här storleken kan fortfarande drabbas av förseningar, kostnadsökningar och tekniska problem.

Men riktningen är betydligt tydligare än för bara något år sedan.

Viscaria försöker inte längre främst visa att koppargruvan i Kiruna går att återstarta.

Nu handlar det om att faktiskt bygga den.