Minst fem människor har dött och ytterligare fem har skadats efter olyckan med ett fraktflyg som flög för Amazon Prime Air på Miami International Airport. Boeing 767-planet landade på söndagen men fortsatte ut över banänden, korsade en väg och träffade flera fordon innan det stannade utanför flygplatsområdet.

Olyckan inträffade den 6 september efter en flygning från San Juan i Puerto Rico till Miami.

Flygplanet, som opererades av det amerikanska fraktbolaget 21 Air för Amazon Prime Air, hade landat på bana 30 när det fortsatte förbi den användbara delen av landningsbanan.

Därefter korsade planet en väg och kolliderade med flera fordon.

Räddningstjänsten möttes av brand, ett bränsleläckage och flera personer som satt fast efter olyckan.

Tidigt på måndagen hade minst fem personer bekräftats döda och fem skadade. Tre av de skadade uppgavs vara i kritiskt tillstånd.

Stor räddningsinsats efter olyckan

Omkring 200 personer och fler än 60 räddningsenheter deltog i insatsen efter olyckan.

Räddningspersonal arbetade bland annat med en omfattande brand i området kring en av motorerna samt med ett bränsleläckage från flygplanet.

Piloten och andrepiloten satt fast i cockpit efter kraschen. Även personer i fordon som träffades när planet lämnade flygplatsområdet blev fastklämda.

Myndigheterna hade under måndagsmorgonen svensk tid ännu inte offentliggjort identiteten på de omkomna eller lämnat en fullständig redovisning av hur många av dödsoffren som befann sig i flygplanet och hur många som befann sig på marken.

Flygplanet blev svårt skadat men låg fortfarande till stor del sammanhållet efter olyckan.

Flygtrafiken på Miami International Airport stoppades helt direkt efter händelsen. Två av flygplatsens fyra landningsbanor kunde senare öppnas igen, men flygplatsen varnade fortsatt för störningar och förseningar.

Flög från Puerto Rico till Miami

Det olycksdrabbade planet var en Boeing 767-300 med registreringen N1997A.

Flygplanet är omkring 32 år gammalt och byggdes ursprungligen som passagerarplan innan det senare konverterades till fraktflyg.

Flight 7598 avgick från Luis Muñoz Marín International Airport i San Juan klockan 15.42 UTC och nådde Miami efter drygt två timmars flygning.

Flygningen opererades av 21 Air för Amazon Prime Air.

Det innebär att det är mer korrekt att beskriva planet som ett fraktplan som flög för Amazon än som ett flygplan som direkt opererades av Amazon.

Planet hade fortfarande hög fart vid banänden

Öppen flygdata ger redan en bild av de sista sekunderna på landningsbanan.

Enligt ADS-B-data hade planet fortfarande en registrerad fart på omkring 112 knop när det lämnade den användbara delen av bana 30.

Den sista registrerade farten var 69 knop.

Uppgifterna säger däremot inte hur fort planet flög när hjulen först tog mark.

Det är en viktig skillnad.

Att planet fortfarande hade betydande fart vid banänden visar vad som hände, men inte varför det hände. Det går ännu inte att avgöra om orsaken låg i exempelvis touchdownpunkten, vädret, ett tekniskt problem, bromsverkan eller någon annan faktor.

Det är precis den typen av frågor som den amerikanska haverimyndigheten NTSB nu ska försöka besvara.

Varför körde planet av landningsbanan?

Det finns ännu ingen fastställd orsak till olyckan.

NTSB och den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA har inte slagit fast att olyckan orsakades av väder, piloternas agerande, ett tekniskt fel eller problem med bromssystemet.

Det går därför inte att dra slutsatsen att planet exempelvis landade för långt in på banan eller kom in med för hög fart.

Utredarna behöver bland annat fastställa exakt var planet satte hjulen i marken, vilken fart det hade vid touchdown och hur bromssystemen fungerade efter landningen.

Även flygplanets spoilers, hjulbromsar och motorernas reversering kommer sannolikt att bli centrala delar av undersökningen.

Utredarna behöver också gå igenom flygplanets vikt och landningskonfiguration samt banans skick.

Cockpitens ljudinspelare och flygplanets färdskrivare kan bli avgörande för att rekonstruera de sista minuterna.

NTSB:s och FAA:s utredning följer den amerikanska haveriprocessen, där den slutliga orsaken normalt fastställs först efter att tekniska data, flygoperation, väder, underhåll och besättningens agerande har analyserats.

Kraftiga vindar och åska vid flygplatsen

Vädret är redan ett tydligt utredningsspår.

Vid tiden för landningen rapporterades åska vid Miami International Airport samt kraftiga och byiga vindar.

Observationer kring landningen angav vindar på omkring 17 knop med byar upp mot 26 knop. Det noterades även cumulonimbusmoln och förändringar i vindriktningen.

Det betyder inte att vädret orsakade olyckan.

Men vindstyrka, vindriktning och eventuella förändringar under de sista minuterna kommer att vara faktorer som utredarna behöver väga in när de bedömer den faktiska landningssträckan.

Även en relativt liten förändring i vindförhållandena kan påverka hur snabbt ett tungt flygplan kan bromsa efter touchdown.

Det är samtidigt för tidigt att avgöra hur stor betydelse vädret hade i just den här olyckan.

Bana 30 har kortare tillgänglig landningssträcka

En annan viktig detalj är själva landningsbanan.

Bana 12/30 på Miami International Airport är omkring 9 355 fot lång räknat från fysisk ände till fysisk ände.

Den tillgängliga landningssträckan vid landning i riktning 30 är däremot omkring 7 913 fot.

Det innebär att den praktiskt användbara landningssträckan är kortare än den totala fysiska banlängden.

Det centrala för NTSB blir därför inte enbart hur lång banan är, utan hur mycket av den tillgängliga sträckan som återstod när planet faktiskt satte hjulen i marken.

Flygdatan visar att planet fortfarande rörde sig snabbt när den användbara delen av banan tog slut.

Det är en av de tydligaste tekniska frågorna i den fortsatta utredningen.

Planet fortsatte över väg och in i fordon

Konsekvenserna blev ovanligt allvarliga eftersom flygplanet inte stannade vid flygplatsområdet.

Efter att ha lämnat banan fortsatte Boeing 767:an ut från flygplatsen, korsade en väg och träffade flera fordon.

Miami International Airport saknar ett så kallat EMAS-system vid den aktuella banänden.

EMAS består av ett krossbart material som kan placeras bortom en landningsbana och som är konstruerat för att bromsa flygplan som fortsätter ut över banänden.

Att ett sådant system saknades säger däremot ingenting om orsaken till själva överrullningen och innebär inte i sig att flygplatsen brutit mot några regler.

Frågan kan däremot bli relevant när utredarna analyserar varför följderna på marken blev så stora.

NTSB skickar haverigrupp till Miami

NTSB har skickat en haverigrupp till Miami under ledning av myndighetens ordförande Jennifer Homendy.

Arbetet på olycksplatsen kommer bland annat att omfatta flygplanets system, motorer, underhåll, flygoperation, flygledning och väder.

Utredarna kommer också att samla in vittnesuppgifter och teknisk dokumentation.

Den första pressbriefingen väntas ge en tydligare bild av vad som hittats på platsen och om färdskrivarna har kunnat säkras.

Något snabbt definitivt svar på varför flygplanet lämnade banan är däremot inte att vänta.

NTSB brukar skilja tydligt mellan tidiga faktauppgifter och den betydligt senare slutsatsen om sannolik orsak.

Det här vet vi – och det här vet vi inte

Det är fastställt att Flight 7598 landade på bana 30 och fortsatte förbi den användbara delen av landningsbanan.

Det är också känt att planet hade omkring 112 knops registrerad fart när det nådde banänden, att vädret innehöll åska och kraftiga vindbyar och att flygplanet därefter korsade en väg och träffade fordon.

Minst fem människor har dött.

Men den viktigaste frågan återstår.

Ingen myndighet har ännu förklarat varför Boeing 767-planet inte kunde stanna på landningsbanan.

Svaret kräver bland annat analys av planetets faktiska touchdownpunkt, fart, bromssystem, tekniska status, vikt, väder och besättningens beslut under de sista minuterna.

Det är först när de delarna läggs samman som NTSB kan slå fast vad som orsakade olyckan.