Jimmie Åkesson vill att Sverigedemokraterna får migrationsministerposten om Tidöpartierna vinner valet. SD-ledaren säger att en sverigedemokrat är bäst lämpad att genomföra den mycket restriktiva asylpolitik som partierna enats om. Kravet är tydligt, men någon minister är inte utsedd och den slutliga fördelningen avgörs först efter valet.

Jimmie Åkesson gav beskedet när migration blev det sista ämnet i Ekots slutdebatt den 4 september.

– Vi har nyss bestämt att Sverige ska ha Europas mest restriktiva asyllagstiftning. Det är klart att jag tycker att en sverigedemokrat är bäst på att implementera det, då det är vår politik, sade Åkesson enligt Ekots direktrapport från slutdebatten.

Formuleringen säger två saker. SD nöjer sig inte med fortsatt inflytande från sidan, och partiet vill ha det direkta politiska ansvaret för sitt viktigaste sakområde.

Den säger däremot inte vem som ska bli minister. Åkesson pekade ut en sverigedemokrat, inte sig själv eller någon annan namngiven kandidat.

SD vill gå från förhandlingsmakt till ministermakt

Under mandatperioden har Sverigedemokraterna haft stort inflytande genom Tidöavtalet men inga egna statsråd. M, KD och L har suttit i regeringen, medan SD har förhandlat från utsidan.

Det har gett partiet makt över politiska överenskommelser och budgetar. Det är inte samma sak som att leda ett departements arbete.

En migrationsminister har en politisk stab och är regeringens främsta företrädare inom migration och asyl. Ministern leder beredningen av lagförslag, förordningar, regeringsuppdrag, budgetfrågor och svenska positioner i EU-förhandlingar. Regeringen kan också styra Migrationsverket genom bland annat instruktioner och regleringsbrev.

Åkesson har tidigare pekat på att SD:s nuvarande roll ger begränsad kontroll över myndighetsstyrning, utnämningar och andra delar av regeringsarbetet som inte enbart handlar om att förhandla fram lagstiftning.

Det är där migrationsministerposten får sin verkliga betydelse. SD skulle inte bara kunna kräva en viss politik. Partiet skulle också behöva bära ansvaret för att förbereda och genomföra den.

Kristersson har öppnat dörren men inte delat ut posten

Moderaterna har redan accepterat den stora förändringen. Ulf Kristerssons uttalade plan är att bilda en regering med samtliga fyra Tidöpartier om sidan får tillräckligt många mandat.

Kristersson har dessutom sagt att SD ska få stort sakpolitiskt inflytande och viktiga ministerposter inom migration och integration. Han har beskrivit det som naturligt att partiet tar ansvar på det område där det har sin tydligaste profil.

Men Moderaterna har inte formellt lovat SD just migrationsministerposten.

När Åkesson krävde 12–14 SD-ministrar avvisade Kristersson antalet. Statsministern framhöll att regeringen ska bestå av fyra partier och att både politiska områden och ministerposter ska förhandlas efter valet.

Det innebär att det finns en tydlig politisk riktning men ingen färdig ministerlista. Vår större genomgång av hur regeringen efter valet 2026 kan se ut visar samma skillnad: SD i regering är högerns uttalade modell, men personer, titlar och antal poster är fortfarande förhandlingsfrågor.

Så förhåller sig Tidöpartierna till SD:s krav

Skillnaderna handlar därför mindre om huruvida SD ska få regeringsmakt. M, SD, KD och L går till val på att kunna regera tillsammans.

Striden gäller hur stor SD:s del av regeringen ska bli och vilka departement partiet ska kontrollera. Där har samtliga fyra partier egna maktintressen.

För Kristdemokraterna betyder en stor SD-andel att färre tunga poster blir kvar till KD. För Liberalerna är frågan extra känslig eftersom partiledaren Simona Mohamsson i dag själv ansvarar för integrationen.

Migration och integration är olika ansvarsområden

Den nuvarande migrationsministern är Johan Forssell från Moderaterna. Hans ansvarsområde ligger i Justitiedepartementet och omfattar migration och asyl.

Till området hör bland annat asylprocessen, uppehållstillstånd, anhöriginvandring, återvändande, frivillig återvandring och svenskt medborgarskap. Migrationsverket är den centrala myndigheten.

Integrationspolitiken ligger däremot hos Simona Mohamsson, som är utbildnings- och integrationsminister. Där ingår bland annat etablering, språk, arbete mot utanförskap och delar av mottagandet av nyanlända.

En ny regering kan organisera om departementen och ge en minister ett bredare eller smalare uppdrag. Men Åkessons krav på migrationsministerposten innebär inte automatiskt att SD också får kontroll över hela integrationspolitiken.

Om partiet vill samla migration, integration och återvandring under samma minister krävs en bredare uppgörelse med framför allt M och L.

En migrationsminister bestämmer inte i asylärenden

Migrationsministerposten ger stor politisk makt, men den gör inte ministern till chef över varje beslut som fattas av Migrationsverket.

Sverige har inte ministerstyre. Regeringen fattar sina beslut gemensamt, och en minister får inte bestämma hur Migrationsverket ska avgöra ett enskilt ärende om exempelvis asyl, uppehållstillstånd eller medborgarskap.

Större lagändringar måste dessutom godkännas av riksdagen. Även en SD-ledd migrationspolitik skulle alltså vara beroende av regeringens samlade linje, riksdagens mandat och de gränser som sätts av grundlagen, EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden.

Det är ändå en betydligt starkare position än att vara samarbetsparti. Den som leder området påverkar vilka förslag som prioriteras, hur snabbt de bereds, vilka uppdrag myndigheterna får och hur Sverige agerar i EU:s migrationsförhandlingar.

Det här vill SD driva vidare

I vår genomgång av Sverigedemokraterna inför valet 2026 finns flera frågor som ligger nära migrationsministerns område:

• Svensk asyllagstiftning ska ligga på EU:s miniminivå.
• Kraven vid anhöriginvandring ska skärpas.
• Frivillig återvandring ska uppmuntras.
• Personer utan rätt att stanna ska lämna Sverige.
• Möjligheterna att utvisa personer som begår brott ska bli större.
• Kraven på försörjning, språk, samhällskunskap och levnadssätt ska höjas.
• Naturaliserade medborgare ska under vissa förutsättningar kunna förlora medborgarskapet på grund av brottslighet.

Den sista frågan kan inte lösas genom ett vanligt ministerbeslut. Att utvidga möjligheten att återkalla medborgarskap kräver grundlagsmässiga förutsättningar och stöd i riksdagen.

Flera andra delar av omläggningen har redan beslutats. Möjligheten till permanent uppehållstillstånd på vissa asylrelaterade grunder har tagits bort. Villkoren för anhöriginvandring har skärpts, liksom kraven för medborgarskap och reglerna om vandel vid uppehållstillstånd.

Nästa mandatperiod skulle därför till stor del handla om genomförandet. En ny migrationsminister får ansvar för hur de nya reglerna omsätts, hur EU:s migrations- och asylpakt tillämpas och vilka ytterligare förändringar regeringen ska lägga fram.

Åkessons formulering om att Sverige ska få Europas mest restriktiva asyllagstiftning är partiledarens politiska beskrivning och målsättning. Det finns ingen offentlig europeisk rangordning som gör det möjligt att slå fast placeringen som ett neutralt faktum.

Liberalernas spärrläge kan stoppa hela regeringsplanen

Ministerkravet får bara praktisk betydelse om Tidöpartierna vinner tillräckligt många mandat.

Valdagen är den 13 september. I Indikator Opinions mätning för Sveriges Radio den 4 september ledde den rödgröna sidan med knappt fem procentenheter. Liberalerna fick samtidigt 2,2 procent, klart under riksdagsspärren.

Det gör L:s resultat avgörande. Om partiet hamnar utanför riksdagen kan en stor del av Tidösidans röster bli utan representation, även om M, SD och KD tillsammans gör ett starkt val.

I vår samlade guide till valet 2026 följer vi regeringsalternativen, partierna och opinionsläget fram till valdagen.

Om Tidösidan får mandat att regera väntar därefter den verkliga förhandlingen. Kristersson vill fortsätta som statsminister. Åkesson vill att SD:s storlek ska synas i regeringen. KD och L vill inte bli undanträngda.

Migrationsministerposten är inte utdelad. Men nio dagar före valet har Åkesson gjort klart att SD räknar med att få den.