Svensk trav står inför en rejäl neddragning. Under 2027 minskar antalet tävlingsdagar med 49 och omkring 600 lopp försvinner när Svensk Travsport anpassar kalendern till ett snabbt krympande hästunderlag. Romme, Solvalla och Östersund hör till banorna som drabbas hårdast.
Beslutet innebär att svensk trav går från 819 tävlingsdagar till omkring 770 nästa år. Samtidigt minskar antalet lopp från ungefär 7 600 till 7 000.
Bakgrunden är framför allt utvecklingen inom svensk uppfödning. Antalet svenskfödda varmblodstravare minskade med omkring 27 procent mellan 2022 och 2025. De mindre kullarna når nu successivt tävlingsålder och Svensk Travsport räknar med att antalet startklara hästar kan minska ytterligare 7–9 procent till 2027.
Neddragningen av loppen blir därmed nästan lika stor som den väntade minskningen av hästar.
| Förändring 2027 | Omfattning |
|---|---|
| Tävlingsdagar | 819 → cirka 770 |
| Färre tävlingsdagar | 49 |
| Lopp | cirka 7 600 → 7 000 |
| Färre lopp | cirka 600 |
| Prognos för startklara hästar | −7–9 procent |
Svensk Travsport försökte först hålla kalendern uppe
Beslutet innebär ett tydligt skifte jämfört med hur Svensk Travsport resonerade inför 2026.
Trots ett redan minskande hästunderlag valde organisationen då att i stort sett behålla tävlingsvolymen. Tanken var att de hästar som fanns i träning skulle kunna tävla något oftare och på så sätt fylla loppen.
Svensk Travsport räknade med att det skulle räcka om ungefär varannan starthäst gjorde en extra start under året. Det skulle motsvara omkring 450 extra starter och bidra till att hålla kalendern uppe.
Den utvecklingen kom inte.
Under 2025 gjorde svensktränade starthästar i genomsnitt 8,29 starter, jämfört med 8,31 året före. Hästarna började alltså inte tävla oftare på det sätt som hade behövts.
Nu väljer Svensk Travsport i stället att låta kalendern följa hästunderlaget nedåt.
Nedgången börjar synas tydligt i stallen
Problemet handlar inte bara om prognoser för framtiden.
I april 2026 fanns drygt 13 200 hästar i svensk träning, ungefär fem procent färre än ett år tidigare.
Minskningen var ännu större bland de yngre hästarna. Antalet tvååringar hade sjunkit omkring 12 procent och treåringarna omkring 9 procent.
Det är just dessa generationer som ska bära en allt större del av tävlandet under de kommande åren.
Utvecklingen följer den kraftiga nedgången i svensk uppfödning. När färre föl föds blir effekten fördröjd, men några år senare syns den direkt i träningslistor, startfält och antal möjliga lopp.
Kedjan är enkel: Färre föl ger färre unghästar, som ger färre hästar i träning och i slutändan färre startklara hästar.
600 lopp försvinner – fler än först planerat
Neddragningen blir dessutom större än vad Svensk Travsport tidigare hade räknat med.
Under våren låg inriktningen på omkring 350 färre lopp. Det slutliga beslutet innebär i stället en minskning med cirka 600.
Ungefär 200 av loppen försvinner genom att vanliga lunchdagar normalt går från åtta till sju lopp.
Ytterligare omkring 400 lopp försvinner när hela tävlingsdagar tas bort.
Det innebär att förändringen kommer att märkas på två sätt. Dels blir det färre tävlingsdagar totalt, dels blir många av dagarna som finns kvar mindre omfattande.
Breddloppsdagar och så kallade saxdagar hör till dem som i första hand minskar.
Romme tappar flest tävlingsdagar
Romme är den bana som förlorar flest dagar i absoluta tal.
Banan går ned till 40 tävlingsdagar under 2027, sex färre än tidigare.
Solvalla tappar fem dagar och får 60 tävlingsdagar, medan Östersund tappar fyra och landar på 20.
Boden, Åby, Kalmar och Jägersro förlorar tre dagar vardera.
| Bana | Tävlingsdagar 2027 | Förändring |
|---|---|---|
| Romme | 40 | −6 |
| Solvalla | 60 | −5 |
| Östersund | 20 | −4 |
| Boden | 36 | −3 |
| Åby | 46 | −3 |
| Kalmar | 26 | −3 |
| Jägersro | 42 | −3 |
| Umåker | 16 | −2 |
| Dannero | 13 | −2 |
| Gävle | 35 | −2 |
| Eskilstuna | 42 | −2 |
Östersund får den största minskningen procentuellt bland de större neddragningarna. Fyra försvunna dagar motsvarar ungefär en sjättedel av banans tidigare tävlingsvolym.
Totalt tappar 25 av landets 33 travbanor minst en tävlingsdag.
Åtta banor ligger kvar på samma antal dagar och ingen får fler.
Här blir det inga färre tävlingsdagar
Några banor klarar sig helt från minskningen.
Lycksele, Hoting, Oviken, Arvika, Färjestad, Axevalla, Visby och Karlshamn behåller samma antal tävlingsdagar.
Fördelningen bygger bland annat på hur stort hästunderlaget är i respektive region och hur många starter hästarna därifrån gör.
Men det finns också en tydlig ekonomisk faktor.
Svensk Travsport har slagit fast att tävlingsdagar med lägre spelomsättning ska minska först, medan dagar som genererar större spelintäkter prioriteras.
Hästbristen är alltså den grundläggande orsaken till att kalendern krymper, men ekonomin spelar en stor roll när det avgörs vilka tävlingsdagar som ska finnas kvar.
Hästägarna ska inte få mindre prispengar per lopp
För hästägarna är en central fråga vad minskningen betyder ekonomiskt.
Svensk Travsports målsättning är att den mindre kalendern inte ska försämra förutsättningarna för de hästar som faktiskt finns kvar och tävlar.
Organisationen räknar med omkring 135 000 kronor i prispengar per lopp även under 2027.
En svensktränad häst tjänar i dag i genomsnitt nästan 13 000 kronor per start och omkring 95 000 kronor per år. Ambitionen är att nivåerna ska kunna ligga ungefär kvar.
Resonemanget bygger på att antalet lopp minskar ungefär lika mycket som antalet startklara hästar.
Om det finns åtta procent färre hästar och ungefär åtta procent färre lopp behöver den genomsnittliga möjligheten för varje kvarvarande häst inte förändras särskilt mycket.
Färre lopp kan ändå slå lokalt
Det betyder däremot inte att förändringen blir betydelselös för enskilda hästägare och tränare.
När en bana förlorar flera tävlingsdagar kan avståndet till ett lämpligt lopp bli större.
En häst kan fortfarande ha ungefär lika många möjliga starter sett över hela landet, men loppen behöver inte ligga lika nära den egna träningsbasen eller komma vid lika lämpliga tidpunkter.
Det kan innebära längre resor och färre lokala alternativ för vissa aktiva.
Skillnaden kan bli särskilt tydlig på banor som Romme och Östersund där en relativt stor del av kalendern försvinner.
Bredden riskerar att känna av förändringen mest
Det är också betydelsefullt vilka lopp som prioriteras bort.
När breddloppsdagar och mindre kommersiellt starka tävlingsdagar försvinner är det inte självklart att neddragningen fördelas jämnt mellan olika delar av sporten.
Breddlopp fyller en funktion för hästar som inte konkurrerar på den högsta nivån och för mindre etablerade aktiva.
Att just den typen av dagar minskar kan därför göra förändringen mer märkbar längre ned i travets sportsliga struktur än vad totalsiffrorna över antal lopp visar.
Samtidigt har även antalet aktiva minskat.
Antalet tränings- och körlicenser var omkring fem procent lägre i april 2026 än ett år tidigare.
På längre sikt är utvecklingen ännu tydligare. Sedan millennieskiftet har antalet hästar i A-träning minskat med omkring 20 procent, medan antalet hästar i B-träning har minskat betydligt mer.
Det visar att svensk trav inte bara brottas med färre hästar. Även basen av människor som tränar och tävlar med dem har blivit mindre.
Uppfödningen avgör hur snabbt utvecklingen kan vända
Det finns vissa tecken på att nedgången inom uppfödningen åtminstone har bromsat.
Antalet varmblodsbetäckningar låg på 4 356 år 2022. Året därpå var siffran 4 050, för att sedan falla till 3 493 under 2024 och 3 412 under 2025.
Minskningen mellan 2024 och 2025 var därmed betydligt mindre än året före.
Men även om uppfödningen skulle börja återhämta sig tar det flera år innan fler föl blir startklara tävlingshästar.
Det är därför Svensk Travsport redan nu planerar kalendern utifrån ett mindre hästunderlag även framöver.
Neddragningen till omkring 7 000 lopp 2027 är dessutom satt med förhoppningen att nivån ska kunna fungera även under 2028.
Svensk trav går in i en mindre kostym
Beslutet om 2027 års kalender är därför mer än en justering av några tävlingsdagar.
Svensk Travsport har under de senaste åren försökt hålla tävlingsutbudet uppe trots att antalet hästar blivit färre. När hästarna inte började starta oftare återstod i praktiken ett annat alternativ: att minska själva utbudet.
Resultatet blir 49 färre tävlingsdagar, omkring 600 färre lopp och en kalender som är närmare anpassad till hur många hästar som faktiskt finns att tävla med.
För de största tävlingsdagarna behöver skillnaden inte bli dramatisk.
För banor som Romme, Solvalla och Östersund, och för den del av sporten som är beroende av breddlopp och lokala startmöjligheter, blir 2027 däremot ett tydligt steg mot en mindre svensk travsport.