Den 6 september blir Pär Nyman den första svensken som startar i Golden Globe Race. Framför honom väntar omkring 30 000 nautiska mil ensam runt jorden, utan stopp och utan modern satellitnavigation. Historiken visar hur brutal uppgiften är: bara nio seglare har blivit officiella fullföljare i tävlingens tre tidigare upplagor.
Det går därför inte att betrakta en målgång för Pär Nyman som något normalt utfall.
Samtidigt finns en detalj som gör svenskens chanser betydligt mer intressanta än den råa statistiken antyder. Hans Rustler 36 Lazy Otter tillhör den båttyp som haft överlägset bäst facit i de moderna upplagorna av Golden Globe Race.
Fyra av de åtta officiella fullföljarna 2018 och 2022 seglade just Rustler 36.
Frågan är därför inte bara om Pär Nyman kan överleva månaderna ensam till havs. Det handlar om hur länge båt, rigg, styrsystem och människa kan fortsätta fungera när belastningen aldrig riktigt upphör.
Bara ungefär en av fem har klarat loppet
Golden Globe Race bygger på idén från den ursprungliga kappseglingen 1968–69: ensamsegling runt jorden med teknik som i huvudsak skulle ha varit tillgänglig på den tiden.
GPS, satellittelefon och elektroniska navigationsinstrument är inte verktygen som ska ta seglaren runt.
I stället handlar det om sextant, papperssjökort, radio, självstyrning och en båt som ska klara närmare ett år utan extern service.
Historiken är extrem.
| Upplaga | Officiella fullföljare |
|---|---|
| 1968–69 | 1 |
| 2018 | 5 |
| 2022 | 3 |
| Totalt | 9 |
Den första upplagan 1968 hade nio deltagare och bara Robin Knox-Johnston klarade hela vägen.
2018 blev fem seglare officiella fullföljare.
2022 blev motsvarande siffra tre.
Det ger nio officiella fullföljare i tre upplagor.
En detalj kring startstatistiken behöver samtidigt redas ut. Arrangörens historiska material har på olika håll beskrivit 2018 års upplaga som ett lopp med 18 deltagare, vilket ger den ofta använda totalsiffran 43 deltagare över de tre upplagorna.
Den faktiska ordinarie starten 2018 bestod däremot av 17 båtar. Francesco Cappelletti hann inte uppfylla samtliga krav före start och lämnade senare Les Sables-d’Olonne utanför den ordinarie tävlingen.
Räknar man de faktiska ordinarie GGR-starterna blir historiken därför 42 starter och nio officiella fullföljare.
Det motsvarar drygt 21 procent.
Med andra ord har närmare fyra av fem starter slutat utan en officiell målgång.
Golden Globe Race har ingen enda huvudsaklig fiende
Det vore enkelt att förklara den låga fullföljandegraden med stormarna i Southern Ocean.
Historiken visar något mer komplicerat.
Golden Globe Race slår ut seglare på många olika sätt.
Mastbrott och riggskador är återkommande. Självstyrningen kan ge upp. Båtar har grundstött, tagit in vatten och i ett fall sjunkit mycket snabbt. Seglare har skadats. Andra har fått problem med sömn, isolering eller motivation.
Det är kombinationen som gör loppet speciellt.
En vanlig havskappsegling kan pågå i dagar eller veckor. Här måste samma mast, samma roder, samma lager, samma segel och samma människa fortsätta fungera månad efter månad.
Ett litet problem i Atlanten kan bli ett stort problem i Indiska oceanen.
Ett reservsystem som redan har använts i två månader kanske inte längre är ett särskilt tryggt reservsystem när Kap Horn fortfarande ligger tusentals sjömil bort.
Hurbra-riskkartan: här blir loppet farligast
Historiken går att dela upp i fem tydliga riskområden.
1. Biscaya och vägen mot Kanarieöarna
Den första delen av loppet är inte den mest extrema meteorologiskt, men den avslöjar snabbt om seglaren och båten fungerar tillsammans.
Här kommer sömnproblemen.
Självstyrningen måste fungera.
Rutinerna ombord måste sätta sig.
2018 gav Kevin Farebrother upp efter att ha haft stora problem med sömn och själva soloseglingen. Nabil Amra tvingades bort efter problem med vindstyrningen.
2022 grundstötte Guy deBoer på Fuerteventura efter att ha somnat.
Det visar en viktig sak: en deltagare behöver inte ens nå Southern Ocean för att Golden Globe Race ska vara över.
2. Sydatlanten mot Godahoppsudden
Ju längre söderut seglarna kommer, desto mer blir tillförlitligheten avgörande.
Självstyrning är ett särskilt återkommande problem.
Systemet arbetar i praktiken dygnet runt och måste styra båten även när seglaren sover, äter, reparerar utrustning eller befinner sig under däck.
2022 tvingades Pat Lawless bryta efter problem med sitt Aries-system.
Damien Guillou fick problem med sitt Hydrovane-roder och återvände mot Kapstaden.
Att förlora självstyrningen behöver inte innebära att båten är sjöoduglig. Men att handstyra en båt ensam runt resten av världen är i praktiken en helt annan uppgift.
3. Indiska oceanen – den stora utslagningen
Det är när deltagarna når Southern Ocean som Golden Globe Race på allvar börjar äta båtar.
2018 blev detta extremt tydligt.
Are Wiig avmastades.
Gregor McGuckin avmastades.
Abhilash Tomy avmastades och skadades svårt efter att båten slagits runt i hårt väder.
Loïc Lepage förlorade senare masten sydväst om Australien.
2022 inträffade ett av tävlingens mest dramatiska haverier när Tapio Lehtinens båt Asteria plötsligt började ta in vatten och sjönk på omkring 20 minuter.
Southern Ocean kombinerar stora vågor, hård vind och mycket långa perioder av belastning.
Det farliga är inte bara en enskild extrem storm.
En mast som fått ta hundratusentals belastningscykler ska fortsätta bära riggen. Fästen, vajrar och beslag får inte ge efter. Ett roder måste fortsätta fungera efter månader av slag och vibrationer.
Här börjar varje liten svaghet bli dyr.
4. Södra Stilla havet och vägen mot Kap Horn
Den som passerat Indiska oceanen är långt ifrån säker.
Vid det här laget har båten dessutom redan varit ute i flera månader.
2018 avmastades Susie Goodall omkring 2 000 nautiska mil väster om Kap Horn.
Vinnaren Jean-Luc Van Den Heede råkade själv ut för en våldsam pitchpole som skadade masten.
Skillnaden var att Van Den Heede lyckades stabilisera och reparera riggen så väl att han kunde fortsätta.
Det är nästan en perfekt illustration av Golden Globe Race.
Samma typ av händelse kan för en deltagare innebära omedelbart slut och för en annan bli ytterligare ett problem som måste lösas.
5. Efter Kap Horn
Kap Horn är inte målet.
Seglarna har fortfarande en lång Atlantsegling tillbaka till Frankrike framför sig.
Men statistiskt har något viktigt hänt.
En båt som når Kap Horn har redan klarat de långa sydliga oceanerna och den mest koncentrerade perioden av historiska haverier.
Risken försvinner inte, men tävlingen har vid det laget redan gjort en mycket hård gallring av startfältet.
De fem riskerna som återkommer
Golden Globe Race har för få historiska upplagor för att exakta procentsiffror för varje haverityp ska bli särskilt meningsfulla.
Mönstret är ändå tydligt.
| Risk | Vad historiken visar |
|---|---|
| Rigg och mast | Flera raceavgörande haverier i Southern Ocean |
| Självstyrning | Återkommande problem i moderna upplagor |
| Skrov och vatten | Grundstötningar, läckor och förlisning |
| Mänskliga faktorer | Sömn, skador, isolering och frivilliga avbrott |
| Ackumulerade problem | Påväxt, slitage och utrustning som gradvis försämras |
Rigg och självstyrning sticker ut eftersom problemen återkommer.
Men det går inte att bygga en Golden Globe Race-båt genom att lösa bara två risker.
Hela konstruktionen måste fungera som ett system.
Och bakom den finns en ensam människa som måste kunna fatta rimliga beslut efter månader med bristfällig sömn och utan det stöd som moderna kappseglare normalt har omkring sig.
Pär Nymans stora fördel heter Rustler 36
Här blir den svenska analysen betydligt mer positiv.
Pär Nyman seglar Lazy Otter, en Rustler 36.
Det är svårt att hitta en båttyp med bättre moderna GGR-meriter.
2018 slutade tävlingen:
- Jean-Luc Van Den Heede – Rustler 36
- Mark Slats – Rustler 36
- Uku Randmaa – Rustler 36
Tre Rustler 36 tog alltså hela prispallen.
2022 kom Abhilash Tomy tvåa i ytterligare en Rustler 36.
Det betyder att fyra av de åtta officiella fullföljarna i de två moderna upplagorna använde samma båttyp som Nyman.
Det är ett exceptionellt facit.
Det betyder däremot inte att en Rustler 36 har 50 procents chans att klara loppet.
Underlaget är litet, seglarna skiljer sig kraftigt åt och varje båt är individuellt utrustad och modifierad.
Men det går att dra en betydligt försiktigare och samtidigt stark slutsats:
Nyman startar inte i en oprövad båtkonstruktion. Han startar i den mest bevisade båttypen från det moderna Golden Globe Race.
Lazy Otter har dessutom redan varit där
Nymans egen båt är inte heller ny i sammanhanget.
Lazy Otter seglades tidigare av Ertan Beskardes och deltog i både 2018 och 2022 års Golden Globe Race.
2018 lämnade Beskardes loppet mycket tidigt. Orsaken var inte att Lazy Otter hade gått sönder, utan att han inte trivdes med den extrema isoleringen och bristen på kontakt.
2022 kom han betydligt längre.
Beskardes och Lazy Otter tog sig då hela vägen till Kapstaden innan han valde att lämna tävlingen.
Båten har alltså redan bevisat att den kan nå fram till porten mot Southern Ocean under GGR-förhållanden.
Det är ingen garanti för någonting 2026.
Men jämfört med att starta med en oprövad kombination av båtmodell och individuell båt är det en klar fördel.
Nyman har arbetat med precis de system som brukar gå sönder
Det kanske starkaste argumentet för att Pär Nyman har en realistisk möjlighet att nå målet är vad som har gjorts med båten.
Lazy Otter har inför loppet bland annat fått nya chainplates och ny rigg.
Hydrovane-systemet har renoverats.
Roderblad och infästning har arbetats igenom.
Dessutom finns ett separat AutoSteer-system som reserv för självstyrningen.
Båten har förstärkts och tätats med vatteninträngning i åtanke, länspumpningen har uppgraderats och stormutrustningen har förberetts för de förhållanden som väntar längre söderut.
Antifouling har också fått stor betydelse.
Det kan låta som en detalj jämfört med mastbrott och stormar, men månader av påväxt kan bromsa en långsam båt dramatiskt och förvandla en redan mycket lång resa till något ännu längre.
När man lägger Nymans förberedelser bredvid historiken är överlappningen slående.
Han har arbetat med:
- riggen
- självstyrningen
- vatteninträngning
- reservsystem
- stormhantering
- påväxt
Det är i stor utsträckning samma lista som återkommer när tidigare Golden Globe Race-avbrott analyseras.
Det största frågetecknet sitter inte i båten
Om Lazy Otter är Nymans stora styrka är erfarenheten hans tydligaste osäkerhet.
Nyman är ingen nybörjare på havet.
Men hans erfarenhet av riktigt lång solosegling är relativt färsk.
2025 genomförde han en solosegling på cirka 325 nautiska mil till Bergen. Därefter följde en betydligt större ensamsegling på 2 123 nautiska mil via Fair Isle och Island, som tog 16 dagar.
Det är värdefull erfarenhet.
Men Golden Globe Race kan pågå i 200, 250 eller 300 dagar.
Den stora skillnaden är heller inte bara tiden.
Nyman har inte tidigare tillbringat månader ensam i Southern Ocean och vet ännu inte exakt hur han själv eller Lazy Otter reagerar när stora lågtryck börjar passera ett efter ett.
Han har själv arbetat mycket med hur båten ska hanteras i riktigt hårt väder och hur den bäst ska ligga bi.
Ändå finns det vissa saker som inte går att simulera före starten.
Människan är en lika viktig reservdel som allt annat
Att Nyman har mindre erfarenhet av den här typen av solosegling än flera tidigare toppseglare behöver inte automatiskt vara avgörande.
Golden Globe Race premierar andra egenskaper än ren fart.
Förmågan att acceptera långsamhet är viktig.
Att kunna leva med problem utan att omedelbart försöka pressa fram en perfekt lösning är viktigt.
Och kanske framför allt krävs en märklig blandning av envishet och försiktighet.
Den snabbaste vägen genom en storm är inte alltid den bästa vägen till Frankrike.
Nyman har själv sökt sig till ensamhet och verkar se den delen av projektet som en av attraktionerna snarare än ett nödvändigt ont.
Det kan bli värdefullt.
Historiken visar att Golden Globe Race inte bara sorterar bort båtar som går sönder. Det sorterar också bort seglare som efter veckor eller månader bestämmer sig för att de helt enkelt inte vill fortsätta.
Så bra är Pär Nymans förutsättningar
Det går inte att seriöst säga att Pär Nyman har exempelvis 37 eller 42 procents chans att gå i mål.
Datamängden är för liten.
Golden Globe Race är också för kaotiskt.
En enda dålig våg kan förändra allt.
Däremot går det att värdera hans viktigaste förutsättningar.
| Faktor | Bedömning |
|---|---|
| Båttyp | Stor styrka |
| Lazy Otters GGR-historik | Styrka |
| Riggförberedelser | Styrka |
| Reserv för självstyrning | Stor styrka |
| Lång soloerfarenhet | Frågetecken |
| Southern Ocean-erfarenhet | Största frågetecknet |
Och där finns artikelns kanske viktigaste slutsats.
Den historiska grundchansen i Golden Globe Race är fruktansvärt låg. Bara ungefär en av fem ordinarie starter har slutat med en officiell målgång.
Men alla dessa starter är inte jämförbara.
Pär Nyman kommer till start med en båttyp som stått på hela prispallen, med en individuell båt som redan genomfört en stor del av loppet och med ett omfattande arbete på precis de system som historiskt ofta har satt stopp för deltagarna.
Det borde flytta hans riskprofil åt rätt håll.
Målgång är möjlig – men fortfarande ett extremt resultat
Den 6 september lämnar årets 16 seglare Les Sables-d’Olonne. Den som vill följa startfältet, deltagarna och loppets fortsatta utveckling hittar den officiella informationen hos Golden Globe Race.
För Pär Nyman börjar då en uppgift där den vanliga definitionen av framgång nästan måste vändas upp och ned.
Att starta med en bra båt är inte tillräckligt.
Att vara skicklig seglare är inte tillräckligt.
Att klara första stormen är definitivt inte tillräckligt.
Allt måste fortsätta fungera.
Rigg, roder, vindstyrning, skrov, segel, sömn, motivation och omdöme måste tillsammans överleva omkring 30 000 nautiska mil.
Kan Pär Nyman klara Golden Globe Race 2026? Ja. Rustler 36:s historiska facit och Lazy Otters förberedelser gör att hans försök är fullt realistiskt.
Men historiken gör samtidigt en sak väldigt tydlig:
Om den första svenske deltagaren en dag seglar tillbaka in till Les Sables-d’Olonne har han inte bara genomfört en lång ensamsegling.
Han har klarat en tävling där nästan fyra av fem försök historiskt har tagit slut någon annanstans.