En torktumlare kan dra betydligt mer el på en enda körning än en tvättmaskin. Ändå är det inte självklart att den blir dyrast över ett helt år. Kyl och frys arbetar dygnet runt, medan andra apparater kan ha hög effekt men bara används några minuter åt gången.
När vi räknar på både förbrukning och normal användning hamnar den fristående frysen högst bland vanliga hushållsapparater i vår jämförelse. Därefter följer kombinerad kyl/frys, torktumlare och diskmaskin.
Beräkningen utgår från moderna produkter, uppgifter från Energimyndigheten och aktuella modeller i EU:s EPREL-register. Som gemensamt räknepris använder vi 2 kronor per kWh.
Apparaterna som drar mest el på ett år
Det här är vår ranking för ett normalt användningsscenario. Förbrukningen kan skilja mycket mellan olika hushåll och modeller.
| Apparat | El per år och kostnad |
|---|---|
| 1. Fristående frys | Cirka 250 kWh, motsvarande 500 kr |
| 2. Kombinerad kyl/frys | Cirka 200 kWh, motsvarande 400 kr |
| 3. Torktumlare med värmepump | Cirka 186 kWh, motsvarande 371 kr |
| 4. Diskmaskin | Cirka 181 kWh, motsvarande 361 kr |
| 5. TV, 50–65 tum | Cirka 126 kWh, motsvarande 252 kr |
| 6. Ugn med varmluft | Cirka 112 kWh, motsvarande 225 kr |
| 7. Tvättmaskin | Cirka 82 kWh, motsvarande 164 kr |
| 8. Kaffebryggare | Cirka 30–70 kWh, motsvarande 60–140 kr |
Det går alltså inte att avgöra årskostnaden genom att bara titta på apparatens effekt.
En ugn kan dra mycket el när den värms upp. En kaffebryggare kan ligga runt 1 000 watt medan kaffet bryggs. En hårtork kan vara ännu kraftigare.
Men används apparaten bara några minuter åt gången blir årsförbrukningen ändå begränsad.
Frysen arbetar däremot varje timme, varje dag, året runt.
Så har vi räknat
För apparater där energimärkningen anger förbrukningen per standardcykel har vi räknat på följande användning:
| Apparat | Antagen användning |
|---|---|
| Tvättmaskin | 4 tvättar per vecka |
| Torktumlare | 3 torkningar per vecka |
| Diskmaskin | 5 körningar per vecka |
| Ugn | 3 användningar per vecka |
| TV | 4 timmar per dag |
För kyl och frys används årsangiven energiförbrukning.
För tvättmaskiner, diskmaskiner, värmepumpstorktumlare, TV-apparater och ugnar bygger beräkningen på medianen i de aktuella EPREL-modeller som ingår i vårt undersökta urval. Det ska inte förväxlas med en officiell median för samtliga produkter i hela EPREL-registret.
Kyl- och frysvärdena utgår huvudsakligen från Energimyndighetens uppgifter.
Alla kostnader är sedan räknade med samma elpris: 2 kronor per kWh.
Betalar du i praktiken 1,50 kronor per kWh blir kostnaden 25 procent lägre. Betalar du 3 kronor blir den 50 procent högre.
1. Frysen drar mest i vår jämförelse
En modern fristående frys använder omkring 250 kWh per år enligt Energimyndighetens riktvärde.
Med vårt räknepris blir det:
250 kWh × 2 kronor = 500 kronor om året.
Det är inte särskilt mycket per dag. Fördelat över året blir förbrukningen omkring 0,68 kWh per dygn, eller cirka 1,37 kronor.
Problemet är snarare att förbrukningen aldrig försvinner.
En frys som står på i ett garage, förråd eller källare kan därför bli en av de större enskilda posterna bland hemmets vanliga apparater utan att man egentligen märker den.
Åldern spelar också stor roll.
Energimyndigheten anger att en tio år gammal frys kan använda omkring 400–500 kWh per år. Då stiger elkostnaden i vårt scenario till ungefär 800–1 000 kronor.
Det betyder inte att en fungerande frys automatiskt bör bytas bara för att spara el. Men när den ändå börjar bli gammal och närmar sig ett byte kan skillnaden i energianvändning vara värd att väga in.
2. Kyl och frys kostar omkring 400 kronor per år
En modern kombinerad kyl/frys ligger enligt Energimyndigheten omkring 200 kWh om året.
Det motsvarar cirka:
400 kronor per år, eller ungefär 1,10 kronor om dagen.
Även här är åldern viktig. Energimyndigheten beskriver hur motsvarande produkter för tio år sedan kunde använda ungefär dubbelt så mycket el och ännu äldre modeller betydligt mer.
För hushåll med både kombinerad kyl/frys och en separat frys ska posterna förstås läggas ihop.
Ett hushåll med 200 kWh för kyl/frysen och 250 kWh för den separata frysen hamnar då på ungefär 450 kWh per år, eller 900 kronor med vårt elpris.
Det börjar bli en betydligt större post.
3. Torktumlaren är dyrast per körning
Bland apparater som vi aktivt startar är torktumlaren den tydligaste energiposten.
Medianen i vårt aktuella EPREL-urval av moderna värmepumpstumlare ligger omkring 1,19 kWh per torkning.
Det innebär en elkostnad på ungefär:
2,38 kronor per torkning.
Vid tre torkningar i veckan blir det omkring 156 körningar per år och en förbrukning på cirka 186 kWh.
Årskostnaden blir då ungefär 371 kronor.
Det är dessutom räknat på moderna värmepumpstumlare. Äldre torktumlare utan samma teknik kan använda betydligt mer.
Det här är därför en av posterna där beteendet faktiskt kan göra ganska stor skillnad.
Om hälften av de 156 torkningarna ersätts med hängtorkning minskar förbrukningen med ungefär 93 kWh per år.
Det motsvarar cirka 186 kronor vid 2 kronor per kWh.
Vad kostar en tvätt?
Tvättmaskinen drar överraskande lite jämfört med torktumlaren.
Medianen i vårt EPREL-urval ligger på 39,5 kWh per 100 tvättar med Eco 40–60-programmet.
Det blir:
0,395 kWh per tvätt, avrundat till 0,40 kWh.
Med ett elpris på 2 kronor per kWh kostar själva elen därmed ungefär:
79 öre per tvätt.
Fyra tvättar i veckan ger cirka 208 tvättar om året.
Årsförbrukningen blir då ungefär 82 kWh, eller 164 kronor.
Det är mindre än hälften av elförbrukningen från torktumlaren i vårt scenario, trots att tvättmaskinen används oftare.
Här syns också varför det är missvisande att prata om ”tvätt och tork” som om de vore samma energipost.
Det är framför allt torkningen som kostar.
Vad kostar det att köra diskmaskinen?
Medianen i vårt urval av aktuella diskmaskiner ligger på 69,5 kWh per 100 Eco-körningar.
Det motsvarar cirka:
0,70 kWh per disk.
Kostnaden blir då ungefär:
1,39 kronor per körning.
Vid fem körningar i veckan blir det 260 diskar på ett år.
Det ger cirka 181 kWh, motsvarande ungefär 361 kronor per år.
Diskmaskinen hamnar därmed nästan lika högt som torktumlaren i årsrankingen.
Orsaken är inte att varje disk är extremt energikrävande. Maskinen används helt enkelt ofta.
Att försöka spara el genom att börja handdiska allt är däremot ingen självklar lösning. Energimyndigheten påpekar att handdisk under rinnande varmvatten kan använda betydligt mer energi.
Det enklaste är i stället att köra fulla maskiner och använda Eco-program när det passar.
TV:n kan dra mer el än tvättmaskinen
En enskild timme framför TV:n kostar väldigt lite.
Medianen i vårt urval av 50–65-tums TV-apparater ligger på omkring 84 watt vid vanligt SDR-innehåll.
En timmes tittande motsvarar då ungefär:
0,084 kWh, eller 17 öre med vårt elpris.
Men fyra timmar om dagen blir 1 460 timmar om året.
När normal standby räknas med hamnar årsförbrukningen i vårt scenario runt 126 kWh, motsvarande omkring 252 kronor.
TV:n går därför förbi tvättmaskinen i årsrankingen.
Det är ett bra exempel på varför många små användningar över lång tid kan bli viktigare än en apparat som drar mycket under kort tid.
Stor TV, hög ljusstyrka och mycket HDR-material kan samtidigt dra upp förbrukningen ytterligare.
Ugnen drar mycket när den används, men inte hela tiden
En modern varmluftsugn i vårt urval ligger omkring 0,72 kWh per standardiserad tillagningscykel.
Vid 2 kronor per kWh kostar det ungefär:
1,44 kronor per användning.
Tre ugnskörningar i veckan ger cirka 156 användningar per år.
Då hamnar förbrukningen på cirka 112 kWh, vilket motsvarar ungefär 225 kronor om året.
Ugnen har alltså hög effekt när den används, men den når ändå inte upp till kyl, frys eller torktumlare över hela året i vårt scenario.
Småapparater kan se värre ut än de är
Kaffebryggare, hårtorkar, vattenkokare, brödrostar och mikrovågsugnar kan alla ha ganska hög effekt.
En vattenkokare kan exempelvis dra över 2 000 watt medan den arbetar.
Det betyder inte att den använder 2 kWh varje gång.
Effekten visar hur snabbt apparaten använder energi. Förbrukningen beror också på hur länge den körs.
En apparat på 2 000 watt som används i tre minuter förbrukar bara omkring 0,1 kWh.
Därför kan en vattenkokare med högre effekt fortfarande stå för betydligt mindre årlig elförbrukning än ett kylskåp som bara drar en bråkdel så mycket effekt åt gången.
Samma resonemang gäller kaffebryggaren.
Energimyndighetens tester har tidigare visat en årsförbrukning omkring 30–70 kWh vid en kanna kaffe om dagen. Det skulle motsvara ungefär 60–140 kronor per år med vårt räknepris.
Skillnaden mellan modeller och användningsvanor är dock stor, och de siffrorna bör främst ses som storleksordning.
Så mycket kostar en körning eller timme
För den som vill jämföra sin egen användning är kostnaden per gång ofta mer användbar än ett färdigt årsbelopp.
| Användning | Ungefärlig elkostnad |
|---|---|
| En tvätt | 0,79 kr |
| En disk | 1,39 kr |
| En torkning | 2,38 kr |
| En ugnskörning | 1,44 kr |
| En timmes TV | 0,17 kr |
| Kyl/frys per dygn | 1,10 kr |
| Fristående frys per dygn | 1,37 kr |
Alla belopp bygger på 2 kronor per kWh.
Vill du räkna på ditt eget elpris är formeln enkel:
Förbrukning i kWh × ditt totala pris per kWh = elkostnaden.
Här går det att spara mest el
Det är lätt att fastna i att släcka en lampa några minuter tidigare eller dra ur laddaren ur väggen.
Det är inte fel, men de större besparingarna finns ofta någon annanstans.
Torka mindre i maskin
I vårt scenario använder torktumlaren 186 kWh om året.
Om hälften av tvätten hängtorkas i stället sparas cirka 93 kWh, eller 186 kronor om året.
Har hushållet en äldre och mindre effektiv torktumlare kan skillnaden bli större.
Titta på åldern på kyl och frys
En gammal frys kan dra hundratals kWh mer per år än en modern modell.
Skillnaden mellan en modern frys på cirka 250 kWh och en äldre på 500 kWh blir 250 kWh om året.
Vid 2 kronor per kWh motsvarar det 500 kronor varje år.
Det gör inte ett nyköp automatiskt lönsamt. Men när apparaten ändå behöver ersättas finns ett tydligt ekonomiskt värde i att jämföra energimärkningen.
Kör full diskmaskin
En diskmaskinskörning mindre i veckan minskar i vårt scenario förbrukningen med omkring 36 kWh per år.
Det motsvarar cirka 72 kronor.
Det låter inte enormt, men det kräver inte heller att man diskar mindre. För många handlar det bara om att fylla maskinen bättre.
Torkning ger större effekt än att jaga tvättmaskinen
En tvätt kostar omkring 79 öre i vår beräkning.
Att minska fyra tvättar i veckan till tre sparar bara omkring 21 kWh per år, eller drygt 40 kronor.
Att minska torktumlingen ger betydligt större utslag.
Det är en viktig skillnad när man funderar på vilka vanor som faktiskt är värda att ändra.
Standby drar också el
Energimyndigheten uppskattar att standby kan stå för omkring 5 procent av hushållets elanvändning.
En enskild modern apparat kan dra väldigt lite i standby, men TV-apparater, spelkonsoler, högtalare, datorutrustning och annan elektronik kan tillsammans vara inkopplade nästan hela året.
Framför allt nätverksanslutna produkter kan ha ett högre standbyläge än när apparaten är helt passiv.
Det innebär inte att allt behöver dras ur väggen varje kväll.
Men gammal elektronik som står på utan anledning, eller funktioner som snabbstart och nätverksstandby som aldrig används, kan vara värda att kontrollera.
Energimyndigheten har fler konkreta råd om hur hushåll kan minska sin energianvändning.
Men värme, varmvatten och elbil kan dra mycket mer
Rankingen här gäller vanliga hushållsapparater och hemelektronik.
Den betyder inte att frysen alltid är den största elanvändaren i hela bostaden.
Har huset direktverkande elvärme, elektrisk varmvattenberedare, värmepump, golvvärme, bastu, pool eller spabad kan de systemen använda betydligt mer energi.
Detsamma gäller en elbil som laddas hemma.
Den som vill jämföra den posten separat kan läsa vår guide om vad det kostar att ladda en elbil hemma.
Även varmvatten kan snabbt bli en större energipost än vitvarorna. Energimyndigheten anger som exempel att en fem minuter lång dusch kan motsvara omkring 1,25–1,50 kWh när vattnet värms med el.
En sådan dusch använder alltså mer energi än en hel modern Eco-tvätt.
Vilken apparat drar mest el hemma?
Bland de vanliga hushållsapparater vi jämfört är svaret en fristående frys, med omkring 250 kWh per år för en ny modell enligt Energimyndighetens riktvärde.
En kombinerad kyl/frys följer på cirka 200 kWh.
Men resultatet förändras med hushållets vanor.
Den som torktumlar mycket kan lätt få torktumlaren högst. Den som har en gammal extra frys i källaren kan använda betydligt mer än våra 250 kWh. En stor TV som står på större delen av dagen kan också klättra snabbt.
Det viktiga är därför inte bara hur mycket apparaten drar när den är igång.
Årskostnaden avgörs av både förbrukningen och hur länge eller hur ofta apparaten används.
Det är därför en frys som arbetar tyst i bakgrunden kan kosta mer över ett år än betydligt kraftfullare apparater som bara används då och då.