Nordea skruvar upp sin prognos för svensk ekonomi och bedömer att lågkonjunkturen nu ligger bakom Sverige. Den kalenderkorrigerade BNP:n väntas växa med 2,8 procent i år och 2,5 procent 2027. Men den starkare ekonomin har också en baksida för hushåll med stora lån: banken räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan redan i november.

Svensk ekonomi har fått betydligt bättre fart än Nordea räknade med tidigare under året.

I bankens nya Economic Outlook väntas den kalenderkorrigerade BNP-tillväxten bli 2,8 procent under 2026 och 2,5 procent under 2027. I maj låg motsvarande prognoser på 2,3 respektive 2,1 procent.

Nordea beskriver utvecklingen som att lågkonjunkturen ligger bakom Sverige. Hushållens konsumtion har ökat, investeringarna har tagit fart och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras.

Samtidigt innebär den starkare ekonomin att perioden med fallande räntor kan vara över.

Nordea räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan från dagens 1,75 procent till 2,00 procent redan i november. Därefter väntas ytterligare en höjning till 2,25 procent i början av 2027.

Nordea höjer prognosen rejält

Nordeas huvudprognos för Sverige ser ut så här:

Det finns en viktig detalj kring BNP-siffrorna.

I Nordeas vanliga BNP-serie är prognosen 3,1 procents tillväxt 2026 och 2,8 procent 2027. Siffrorna 2,8 och 2,5 procent som banken också redovisar är kalenderkorrigerade och gör det lättare att jämföra utvecklingen mellan åren.

Oavsett mått är riktningen tydlig: Nordea har blivit mer optimistiskt om svensk ekonomi.

Därför kan en bättre ekonomi ge högre ränta

För hushållen kan det verka motsägelsefullt.

Om ekonomin går bättre, varför ska då räntan höjas?

Förklaringen är att Riksbanken framför allt använder styrräntan för att hålla inflationen kring målet på 2 procent och balansera efterfrågan i ekonomin.

När konjunkturen är svag kan en låg styrränta hjälpa hushåll och företag genom billigare lån och högre efterfrågan.

När ekonomin återhämtar sig minskar behovet av samma stimulans.

Nordea räknar dessutom med att inflationen stiger närmare 2 procent under nästa år. Banken pekar också på den svaga kronan som en faktor som kan driva upp priserna på importerade varor.

Det gör att Nordea nu tror på en första höjning redan i november.

Riksbanken har däremot inte fattat något sådant beslut. Styrräntan ligger fortfarande på 1,75 procent och Riksbankens nästa ordinarie räntebesked kommer den 24 september.

Nordea hör alltså till prognosmakarna som bedömer vart räntan är på väg, men utfallet beror på hur inflationen, kronan och konjunkturen utvecklas under hösten.

Så mycket kan högre ränta kosta på bolånet

För den som har rörligt bolån är frågan framför allt hur mycket en högre styrränta till slut slår igenom på bolåneräntan.

Det sker inte automatiskt krona för krona. Bankernas bolåneräntor påverkas också av finansieringskostnader, konkurrens och bindningstid.

Men om bolåneräntan skulle stiga i samma storleksordning som Nordeas prognostiserade höjningar blir skillnaden tydlig.

Beräkningen visar den ökade räntekostnaden före skattereduktion.

För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån innebär en uppgång på 0,50 procentenheter alltså cirka 15 000 kronor högre räntekostnad om året före skattereduktion.

Det betyder inte att bolåneräntan säkert stiger lika mycket som styrräntan. Men det visar varför även relativt små ränteförändringar får stor betydelse för högt belånade hushåll.

Den som vill jämföra dagens nivåer kan läsa Hurbra-guiden om vad som är en bra bolåneränta 2026.

Fler jobb och bättre köpkraft

Ränterisken är samtidigt bara ena sidan av Nordeas prognos.

En starkare ekonomi innebär också bättre förutsättningar för hushållen.

Arbetslösheten väntas falla från 8,5 procent under 2026 till 7,8 procent nästa år och 7,4 procent 2028.

Lönerna väntas dessutom fortsätta stiga snabbare än inflationen under de närmaste åren.

Det betyder att hushållens reala inkomster kan fortsätta förbättras även om räntorna går upp något.

För ett hushåll utan stora lån kan den starkare konjunkturen därför vara tydligt positiv. För högt belånade hushåll blir bilden mer blandad: bättre inkomster och starkare arbetsmarknad ställs mot högre räntekostnader.

Sparare kan få bättre ränta igen

En högre styrränta är inte bara negativ.

För den som har pengar på sparkonto kan stigande marknadsräntor innebära bättre sparräntor.

Bankerna behöver inte höja sina inlåningsräntor lika mycket som Riksbanken höjer styrräntan, men konkurrensen mellan banker gör ofta att en del av uppgången når spararna.

För fondsparare och aktiesparare är bilden mindre entydig.

En starkare svensk ekonomi kan gynna företagens försäljning och vinster, medan stigande räntor samtidigt brukar göra det dyrare för företag att låna och kan pressa värderingen på räntekänsliga bolag.

Det viktigaste för långsiktiga sparare är därför inte en enskild ränteprognos utan hur företagsvinster, inflation och räntor utvecklas tillsammans.

Nordea flyttar fram sin första höjning

Nordeas nya prognos innebär också en tydlig förändring jämfört med bankens syn bara någon vecka tidigare.

I slutet av augusti var huvudscenariot att Riksbanken skulle börja höja räntan under 2027. Nu räknar Nordea i stället med att den första höjningen kommer redan i november 2026.

Det ligger nära den prognos som Swedbank nyligen presenterade. Hurbra har tidigare skrivit om hur Swedbank räknar med en räntehöjning redan i november.

Nordeas fullständiga prognos finns i bankens Economic Outlook.

Vad betyder prognosen för hushållen?

Om Nordea får rätt går Sverige mot ett ekonomiskt läge som ser betydligt bättre ut än för bara ett år sedan.

Tillväxten ökar, arbetslösheten väntas falla och hushållens köpkraft förbättras.

Men samma utveckling gör också att dagens låga styrränta kan vara nära botten.

För bolånetagare innebär det att fokus gradvis kan flyttas från frågan om hur mycket mer räntan ska sänkas till hur länge dagens nivåer faktiskt består.

Nordeas prognos pekar på att svaret kan vara: inte särskilt länge.