Magdalena Andersson vill inte låsa Socialdemokraterna vid ett enda regeringsalternativ inför valet. Efter Jonas Sjöstedts varning för ett möjligt samarbete mellan S och KD svarar S-ledaren att hon vill kunna samarbeta brett. Beskedet betyder inte att en S–KD-regering står för dörren, men det ökar pressen på Vänsterpartiet när kampen om regeringsmakten hårdnar.

Jonas Sjöstedt är orolig för att Socialdemokraterna ska närma sig Kristdemokraterna efter valet.

Den tidigare V-ledaren, som numera sitter i Europaparlamentet, har pekat på vad han beskriver som ett flörtande från Socialdemokraterna med både Centerpartiet och KD. Han vill i stället att Magdalena Andersson samlar de partier som i dag befinner sig i opposition.

Men Andersson vill inte lova något sådant.

När hon får frågan om ett möjligt samarbete med KD svarar hon att Socialdemokraterna är beredda att samarbeta brett och påminner om att Sverige inte har något tvåpartisystem.

Det är ett svar som lämnar flera dörrar öppna samtidigt.

Andersson vill inte välja regeringspartner före valet

Socialdemokraternas linje inför valet har blivit allt tydligare: partiet vill inte på förhand låsa fast sig vid en enda regering eller ett bestämt block.

Andersson har tidigare sagt att S kan samarbeta med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Samtidigt har hon undvikit att ge Vänsterpartiet några garantier om ministerposter.

Det nya svaret efter Sjöstedts kritik förändrar därför inte S linje i grunden. Men det gör konflikten tydligare.

Sjöstedt vill att Andersson ska markera vilka partier som ska ingå i ett framtida regeringsunderlag. Andersson vill i stället behålla maximal förhandlingsfrihet.

Det är särskilt viktigt eftersom ett samarbete efter valet inte behöver betyda att partier sitter i samma regering.

S kan regera tillsammans med andra partier, förhandla fram ett budgetunderlag, göra stora sakpolitiska uppgörelser eller få stöd av partier som väljer att tolerera en S-ledd statsminister utan att själva ingå i regeringen.

Anderssons formulering om att samarbeta brett täcker alla dessa möjligheter.

Vänsterpartiets krav blir svårare att driva

För Vänsterpartiet är frågan betydligt mer känslig.

Partiledaren Nooshi Dadgostar har under mandatperioden drivit linjen att V ska få verkligt politiskt inflytande efter valet och att partiet bör sitta i regeringen om dess mandat behövs för att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Samtidigt har V varit tydligt med att partiet inte vill bidra till att fälla Andersson och därmed riskera en regering på den nuvarande högersidan.

Det skapar ett förhandlingsproblem.

Om Socialdemokraterna vet att V ytterst har mycket svårt att rösta nej till Andersson samtidigt som det finns andra möjliga samarbetspartner minskar V:s möjlighet att ställa absoluta krav.

Det är därför KD-frågan är viktig även om en ren S–KD-regering framstår som osannolik.

Ju fler realistiska alternativ Andersson kan hålla vid liv, desto svårare blir det för ett enskilt parti att diktera villkoren.

Hurbra har tidigare gått igenom hur en regering efter valet 2026 faktiskt skulle kunna se ut.

Centerpartiet kan bli helt avgörande

Det parti som just nu framstår som viktigast för Anderssons regeringsbygge är snarare Centerpartiet än Kristdemokraterna.

Andersson har sagt att det, som det politiska läget ser ut, kan bli svårt att bilda regering utan att C är involverat på något sätt.

Centerpartiet har samtidigt pekat ut Andersson som sin mest sannolika statsministerkandidat.

Problemet är att C och V har svårt att acceptera varandras krav.

Centerpartiet vill inte se Vänsterpartiet i regeringen. V vill inte reduceras till ett passivt stödparti som släpper fram en regering utan att själv få tillräckligt inflytande.

Det är den knuten som gör Anderssons breda samarbetslinje så viktig.

Centerpartiets önskade mittenalternativ har varit en regering där S, C och MP kan samarbeta med KD. Ett sådant alternativ skulle potentiellt minska beroendet av Vänsterpartiet.

Men även det möter betydande hinder.

Miljöpartiet har motsatt sig KD i regering, medan Ebba Busch fortfarande tydligt placerar sitt parti på den nuvarande regeringssidan.

Mer om Centerpartiets position inför valet finns i Hurbra:s stora guide till Centerpartiet 2026.

KD vill fortfarande tillhöra den blågula sidan

Det är därför viktigt att inte tolka Anderssons besked som att en S–KD-regering plötsligt blivit huvudalternativet efter valet.

Kristdemokraterna driver själva en helt annan linje.

Ebba Busch har sagt att en röst på KD är en röst för fortsatt blågult styre och har avvisat tanken på att partiet skulle fungera som ett stödhjul åt Socialdemokraterna.

Hon har samtidigt öppnat för att samarbeta med Andersson i ett exceptionellt läge, exempelvis under en större nationell kris.

Det är något annat än att planera för en gemensam regering efter ett normalt val.

Anderssons öppning handlar därför mer om att inte skapa några onödiga spärrar i förväg än om att hon redan har valt KD som framtida partner.

När SVT rapporterar om Anderssons svar är det också just bredden i hennes formulering som blir central: Socialdemokraterna vill kunna samarbeta på olika sätt och med flera partier.

Så ser de viktigaste alternativen ut

Svensk parlamentarism gör att flera regeringslösningar kan fungera utan att partierna bakom statsministern tillsammans har en egen majoritet.

En statsminister behöver inte få 175 ja-röster i riksdagen. Det avgörande är att färre än 175 ledamöter röstar nej.

Det öppnar för regeringar som tolereras av partier som själva väljer att stå utanför.

Alternativ	Största hindret

|—|—|

S och MP med stöd av C och V	C och V måste acceptera en gemensam uppgörelse trots stora motsättningar
S, MP och C	V måste acceptera att stå utanför utan att stoppa regeringen
S, C, MP och KD	Både KD:s blockval och MP:s motstånd mot KD
En ren S-regering	Kräver att flera andra partier tolererar Andersson
S och KD	Saknar i dag politiskt stöd som självständigt huvudalternativ

Det är därför regeringsfrågan inte kan reduceras till ett enkelt val mellan två färdiga block.

Partiernas mandat efter valet kommer att avgöra vem som faktiskt kan ställa vilka krav.

Därför vill Andersson hålla KD kvar i ekvationen

För Magdalena Andersson finns få fördelar med att redan före valet stänga dörren till möjliga samarbeten.

Om hon utesluter KD stärker hon automatiskt Vänsterpartiets förhandlingsläge. Om hon samtidigt låser sig vid C riskerar hon att hamna i konflikt med V innan väljarna ens har sagt sitt.

Genom att i stället tala om breda samarbeten flyttar hon avgörandet till tiden efter valet.

Det är också där Sjöstedts oro blir begriplig.

Vänsterpartiet vill inte bara hjälpa fram en S-ledd regering. Partiet vill ha möjlighet att påverka dess politik och helst också ingå i den. Ett bredare nät av möjliga samarbetspartner gör det svårare att använda de egna mandaten som hävstång.

Det betyder inte att V är på väg att bli irrelevant. Tvärtom kan partiet bli helt avgörande om valresultatet gör att Andersson saknar andra vägar till en fungerande majoritet.

Men Socialdemokraternas mål inför valdagen verkar vara att se till att den situationen inte är bestämd i förväg.

Andersson har alltså inte valt KD framför V.

Hon har valt att inte låta V bestämma vilka alternativ som ska finnas kvar.