Vänsterpartiet vill göra om stora delar av den svenska vårdmarknaden efter valet. Vinstdrivande företag ska kunna stängas ute från upphandlingar, regionerna ska få större kontroll över nya vårdcentraler och en särskild avprivatiseringskommission ska tillsättas för hela välfärden. Förslagen skulle kunna påverka en stor del av primärvården, där nästan hälften av landets vårdcentraler i dag drivs privat.

Vänsterpartiet presenterar sjukvårdspolitiken som en prioriterad fråga inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet.

Partiet vill bland annat avskaffa den tvingande modellen med lagen om valfrihet, LOV, i primärvården och införa nya regler för upphandling av skattefinansierad välfärd.

Målet är att flytta mer kontroll från marknaden tillbaka till regionerna.

V vill kunna stänga ute vinstdrivande vårdföretag

En av de största förändringarna är Vänsterpartiets krav på en ny lagstiftning för upphandling inom välfärden.

Partiets linje är att endast aktörer som inte drivs med vinstsyfte ska kunna delta i sådana upphandlingar. V vill dessutom ställa krav på kollektivavtal och ge kvalitet större betydelse i förhållande till pris.

Det handlar alltså om betydligt mer än att begränsa hur stora vinster ett vårdbolag får göra.

Om förslaget genomförs enligt den modell V beskriver skulle vinstdrivande företag i framtiden kunna utestängas helt från vissa offentliga välfärdsuppdrag.

V vill också tillsätta en avprivatiseringskommission direkt efter valet. Uppdraget skulle omfatta hela välfärden och ta fram hur verksamhet kan flyttas från vinstdrivande företag till offentlig eller icke vinstdrivande regi.

Kommissionen lanserades redan tidigare i augusti i samband med partiets äldreomsorgspolitik. Det nya utspelet gör tydligt att samma linje också ska omfatta sjukvården.

Nästan hälften av vårdcentralerna drivs privat

Förslaget kan få stor praktisk betydelse.

Under 2025 fanns 1 176 vårdcentraler i Sverige. Av dem drevs 564 privat, motsvarande ungefär 48 procent.

Skillnaderna mellan regionerna är samtidigt stora. I Stockholm drevs 176 av 247 vårdcentraler privat, omkring 71 procent.

Alla privata vårdgivare är dock inte vinstdrivande. Det finns även idéburna och andra privata verksamheter utan vanligt vinstsyfte.

Det är en viktig skillnad eftersom Vänsterpartiets förslag framför allt riktar sig mot vinstdrivande företag, inte mot privat drift i varje form.

Vad händer med privata vårdcentraler?

Ett regeringsskifte skulle inte innebära att privata vårdcentraler automatiskt stänger.

Vänsterpartiet har presenterat den politiska riktningen, men det finns ännu inte någon färdig modell för hur alla befintliga avtal och vårdvalssystem skulle avvecklas eller förändras.

Flera steg skulle krävas.

Riksdagen behöver ändra lagstiftningen. Därefter måste regionerna anpassa sina system och befintliga avtal hanteras enligt de regler som gäller för respektive kontrakt.

Det är därför inte möjligt att säga att dagens privata vårdcentraler skulle försvinna vid ett visst datum.

Däremot skulle spelreglerna för framtida etableringar och upphandlingar kunna förändras kraftigt om V får igenom sin politik.

Därför vill V slopa LOV

Dagens system innebär att regionerna måste ha vårdval inom primärvården.

När LOV används bestämmer regionen vilka krav som vårdgivarna måste uppfylla. Företag som klarar kraven ska sedan kunna godkännas för att bedriva verksamhet inom systemet.

Vänsterpartiets invändning är att regionerna därmed inte har tillräcklig kontroll över var vårdgivare etablerar sig.

Partiet vill i stället ge regionerna större möjlighet att styra resurser och nya vårdcentraler till områden där vårdbehoven bedöms vara störst.

V vill ändra	Vad förändringen skulle innebära
Slopa tvingande LOV	Regionerna får större kontroll över etableringar
Ny upphandlingslag	Vinstdrivande aktörer ska kunna stängas ute
Avprivatiseringskommission	Ska ta fram hur välfärd kan avprivatiseras
Krav på kollektivavtal	Nya villkor för välfärdsutförare
Stoppa gräddfiler	Försäkringspatienter ska inte gå före i offentligt finansierad vård

V vill även begränsa möjligheten för nätläkarbolag att få regional ersättning och stoppa situationer där privata sjukvårdsförsäkringar ger patienter snabbare tillgång till offentligt finansierad vård.

Partiets fullständiga förslag finns hos Vänsterpartiet.

S och V närmar sig varandra i delar av vårdpolitiken

Sjukvården kan samtidigt bli en viktig förhandlingsfråga om oppositionen får möjlighet att bilda regering efter valet.

Socialdemokraterna har också skärpt sin politik mot marknadsinslag i vården.

S vill bland annat stoppa privata vårdgivare från att ge försäkringspatienter förtur samtidigt som verksamheten finansieras offentligt. Partiet vill också stoppa privatisering av akutsjukhus och annan systemviktig vård samt förändra ersättningen till nätläkare.

På flera punkter finns alltså en tydlig överlappning mellan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politik.

Men V går längre.

Socialdemokraternas aktuella förslag innebär inte att vinstdrivande aktörer generellt ska stängas ute från välfärdsupphandlingar. S har inte heller lagt samma krav på att avskaffa den tvingande LOV-modellen i primärvården.

Skillnaden kan bli viktig när partierna ska försöka enas om politiken efter valet 2026.

V vill göra vårdkravet till en regeringsfråga

Vänsterpartiet har inför valet slagit fast en betydligt hårdare linje kring sitt eget regeringsdeltagande.

Partiet vill i första hand ingå i en regering tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och har gjort klart att man inte utan vidare vill agera passivt stödparti om V:s mandat krävs för att en regering ska kunna tillträda.

Därför får dagens vårdutspel större betydelse än om det bara hade varit ett fristående vallöfte.

V beskriver själv sjukvårdsfrågan som en politisk prioritering inför regeringsförhandlingar.

Det innebär inte att Socialdemokraterna redan har accepterat förslagen. Men det visar vilka frågor V vill lägga på bordet om mandatfördelningen ger partiet en stark förhandlingsposition.

Mer om partiets utgångsläge finns i vår guide till Vänsterpartiet inför valet 2026.

Centerpartiet står betydligt längre från V

Problemet för ett möjligt S-lett regeringsunderlag är att andra partier på oppositionssidan har en helt annan syn på privata vårdgivare.

Centerpartiet försvarar en modell där offentliga, privata och idéburna aktörer kan bedriva vård sida vid sida och där kvalitet snarare än ägandeform ska vara avgörande.

Det står långt från Vänsterpartiets idé om att vinstdrivande företag ska kunna utestängas från välfärdsupphandlingar.

Om både V och C behövs för att skapa ett fungerande parlamentariskt underlag kan därför vårdmarknaden bli en av flera frågor där Magdalena Andersson måste hitta en kompromiss mellan partier som står långt ifrån varandra.

Samtidigt är Socialdemokraternas vallinje närmare V:s än tidigare i frågor om gräddfiler och offentlig kontroll.

Stor förändring om V får igenom hela paketet

Vänsterpartiets förslag innebär inte ett omedelbart förbud mot privata vårdcentraler.

Men om hela paketet blir verklighet skulle den svenska vårdmarknaden förändras på flera grundläggande punkter.

Regionerna skulle få större kontroll över var vårdcentraler etableras. Vinstdrivande företag skulle kunna stängas ute från nya välfärdsupphandlingar. Samtidigt skulle en nationell kommission få i uppdrag att ta fram hur redan privatiserad verksamhet kan föras över till andra driftsformer.

Med nästan varannan svensk vårdcentral i privat regi är det inte en förändring i marginalen.

Den stora politiska frågan efter valet blir därför inte bara om V får gehör för att begränsa vårdvinster, utan hur långt Socialdemokraterna är beredda att gå när en ny regering ska förhandlas fram.