Liberaler som lämnat partiet efter striden om Sverigedemokraterna bygger nu nya lokala alternativ inför valet 2026. Hurbra kan kartlägga utbrytarlistor i minst sex kommuner och ett regionval. På flera av orterna är Liberalernas marginaler redan så små att även begränsade väljarförflyttningar kan få stor betydelse.

Liberalerna går in i valrörelsen med ett dubbelt problem. Nationellt ligger partiet långt under riksdagsspärren i flera opinionsmätningar. Samtidigt har konflikten om relationen till Sverigedemokraterna fått tidigare ledande liberaler att lämna partiet och i flera fall starta egna lokalpartier.

Den tydligaste utbrytningen finns i Uppsala län, där Liberalt Initiativ ställer upp i Uppsala, Enköping och Knivsta samt i valet till Region Uppsala.

Men splittringen stannar inte där. Liknande partier har bildats i Flen, Habo och Ulricehamn.

Hurbra kan därmed verifiera utbrytarlistor med tidigare liberaler i minst sex kommuner inför valet 2026.

Sex kommuner där tidigare liberaler utmanar L

De nya listorna är inte ett enda nationellt parti. Det handlar om flera lokala initiativ som vuxit fram ur liknande konflikter inom Liberalerna. Flera använder namnet Liberalt Initiativ, medan gruppen i Flen heter Fria Liberaler i Flens kommun.

Område	Nytt parti och L-resultat 2022
Uppsala	Liberalt Initiativ. L fick 5,77 procent och 5 mandat
Enköping	Liberalt Initiativ. L fick 2,73 procent och 1 mandat
Knivsta	Liberalt Initiativ. L fick 3,53 procent och 1 mandat
Flen	Fria Liberaler i Flens kommun. L fick 3,83 procent och 1 mandat
Habo	Liberalt Initiativ Habo kommun. L fick 4,86 procent och 2 mandat
Ulricehamn	Liberalt Initiativ i Ulricehamn. L fick 3,91 procent och 2 mandat
Region Uppsala	Liberalt Initiativ. L fick 4,55 procent och 5 mandat

Tillsammans hade Liberalerna 12 kommunfullmäktigemandat i de sex kommunerna efter valet 2022. I Region Uppsala hade partiet ytterligare fem mandat.

Det betyder inte att samtliga mandat nu automatiskt står på spel. Men siffrorna visar hur känsligt läget är.

I fem av de sex kommunerna fick L mindre än fem procent av rösterna 2022. På flera håll räckte stödet bara till ett eller två mandat.

Ett nytt parti behöver därför inte bli särskilt stort för att påverka Liberalernas representation.

Uppsala har den tyngsta utbrytningen

Uppsala är det mest betydelsefulla exemplet både sett till väljare och till vilka personer som lämnat.

Bland profilerna bakom Liberalt Initiativ finns tidigare ledande liberaler som Malin Sjöberg Högrell, Jennie Claesson och Mohamad Hassan.

Sjöberg Högrell har bland annat varit regionråd och ordförande för Liberala kvinnor. Claesson har varit kommunalråd och ordförande för Liberalerna i Uppsala.

Brytningen kommer efter den långvariga interna striden om Liberalernas relation till Sverigedemokraterna.

När partiet under våren öppnade för att kunna sitta i regering tillsammans med SD blev konflikten akut för flera av de lokala företrädarna.

Liberalt Initiativ profilerar sig nu som ett socialliberalt mittenalternativ som inte vill bygga sitt politiska inflytande på samarbete med ytterkanterna.

Samtidigt har Liberalernas nya lokala ledning i Uppsala öppnat för dialog och samarbete med samtliga partier.

Det skapar en ovanligt tydlig valkonflikt.

Väljare som tidigare röstat på Liberalerna får i praktiken två politiska alternativ med rötter i samma lokala parti, men med olika syn på hur långt samarbetet med SD kan gå.

I Habo försvann hela den lokala föreningen

Habo sticker ut av ett annat skäl.

Där handlade utbrytningen inte bara om enskilda kandidater. Den lokala liberala föreningen lades ned och samtliga tio aktiva medlemmar följde med till det nya lokalpartiet.

Den tidigare ordföranden Anders Rickman hade då varit medlem i Liberalerna i 42 år.

Det är därför svårt att beskriva situationen som en vanlig konkurrens mellan ett etablerat parti och en liten ny utbrytarlista. I praktiken har en stor del av den gamla lokala organisationen bytt politisk hemvist.

Liberalerna försökte dessutom stoppa namnet Liberalt Initiativ Habo kommun med argumentet att det riskerade att förväxlas med Liberalerna.

Liknande namnstrider har uppstått på flera håll.

Valprövningsnämndens beslut om Liberalt Initiativ i Uppsala visar exempelvis hur Liberalerna försökte få partibeteckningen stoppad, men inte fick gehör.

Samma konflikt syns i Flen och Ulricehamn

Även i Flen har tidigare ledande liberaler gått vidare med ett nytt parti.

Fria Liberaler i Flens kommun bildades efter missnöje med rikspartiets linje gentemot SD. Där hade Liberalerna bara 3,83 procent och ett mandat i valet 2022.

I Ulricehamn startades ett nytt lokalt liberalt alternativ efter samma övergripande konflikt.

Gruppen försökte först registrera namnet Lokala Liberaler, men namnet godkändes inte. I stället blev partibeteckningen Liberalt Initiativ i Ulricehamn.

Det finns kopplingar mellan flera av grupperna, bland annat genom gemensam namnlinje och kontakter mellan initiativen.

Men de bör fortfarande beskrivas som lokala partier och utbrytargrupper, inte som ett nytt nationellt parti.

Det finns ännu inget underlag för att säga att Liberalt Initiativ håller på att byggas upp som en rikstäckande konkurrent till Liberalerna.

Därför kan småpartierna ändå skada Liberalerna

På riksnivå är effekten indirekt.

De nya partierna ställer i de verifierade fallen upp lokalt eller regionalt. En röst på Liberalt Initiativ i kommunvalet betyder alltså inte automatiskt en förlorad L-röst i riksdagsvalet.

Men det finns tre andra problem för Liberalerna.

Det första är organisationen. När erfarna kommunpolitiker, föreningsordföranden och kampanjarbetare lämnar försvinner både namn, kontakter och lokal valkapacitet.

Det andra är väljarna. De nya listorna riktar sig i hög grad mot socialliberala väljare som tidigare kunnat se Liberalerna som sitt naturliga alternativ men som inte accepterar partiets relation till SD.

Det tredje är berättelsen om partiet.

Liberalerna försöker samtidigt övertyga väljarna om att partiet behövs i riksdagen och att den nya strategin kan vända flera år av svaga opinionssiffror. Då blir lokala avhopp från tidigare profiler ett återkommande bevis för att strategin också har ett internt pris.

Hurbra har tidigare gått igenom vad Liberalerna går till val på 2026 och hur partiet försöker positionera sig inför riksdagsvalet.

L ligger på 2,0 procent

Problemet blir större eftersom Liberalerna redan befinner sig långt under riksdagsspärren.

I Demoskops mätning den 27 augusti fick partiet 2,0 procent.

Det är bara hälften av de fyra procent som krävs för att komma in i riksdagen genom den nationella spärren.

Även andra undersökningar under året har placerat L tydligt under fyra procent.

Samtidigt finns tecken på att partiet tappat väljare till andra mittenalternativ. SCB:s partisympatiundersökning i maj visade exempelvis en statistiskt säkerställd väljarström från Liberalerna till Centerpartiet jämfört både med året före och med valet 2022.

Det betyder att de nya lokalpartierna konkurrerar om en grupp som redan är central för Liberalernas överlevnad: tidigare eller tänkbara L-väljare som vill ha en socialliberal politik men har svårt att acceptera partiets relation till SD.

I vår genomgång av Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren 2026 är just förmågan att vinna tillbaka sådana väljare en av de avgörande frågorna.

Kan utbrytarna fälla L lokalt?

Det går ännu inte att veta hur stora de nya partierna blir.

Lokala val fungerar annorlunda än riksdagsval, och starka personnamn kan ibland ge nya partier större genomslag än vad deras organisation på papperet antyder.

Men för Liberalerna är matematiken obekväm.

I Enköping hade partiet 2,73 procent och ett mandat 2022.

I Knivsta hade det 3,53 procent och ett mandat.

I Flen 3,83 procent och ett mandat.

I Ulricehamn 3,91 procent och två mandat.

På sådana nivåer kan några hundra väljare i rätt riktning avgöra om ett parti behåller eller förlorar representation.

Den största konsekvensen av utbrytningen kan därför komma lokalt långt innan det går att se någon tydlig nationell effekt.

Och även om de nya partierna inte i sig avgör om Liberalerna klarar riksdagsspärren visar de samma grundproblem som partiet brottas med inför valet: relationen till Sverigedemokraterna har gett L en tydligare väg till regeringsinflytande, men den har samtidigt kostat partiet både väljare och människor som tidigare bar den liberala organisationen lokalt.