Polisen varnar för att trimmade A-traktorer blivit betydligt svårare att avslöja. Manipulationen sker allt oftare i mjukvara och elektronik, och hastighetsbegränsningen kan enligt polisen påverkas med bland annat mobiltelefoner och fjärrkontroller. Samtidigt finns nära 68 000 registrerade A-traktorer i Sverige.
Det är inte längre alltid en tydligt ombyggd eller mekaniskt manipulerad A-traktor som polisen möter vid en kontroll.
I stället har trimningen blivit mer avancerad. Elektroniska hastighetsregulatorer, mjukvara och andra tekniska lösningar gör att ett fordon kan framstå som korrekt samtidigt som begränsningen går att kringgå.
P4 Dalarna rapporterar nu att polisen ser allt fler sådana lösningar. Mobiltelefoner och fjärrkontroller är exempel på hjälpmedel som kan användas för att påverka hastighetsregleringen.
För polisen innebär utvecklingen ett nytt problem: det blir svårare att avgöra på plats om en A-traktor faktiskt uppfyller reglerna.
Polisen: betydligt svårare att upptäcka trimningen
En A-traktor får vara konstruerad för en högsta hastighet på 30 kilometer i timmen och får inte heller köras snabbare än så.
Tidigare kunde en manipulation ofta handla om mer synliga tekniska förändringar. När begränsningen i stället ligger i elektronik och mjukvara blir kontrollen betydligt mer komplicerad.
Trafikpolischefen Johan Alm beskriver för Sveriges Radio P4 Dalarna hur utvecklingen gör de manipulerade fordonen svårare att avslöja.
Polisen kan därför behöva gå längre än en vanlig kontroll vid vägkanten. Vid misstanke kan en A-traktor exempelvis genomgå en flygande inspektion, kontrollmätas eller tas i beslag för en mer omfattande teknisk undersökning.
Problemet är inte heller helt nytt.
Efter att reglerna ändrades 2020 blev elektroniska lösningar för hastighetsbegränsningen vanligare. Redan därefter började polisen varna för att elektroniska system kunde manipuleras på sätt som var svårare att upptäcka än äldre mekaniska lösningar.
Nu tycks utvecklingen ha tagit ytterligare steg.
Hur vanligt är det med trimmade A-traktorer?
Det finns ingen aktuell nationell statistik som visar exakt hur stor andel av Sveriges A-traktorer som är manipulerade.
Därför går det inte att säga att exempelvis varannan A-traktor i landet är trimmad.
Polisens bild från Dalarna visar däremot hur omfattande problemet kan vara lokalt. Johan Alm har tidigare sagt att han nästan skulle våga uppskatta att manipulerade A-traktorer är lika vanliga som icke-manipulerade på vägarna i området.
Det är en bedömning från polisen i Dalarna, inte en nationell siffra.
Samtidigt finns återkommande exempel från olika delar av Sverige där A-traktorer stoppats och tagits i beslag eller kontrollerats efter misstankar om manipulation.
Fordonsgruppen har dessutom blivit mycket större.
Transportstyrelsen uppgav sommaren 2026 att det fanns nära 68 000 registrerade A-traktorer i Sverige. Det är omkring 79 procent fler än 2021.
Även om bara en del av fordonen manipuleras handlar det därmed om en stor fordonsgrupp som polisen, besiktningsföretagen och myndigheterna behöver kunna kontrollera.
Manipulerad A-traktor kan räknas som bil
Konsekvenserna handlar inte bara om att fordonet kan få körförbud eller behöva återställas.
Om en A-traktor manipulerats så att den kan framföras snabbare än vad konstruktionen och reglerna tillåter kan den juridiskt betraktas som en bil.
Det kan få stora följder för en förare som endast har AM-behörighet.
Föraren kan då misstänkas för olovlig körning och behörigheten eller möjligheten att senare ta körkort kan påverkas. Även fordonsägaren kan i vissa situationer få problem om en minderårig tillåtits köra ett manipulerat fordon.
Försäkringsfrågan kan också bli betydligt mer komplicerad om en olycka inträffar med ett fordon som inte längre motsvarar den registrerade A-traktorns konstruktion.
Den som vill ha en fullständig genomgång av dagens krav hittar körkort, hastighetsgräns, bältesregler och övriga bestämmelser i vår guide om A-traktor regler 2026.
A-traktorer har stoppats i mycket höga hastigheter
Polisens oro handlar framför allt om vad som händer när ett fordon som är registrerat och byggt för en helt annan användning plötsligt kan köras i vanlig bilhastighet.
Under 2026 har polisen rapporterat flera exempel på A-traktorer som kunnat köras betydligt snabbare än 30 kilometer i timmen.
I ett fall i Nora konstaterades efter kontrollmätning att fordonet kunde framföras klart snabbare än tillåtet. Polisen bedömde därför fordonet som en personbil, och förarens AM-behörighet omhändertogs.
I Norrtäljeområdet stoppades under våren också A-traktorer efter körning i mycket höga hastigheter. Ett av fordonen uppgavs ha hunnit ikapp en bil som körde 110 kilometer i timmen.
Sådana extrema exempel säger inte hur snabbt en genomsnittlig manipulerad A-traktor körs.
De visar däremot varför polisen ser manipulationen som en säkerhetsfråga och inte bara som ett tekniskt regelbrott.
Fyra personer omkom i A-traktorolyckor 2025
Transportstyrelsens statistik visar att 379 personskadeolyckor med A-traktor inträffade under 2025.
Fyra personer omkom och omkring tre av fyra skadade var under 18 år.
Samtidigt finns en viktig nyans i statistiken.
Antalet A-traktorer har vuxit mycket snabbt och olycksrisken räknat per registrerat fordon har minskat. Det finns därför inte stöd för att beskriva alla A-traktorer som ett växande trafikproblem enbart utifrån antalet olyckor.
Polisens aktuella varning handlar mer specifikt om den grupp fordon som manipuleras för att gå snabbare än vad de är konstruerade och registrerade för.
När en A-traktor kan framföras i hastigheter långt över 30 kilometer i timmen förändras också förutsättningarna för både förare och passagerare.
Nya tekniska regler ska göra manipulation svårare
Transportstyrelsen arbetar sedan tidigare med förändrade tekniska krav för A-traktorer.
Det är särskilt intressant mot bakgrund av polisens nya varning, eftersom flera av de föreslagna reglerna direkt tar sikte på elektronisk manipulation.
I förslagen finns bland annat krav på bättre manipulationsskydd, plombering, kontrollerbar installation och övervakning av fel i systemen.
En central tanke är att en hastighetsregulator inte enkelt ska kunna påverkas i efterhand.
I Transportstyrelsens tidigare föreskriftsförslag anges också att en regulator inte ska ha fjärrkontroll eller någon annan funktion som kan användas för att ändra inställningarna.
Trådlös kommunikation kan behövas vid installation, men tanken är att parametrarna därefter ska låsas.
Det är i praktiken exakt den typ av problem som polisen nu beskriver.
De hårdare kraven gäller inte ännu
De föreslagna tekniska kraven ska däremot inte blandas ihop med de regler som gäller på vägarna i dag.
Transportstyrelsens arbete pågår fortfarande och något slutligt datum för när de nya tekniska kraven ska börja gälla har inte fastställts.
Dagens grundregel är fortsatt att en A-traktor ska vara konstruerad för högst 30 kilometer i timmen.
Det betyder att myndigheterna befinner sig i ett läge där tekniken som används för manipulation utvecklas samtidigt som regelverket försöker komma ikapp.
Just därför blir polisens kontroller viktigare, men också mer tekniskt krävande.
45 km/h för A-traktorer gäller inte i dag
Parallellt diskuteras också framtida regler för unga förare och långsammare personbilar inom EU.
EU:s nya körkortsdirektiv öppnar för en nationell B1-behörighet för hastighetsbegränsade personbilar som får köras i upp till 45 kilometer i timmen.
Det innebär inte att dagens svenska A-traktorer får köras i 45 kilometer i timmen.
Sverige utreder fortfarande hur de nya EU-reglerna ska genomföras. Det kan krävas både en ny körkortsbehörighet och en annan typ av fordon än dagens A-traktor.
Tills reglerna faktiskt ändras gäller därför fortsatt 30 kilometer i timmen för A-traktorer.
Tekniken gör kontrollen till en kapplöpning
Polisens senaste varning visar hur problemet med trimmade A-traktorer håller på att förändras.
Frågan handlar inte längre bara om att hitta en fysisk förändring under motorhuven eller upptäcka ett fordon som uppenbart byggts om felaktigt.
När hastighetsbegränsningen styrs elektroniskt kan manipulationen vara betydligt svårare att se, återställa eller bevisa direkt vid vägkanten.
Det är också förklaringen till att framtida regler fokuserar så mycket på manipulationsskydd, låsta inställningar och system som går att kontrollera i efterhand.
För polisen blir utmaningen samtidigt tydlig: ju smartare systemen blir, desto mer tekniskt avancerad måste också kontrollen bli.