Det går att göra det betydligt svårare för någon annan att ändra din folkbokföringsadress. Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring är gratis och innebär att ändringar av din adress normalt ska göras genom myndighetens e-tjänster med e-legitimation.
Men skyddet är inte heltäckande. Vissa familjemedlemmar som är folkbokförda tillsammans med dig kan fortfarande ändra adressen digitalt, och spärren hindrar inte någon annan från att försöka folkbokföra sig själv på din bostadsadress.
Här är vad skyddet faktiskt gör – och vad du behöver komplettera med.
Så fungerar Spärra obehörig adressändring
När du aktiverar spärren styrs ändringar av din folkbokföringsadress och särskilda postadress till Skatteverkets digitala tjänster.
Det innebär att en vanlig flyttanmälan för dig normalt ska göras elektroniskt med e-legitimation. Om en anmälan ändå kommer in exempelvis på papper ska Skatteverket göra en särskild kontroll innan adressuppgifterna ändras.
Syftet är att göra det svårare för någon som har kommit över dina personuppgifter att skicka in en falsk flyttanmälan i ditt namn.
Spärren är gratis.
Så aktiverar du spärren
Den som har fyllt 18 år kan själv aktivera skyddet i Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring.
Du behöver e-legitimation för att slå på spärren.
Det går inte att aktivera den genom att ringa, mejla eller skicka brev till Skatteverket. Samma sak gäller om spärren senare ska tas bort.
När spärren väl är aktiverad behöver du normalt inte ta bort den bara för att du själv ska flytta. Din egen flyttanmälan kan fortfarande göras genom Skatteverkets e-tjänst.
Familjemedlemmar kan fortfarande ändra din adress
Det här är en detalj som är lätt att missa.
Att bara du kan aktivera eller ta bort själva spärren betyder inte att bara du under alla omständigheter kan göra en digital adressändring som omfattar dig.
Skatteverket tillåter i vissa situationer att en familjemedlem som är folkbokförd tillsammans med dig gör flyttanmälan digitalt med sin e-legitimation.
Det kan bland annat handla om:
- make eller maka
- registrerad partner
- barn
- förälder
- sambo när ni har gemensamma barn.
Spärren ska därför inte ses som en absolut låsning där ingen annan någonsin kan ändra din folkbokföringsadress.
För de flesta är den ändå ett tydligt extra hinder mot att en utomstående skickar in en obehörig ändring.
Spärren hindrar inte någon annan från att skriva sig hos dig
Här finns den viktigaste skillnaden att känna till.
Spärra obehörig adressändring skyddar din egen adress från att ändras obehörigt. Den låser inte själva bostaden mot att någon annan anmäler att han eller hon bor där.
Det är alltså två olika situationer:
| Situation | Hjälper spärren? |
|---|---|
| Någon försöker ändra din folkbokföringsadress | Ja, spärren ger ett extra skydd |
| Någon annan anmäler sig själv som boende på din adress | Nej, inte direkt |
Om någon anmäler flytt till en adress där du redan är folkbokförd kan Skatteverket skicka en kontrollfråga till dig.
Där får du möjlighet att svara om personen faktiskt bor på adressen eller inte.
Svarstiden kan vara kort. Skatteverket anger normalt tre arbetsdagar, så det är viktigt att inte ignorera sådana meddelanden.
Kontrollfrågan skickas inte i samtliga situationer, bland annat eftersom särskilda regler kan gälla för exempelvis barn, personer med skyddade uppgifter eller adresser där ingen redan är folkbokförd.
Någon har skrivit sig på min adress – vad gör jag?
Om du upptäcker att någon som inte bor hos dig redan är folkbokförd på din adress ska du kontakta Skatteverket och meddela att uppgiften är felaktig.
Via Skatteverket går det också att se vilka personer som är folkbokförda på samma adress som du.
Får du post till den person som är felaktigt skriven hos dig bör den inte bara kastas. Posten kan skickas tillbaka med uppgift om att mottagaren inte bor på adressen.
Det är alltså inte nödvändigtvis samma problem som en kapad identitet. I vissa fall kan det vara ett misstag, en gammal folkbokföring eller en person som lämnat fel adress. Men en främmande person på din adress bör alltid tas på allvar och rättas.
Skatteverkets spärr och Adresslåset är två olika skydd
Skatteverkets tjänst ska inte förväxlas med Svensk Adressändrings Adresslåset.
De skyddar olika delar av adresshanteringen.
| Tjänst | Vad skyddet gäller |
|---|---|
| Skatteverket – Spärra obehörig adressändring | Din folkbokföringsadress och särskilda postadress |
| Svensk Adressändring – Adresslåset | Beställningar och förändringar hos Svensk Adressändring, exempelvis eftersändning |
Adresslåset är också gratis och kräver BankID.
När det är aktivt krävs identifiering med BankID för nya beställningar hos Svensk Adressändring. Tjänsten kan dessutom varna om förändringar som påverkar dina adressuppgifter.
Det ena skyddet ersätter därför inte det andra.
För den som vill minska riskerna ordentligt är det rimligt att både aktivera Skatteverkets spärr och Adresslåset.
En digital brevlåda ger ytterligare kontroll
En säker digital brevlåda kan vara ytterligare ett lager.
Skatteverket kan då skicka digital information om exempelvis ändringar i folkbokföringen eller frågor om någon annan anmäler flytt till din adress.
Det minskar risken att viktig post ligger oupptäckt i flera dagar, vilket är särskilt värdefullt när en kontrollfråga behöver besvaras snabbt.
Det här skyddar spärren inte mot
Spärren är ett bra grundskydd men ska inte ses som ett komplett skydd mot identitetskapning.
Den stoppar exempelvis inte:
- alla former av bedrägerier med ditt personnummer
- kapade bank- eller kreditkonton
- falska köp eller lån i ditt namn
- bluff-sms och falska telefonsamtal
- missbruk av lösenord eller BankID
- någon annan från att försöka folkbokföra sig själv på din adress
- alla adressändringar som görs av tillåtna familjemedlemmar.
Den påverkar inte heller offentligheten kring din folkbokföringsadress och är inte samma sak som sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.
Adresspärren är därför bäst att se som en del av ett bredare säkerhetstänk.
Bedrägerimetoderna förändras dessutom löpande. Ett annat aktuellt område är de nya reglerna mot bluff-sms och telefonbedrägerier, som angriper en annan del av samma problem.
Någon har ändrat min adress – gör så här
Om du upptäcker att din egen folkbokföringsadress redan har ändrats utan ditt godkännande bör du agera direkt.
Kontakta Skatteverket och förklara att adressen har ändrats obehörigt. Gör också en polisanmälan.
Om du ser andra tecken på identitetsbedrägeri bör du samtidigt kontrollera bland annat:
- bankkonton och kort
- oväntade kreditupplysningar
- fakturor eller köp du inte känner igen
- lån och krediter
- eventuell eftersändning av post.
Kontakta banken om ekonomiska uppgifter eller BankID kan ha komprometterats.
Behöver spärren tas bort när du själv flyttar?
Nej, normalt inte.
Spärren kan ligga kvar även när du själv ska göra en ny flyttanmälan. Du använder då Skatteverkets digitala tjänst och legitimerar dig.
Det är också en av poängerna med skyddet: du ska kunna använda normal digital adresshantering utan att behöva slå av säkerheten varje gång.
Kan en sambo ändra min adress trots spärren?
I vissa fall, ja.
En sambo som är folkbokförd tillsammans med dig kan omfattas av möjligheten att göra en digital flyttanmälan för familjen, exempelvis när ni har gemensamma barn.
Därför är det missvisande att beskriva spärren som att ”ingen annan än du kan ändra adressen”.
Kan jag hindra alla från att skriva sig på min bostad?
Nej, Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring fungerar inte på det sättet.
Den skyddar mot att någon ändrar din adress utan tillåtelse.
Om någon annan uppger din bostad som sin egen folkbokföringsadress hanteras det i stället genom Skatteverkets kontroller och möjligheten att anmäla att personen inte bor där.
Ett enkelt gratisskydd som är värt att slå på
Spärra obehörig adressändring är ingen total lösning mot identitetskapning, men den stänger en enkel väg som annars kan användas för att försöka flytta din folkbokföring.
För de flesta vuxna finns därför liten nackdel med att aktivera tjänsten.
Det viktiga är bara att förstå vad du får: ett extra skydd mot att någon ändrar din egen adress – inte ett permanent lås på din bostad och inte ett komplett skydd mot alla former av id-bedrägerier.