Dagens ETC stänger tills vidare av en extern medarbetare som åtalats för ofredande av SD-politikern Richard Jomshof. Mannen nekar till brott, medan åklagaren särskilt pekar på att det misstänkta angreppet ska ha riktats mot Jomshof på grund av hans uppdrag som riksdagsledamot.

Beskedet från Dagens ETC kom den 26 augusti, sedan det blivit känt att en person som återkommande arbetat för tidningen står åtalad efter en händelse vid en konsert i Stockholm i maj.

Chefredaktören Andreas Gustavsson har uppgett att personen är en extern medarbetare och att han stängs av i väntan på att rättsprocessen ska avgöras.

Mannen nekar till brott.

För ETC innebär beslutet att tidningen tills vidare stoppar samarbetet utan att föregripa domstolens prövning.

Åtalas för ofredande av Richard Jomshof

Händelsen inträffade vid en konsert i Stockholm i mitten av maj.

Richard Jomshof berättade senare offentligt att han hade blivit konfronterad och spottad i ansiktet. Händelsen polisanmäldes och har därefter utretts.

Nu har åtal väckts för ofredande.

Den åtalade mannen bestrider brott. Han har medgett att han konfronterade Jomshof och enligt uppgifter ur utredningen även att han spottade i hans riktning, men hans version skiljer sig från Jomshofs när det gäller hur och var saliven träffade.

Jomshof har uppgett att han blev träffad i ansiktet, på halsen och på kläderna.

Mannen har i stället beskrivit det som att han spottade snett nedåt och inte hade för avsikt att spotta Jomshof i ansiktet.

Det blir därför en fråga för domstolen att avgöra vad som faktiskt hände och om gärningen uppfyller kraven för ofredande.

Åklagaren pekar på Jomshofs politiska uppdrag

En viktig del av åtalet är formuleringen om varför Jomshof ska ha blivit utsatt.

Åklagaren anger att gärningen riktades mot honom på grund av hans uppdrag som riksdagsledamot.

Det betyder inte att mannen åtalas för något separat brott mot en politiker. Åtalet gäller fortfarande ofredande.

Men motivet kan få betydelse om mannen döms.

Enligt brottsbalkens regler kan det räknas som en försvårande omständighet om ett brott begås mot någon på grund av att personen har eller har haft ett uppdrag som förtroendevald.

Domstolen kan alltså väga in den politiska kopplingen när straffvärdet bestäms, om den anser att åklagaren har bevisat den.

I utredningen finns enligt publicerade uppgifter bland annat vittnesförhör, meddelanden och den åtalades egna uppgifter.

ETC stänger av medarbetaren

Att mannen har arbetat för Dagens ETC har gjort fallet till mer än en rättsnyhet.

Tidningen har nu reagerat genom att stänga av honom från fortsatta uppdrag tills rättsprocessen är avslutad.

ETC:s linje är samtidigt att mannen inte är dömd och att tidningen därför inte fattar något slutligt beslut om samarbetet innan domstolen har prövat åtalet.

Det är en viktig skillnad.

Avstängningen innebär inte att ETC har tagit ställning till skuldfrågan. Den innebär att tidningen inte låter personen fortsätta arbeta för dem medan åtalet pågår.

Fallet lär ändå väcka politisk debatt eftersom det rör en person med koppling till en tydligt vänsterprofilerad tidning och en av Sverigedemokraternas mest välkända riksdagspolitiker.

Den juridiska kärnan är dock betydligt smalare: om den åtalade mannen gjorde sig skyldig till ofredande och om handlingen motiverades av Jomshofs politiska uppdrag.

Hot och angrepp mot politiker ökar under valår

Åtalet kommer samtidigt som Sverige befinner sig mitt i valrörelsen 2026.

Hot, trakasserier och angrepp mot förtroendevalda har under flera år varit ett växande demokratiskt problem.

Brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning visar att 25,4 procent av de svenska förtroendevalda uppgav att de utsattes för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024.

Bland riksdagsledamöterna var andelen betydligt högre.

65 procent uppgav att de hade utsatts.

Brås undersökningar visar också ett tydligt mönster där utsattheten tenderar att öka under valår. Direkta hotfulla konfrontationer ansikte mot ansikte har varit vanligare under valår än under mellanliggande år.

Det innebär inte att det redan går att slå fast att valrörelsen 2026 är mer hotfull än tidigare valrörelser.

Men myndigheterna har förberett sig på ett förhöjt säkerhetsläge kring valet.

Polisen bedriver under året ett särskilt arbete kring valrelaterade brott och säkerheten kring den demokratiska processen.

Regeringen vill stärka skyddet för politiker

Frågan har också hamnat högt på regeringens agenda.

Så sent som den 18 augusti presenterade regeringen en utredning som ska se över det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda och andra personer med viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen ska bland annat granska om dagens lagstiftning är tillräcklig eller om ytterligare straffrättsligt skydd behövs.

Bakgrunden är en oro för att hot, trakasserier och fysiska angrepp kan få människor att lämna politiska uppdrag eller avstå från att engagera sig över huvud taget.

Brås siffror visar att problemet inte bara handlar om enskilda obehagliga situationer. Nästan hälften av de politiker som utsatts under 2024 uppgav att händelserna på något sätt hade påverkat dem i deras politiska uppdrag.

Det är där fallet med Richard Jomshof får en betydelse som sträcker sig utanför den enskilda konfrontationen.

Oavsett politisk färg bygger en valrörelse på att kandidater, journalister, väljare och politiska motståndare kan mötas hårt i sak utan att konflikterna övergår i hot eller fysiska handlingar.

Samtidigt återstår den centrala juridiska frågan i just det här fallet.

Den åtalade mannen nekar till brott och någon dom har ännu inte fallit.

Dagens ETC har därför valt en mellanväg: medarbetaren stängs av tills vidare, medan domstolen får avgöra om konfrontationen med Richard Jomshof också var brottslig.