Färjestad, Frölunda och Brynäs har SHL:s mest motståndskraftiga ekonomi inför 2026/27. I botten har Linköping och Timrå så liten marginal till elitlicensens kapitalkrav att en normal förlustsäsong kan tvinga fram snabba nedskärningar eller nytt kapital. Hurbra Financial Resilience Index visar också varför hög omsättning inte automatiskt betyder ekonomisk trygghet.
SHL omsätter mer än någonsin. Publiken slog rekord 2025/26 och flera klubbar redovisar sina högsta intäkter hittills. Men den intressanta frågan inför premiären i SHL 2026/27 den 19 september är inte vilken klubb som säljer mest biljetter eller har störst årsomsättning.
Den är vad som händer när laget plötsligt missar slutspel samtidigt som publiken och sponsringen viker.
För att jämföra SHL-klubbarnas ekonomi 2026/27 har Hurbra gått igenom de senaste boksluten, minst tre års resultathistorik, eget kapital, kassa, skulder, kassaflöde och klubbarnas beroende av publik, partners, slutspel och arenaaffärer. Därefter har samtliga 14 klubbar utsatts för samma standardiserade stresstest.
Hurbra Financial Resilience Index: hela rankingen
HFRI mäts från 0 till 100. Poängen redovisas som intervall eftersom klubbarna inte alltid använder samma redovisningsnivå. I vissa fall finns siffror för en förening, i andra för ett elitbolag eller en hel koncern.
| Klubb | HFRI och bedömning |
|---|---|
| 1. Färjestad | 90–95, mycket stark |
| 2. Frölunda | 89–94, mycket stark |
| 3. Brynäs | 86–92, mycket stark |
| 4. Skellefteå | 74–81, stark |
| 5. HV71 | 71–77, stark |
| 6. Växjö | 68–75, stark |
| 7. Luleå | 67–73, god |
| 8. Djurgården | 61–68, god |
| 9. Rögle | 51–59, medel |
| 10. Örebro | 39–47, ansträngd |
| 11. Malmö | 32–40, svag |
| 12. Björklöven | 29–40, svag och osäker |
| 13. Timrå | 19–27, mycket svag |
| 14. Linköping | 17–25, mycket svag |
Färjestad vinner tack vare den överlägset största kapitalbufferten och ligans största redovisade kassa. Frölunda är nästan lika starkt, med fyra raka vinstår och ytterligare kortfristiga placeringar. Brynäs har byggt upp både kapital och likviditet så snabbt att klubben nu tillhör den finansiella topptrion.
Längre ner förändrar stresstestet bilden. Rögle hade ligans näst högsta omsättning men bara den nionde starkaste ekonomiska motståndskraften. Örebro gjorde ett stort plus men hade mindre än fyra miljoner kronor i kassa. Malmö satte publikrekord men hade ännu mindre likviditet.
Så har Hurbra räknat
Elitlicensens kapitalkrav är eget kapital motsvarande minst 5 procent av klubbens totala intäkter. En realistisk likviditetsplan för de kommande tolv månaderna ingår också i prövningen. Samtliga sportsligt kvalificerade klubbar beviljades licens inför 2026/27, enligt Svenska Ishockeyförbundets licensbeslut.
Att klara licensgränsen är däremot inte samma sak som att ha en motståndskraftig ekonomi. En klubb kan ha positivt eget kapital men nästan tom kassa. En annan kan äga en arena eller fastighet som stärker balansräkningen men samtidigt ha stora lån, räntor och amorteringar.
HFRI består därför av sex delar:
- Kapitalbuffert, 35 procent: eget kapital minus elitlicensens femprocentskrav.
- Likviditet, 20 procent: kassa, kortfristiga placeringar och kända korta nettoskulder.
- Resultatstabilitet, 15 procent: minst tre år, med lägre värde för engångsvinster och kapitaltillskott.
- Kostnadsflexibilitet, 10 procent: personalkostnader, kontraktsbundna åtaganden och möjlighet att sänka kostnader under pågående säsong.
- Skulder och kassaflöde, 10 procent: finansiell belastning, operativt kassaflöde och arena- eller fastighetsrisk.
- Intäktsresiliens, 10 procent: beroende av slutspel, publik, sponsring, arenaaffär och andra mer osäkra intäkter.
Årsbokslutskassan räknas inte som helt fri. En del kan bestå av förskottsbetalda säsongskort och partneravtal för nästa säsong. I modellens mått för förlustår används därför bara 60–75 procent av kassan och de korta placeringarna.
Stresstestet: missat slutspel, lägre publik och tappad sponsring
Varje klubb utsätts för fyra samtidiga förändringar:
- Laget missar slutspel helt.
- Publik- och matchdagsintäkterna i grundserien faller med 10 procent.
- Sponsor- och partnerintäkterna faller med 10 procent.
- Bara 10–20 procent av intäktsförlusten kan mötas med besparingar samma säsong.
Spelaravtal, arena, organisation och andra fasta kostnader ligger alltså till största delen kvar. Effekten av ett missat slutspel varierar eftersom klubbarna spelade olika många hemmamatcher våren 2026. För Skellefteå och Rögle försvinner ett långt guld- respektive finalslutspel. HV71, Linköping och Timrå missade redan slutspelet och drabbas främst av publik- och sponsortappet.
Resultatintervallen är en proformaberäkning, inte en prognos eller formell licensprövning.
| Klubb | Licensmarginal nu | Resultat efter stress |
|---|---|---|
| Färjestad | 148 mkr | −17 till −12 mkr |
| Frölunda | 92 mkr | −13 till −7 mkr |
| Brynäs | 72 mkr | +1 till +6 mkr |
| Skellefteå | 72 mkr | −23 till −16 mkr |
| HV71 | 49 mkr | −8 till −5 mkr |
| Växjö | 44 mkr | −8 till −2 mkr |
| Luleå | 33 mkr | −16 till −9 mkr |
| Djurgården | 24 mkr | −1 till +4 mkr |
| Rögle | 16 mkr | −18 till −10 mkr |
| Örebro | 10 mkr | −2 till +2 mkr |
| Malmö | 5 mkr | −5 till −1 mkr |
| Björklöven | 4 mkr på HA-bas | −11 till −6 mkr |
| Timrå | 1 mkr | −7 till −4 mkr |
| Linköping | 0,4 mkr | −16 till −9 mkr |
Brynäs är den enda klubben som ligger på plus genom hela modellintervallet. Färjestad och Frölunda går med tydliga förluster, men förlorar bara en mindre del av sina kapitalbuffertar. Även Skellefteå, HV71, Växjö och Luleå har tillräckligt avstånd till kapitalkravet för att klara ett sådant år.
Rögle kan däremot hamna runt eller under licensgränsen redan efter huvudscenariot. Malmö blir kvar strax ovanför i den mildare delen av intervallet. Timrå, Linköping och Björklöven hamnar under gränsen om inga motåtgärder eller kapitaltillskott görs.
Det betyder inte att klubbarna automatiskt skulle förlora licensen. Handlingsplan, kostnadssänkningar och i vissa fall dispens kan påverka den formella prövningen. HFRI mäter hur mycket tid och egen handlingsfrihet klubben har innan sådana åtgärder blir nödvändiga.
Färjestad har råd att agera långsiktigt
Färjestad hade cirka 161 miljoner kronor i eget kapital och närmare 91 miljoner i kassa. Efter femprocentskravet återstod en kapitalmarginal på omkring 148 miljoner kronor, mer än den totala marginalen hos de åtta lägst placerade klubbarna tillsammans.
Klubben redovisade ett mindre minus 2025/26 efter förstärkta trupper och personalförändringar. Det är relevant för den löpande kostnadsnivån men förändrar inte balansräkningen särskilt mycket. Färjestad kan ta modellförlusten och fortsätta med långsiktiga investeringar, även om ytterligare sportsliga satsningar rimligen skulle prioriteras hårdare under ett svagt år.
HFRI uppskattar att Färjestad kan absorbera ungefär fyra till nio normala förlustår innan både kapital och tillgänglig likviditet blir kritiska. Det betyder inte att klubben skulle acceptera nio raka minusår. Skillnaden är att ledningen får tid att sänka kostnader kontrollerat i stället för att jaga pengar mitt under säsongen.
Frölunda och Brynäs bildar en tydlig topptrio
Frölunda hade cirka 103 miljoner kronor i eget kapital, drygt 50 miljoner i kassa och ytterligare cirka 28 miljoner i kortfristiga placeringar. Resultaten efter skatt har varit ungefär +2,9, +17,3, +7,8 och +8,8 miljoner kronor de fyra senaste åren.
Det är ligans jämnaste fleråriga vinsthistorik i toppskiktet. Frölunda har samtidigt råd att investera i organisation och anläggningar utan att den sportsliga verksamheten blir beroende av ett enskilt slutspel.
Brynäs tog det största ekonomiska klivet. Klubben följde rekordvinsten på cirka 33,4 miljoner kronor 2024/25 med ytterligare cirka 14,4 miljoner 2025/26. Eget kapital steg till omkring 83 miljoner och kassan till cirka 64 miljoner.
Det senaste plusresultatet är extra viktigt eftersom Brynäs bara fick två kvartsfinalmatcher hemma. Partnerverksamheten, publiken och arenaaffären gav ett starkt år utan ännu en lång finalserie. Därför är Brynäs den enda klubben som fortfarande kan visa vinst genom hela Hurbra-testets huvudintervall.
Skellefteås kapital är starkare än den löpande intjäningen
Skellefteå har drygt 81 miljoner kronor i eget kapital och ungefär 72 miljoner över licenskravet. En vanlig ekonomitabell placerar därför klubben nära Brynäs.
HFRI sänker Skellefteå till fjärde plats. Kassan var cirka 23 miljoner, klart mindre än hos Brynäs, Frölunda, Färjestad, Växjö och Luleå. Dessutom innehöll 2025/26 både ett långt guldslutspel och en finansiell engångseffekt på omkring 10 miljoner kronor. Det underliggande rörelseresultatet var betydligt närmare noll.
I stresstestet normaliseras engångsvinsten bort. Ett missat slutspel kan då ge ett underskott på 16–23 miljoner kronor. Kapitalet räcker, men kassan gör att klubben inte kan behandla förlusten lika lätt som topptrion.
HV71 och Växjö är starka på helt olika sätt
HV71 gjorde ett mindre plus trots att herrlaget missade slutspel. Klubben hade omkring 59 miljoner kronor i eget kapital, 31 miljoner i kassa och nästan 49 miljoner i marginal till kapitalkravet. Den långa historiken av positiva resultat väger tungt.
Det sportsliga misslyckandet 2025/26 fungerar nästan som ett verkligt deltest. HV71 bar redan bortfallet av slutspelsmatcher och slutade ändå på plus. Ett ytterligare tapp i publik och partners skulle ge förlust, men inte hota kapitalbasen.
Växjö hade cirka 62 miljoner kronor i kassa och ett operativt kassaflöde på drygt 30 miljoner. Samtidigt fanns ungefär 183 miljoner i långfristig bankskuld och drygt 70 miljoner i kortfristiga skulder i arena- och fastighetsstrukturen.
Arenaaffären skapar intäkter och tillgångar men kräver också räntor och amorteringar. Växjö har alltså mer kontanter än HV71 men mindre frihet att använda dem. Därför hamnar klubben precis bakom HV71 i rankingen.
Luleå och Djurgården klarar en smäll men är publikkänsliga
Luleå redovisade cirka 44 miljoner kronor i eget kapital och hela 76 miljoner i kassa. Det ger god beredskap för ett svagt år. Samtidigt byggde 2025/26 på full beläggning i SHL och ett tydligt slutspelsöverskott.
En tom stol kostar mer när klubben är van vid att sälja varje plats. Luleå faller därför bakom HV71 och Växjö trots den stora kassan. Kapitalmarginalen räcker ändå för ungefär tre till fem normala förlustår.
Djurgårdens återkomst till SHL lyfte de centrala rättighetsintäkterna med omkring 47 miljoner kronor. Fulla arenor och stark kommersiell försäljning bidrog till ett resultat på cirka 11 miljoner före skatt och ett eget kapital på närmare 33 miljoner.
Men föregående års kapital förstärktes också genom en nyemission på nästan 12 miljoner och privata supporterbidrag. Det är verkliga pengar, men inte samma sak som återkommande intjäning. HFRI räknar därför Djurgården som finansiellt god snarare än stark. Klubben klarar stresstestet men behöver prioritera hårdare efter två svaga år.
Rögle visar varför omsättning kan lura
Rögle omsatte cirka 246 miljoner kronor 2025/26, näst mest i hela SHL. Resultatet blev +9,3 miljoner och kassan cirka 34 miljoner. På ytan ser klubben ut som en ekonomisk storklubb.
Det egna kapitalet var däremot bara omkring 28 miljoner. När kapitalkravet på drygt 12 miljoner dragits av återstod mindre än 16 miljoner i verklig licensmarginal.
Omsättningsökningen kom dessutom främst från fler matcher, hög beläggning, partnerökning och finalplatsen. HFRI-testet tar bort hela finalserien och lägger på publik- och sponsortapp. Resultatet faller då till mellan −18 och −10 miljoner kronor.
I den hårdare delen av intervallet är hela licensmarginalen borta efter en enda säsong. Rögle har kassa nog att undvika en omedelbar betalningskris, men kapitalet kan tvinga fram ett snabbt sparpaket eller nytt kapital. Det är ligans tydligaste exempel på att intäkternas storlek säger mindre än hur beroende de är av sportslig framgång.
Örebro och Malmö har mindre tid än resultatet antyder
Örebro gjorde +7,7 miljoner kronor och ökade det egna kapitalet till cirka 18,8 miljoner. Det var ett viktigt lyft efter ekonomiskt svagare år. Kapitalmarginalen steg till drygt 10 miljoner.
Kassan var samtidigt bara cirka 3,9 miljoner. Det gör att Örebro kan behöva bromsa kostnader innan det egna kapitalet når licensgränsen. I Hurbra-modellen räcker likviditeten till mindre än ett normalt förlustår utan snabb anpassning.
Malmö gjorde +6,1 miljoner efter skatt, satte publikrekord och hade en rekordstark partneraffär. Men kassan var omkring 2,3 miljoner och kapitalmarginalen bara cirka 5,1 miljoner.
En upprepning av föregående års minusresultat skulle ta en stor del av bufferten. I det fulla stresstestet återstår mellan noll och fyra miljoner över licensgränsen. Malmö har vänt utvecklingen, men rekordnivåerna på publik- och partnersidan är också en hög bas att försvara.
Björklövens SHL-ekonomi går ännu inte att läsa ur bokslutet
Björklöven är den svåraste klubben att bedöma. Det senaste bokslutet avser Hockeyallsvenskan: cirka 78 miljoner kronor i intäkter, 7,5 miljoner i eget kapital och 4,6 miljoner i kassa. De två föregående åren slutade på ungefär −2,3 och −4,3 miljoner kronor.
Uppflyttningen ger betydligt större centrala rättighetsintäkter. Den kräver också en dyrare spelartrupp, större organisation och högre licenskapital. Dessutom utlöste avancemanget bonusar på cirka 3,3 miljoner kronor.
Att bara lägga SHL-pengarna ovanpå det Hockeyallsvenska resultatet skulle därför bli missvisande. HFRI ger Björklöven inför SHL 2026/27 ligans bredaste intervall. Klubben kan överträffa tolfteplatsen om kostnadssteget hålls nere, men den befintliga balansräkningen ger inte utrymme för en aggressiv och misslyckad SHL-satsning.
Timrås koncern är svagare än elitbolagets siffra
I vissa publicerade SHL-tabeller anges Timrås eget kapital till cirka 12,2 miljoner kronor. Den siffran avser Timrå IK Ishockey AB. Den officiella koncernen redovisade i stället 7,7 miljoner i eget kapital på 131 miljoner i intäkter.
Det lämnar bara omkring 1,2 miljoner över femprocentskravet. Koncernen gjorde samtidigt ett mindre minus 2025/26 efter underskott även under de två föregående åren. Kassan var omkring 1,6 miljoner, med viss osäkerhet kring redovisningsomfattningen.
Timrå har byggt ut loger och terrasser, fått ett nytt kommunalt avtal och sett starkare förnyelse av säsongskort. Det kan förbättra intjäningen. Utgångsläget ger ändå nästan ingen tid om satsningarna inte betalar sig. Ett modellunderskott på 4–7 miljoner placerar koncernen under kapitalkravet direkt.
Linköping har minst felmarginal i SHL
Linköping hade cirka 8,8 miljoner kronor i eget kapital på intäkter runt 168 miljoner. Det beräknade kapitalkravet var ungefär 8,4 miljoner. Marginalen var alltså bara omkring 400 000 kronor.
Samtidigt blev 2025/26 ett nytt förlustår. Klubben kommunicerade ett resultat efter skatt på cirka −4 miljoner, medan bredare koncernsiffror visar ett större underskott. Oväntat höga personalkostnader efter spelar- och tränarförändringar var en viktig förklaring.
Linköping hade inte räknat med slutspelsintäkter i budgeten och de kommersiella intäkterna steg. Problemet är att kostnadsnivån ändå blev för hög. Klubben har därför sänkt herrbudgeten inför 2026/27 och genomför andra besparingar.
I HFRI är det inte ett frivilligt försiktighetsbeslut. Det är vad balansräkningen kräver. Linköping har nästan inget eget utrymme för ännu ett underskott innan en formell handlingsplan, ytterligare kostnadsjakt eller nytt kapital kan behövas.
Hur många förlustår kan klubbarna absorbera?
Ett normalt förlustår definieras i modellen som minus 3–5 procent av omsättningen. Antalet år begränsas av både licensmarginalen och den försiktigt justerade likviditeten.
| Klubb | Indikerad buffert |
|---|---|
| Färjestad | cirka 4–9 år |
| Frölunda | cirka 4–9 år |
| Brynäs | cirka 3–7 år |
| Växjö | cirka 3–6 år |
| Luleå | cirka 3–5 år |
| HV71 | cirka 2–4 år |
| Skellefteå | cirka 2–3 år |
| Djurgården | cirka 2–3 år |
| Rögle | cirka 1–2 år |
| Björklöven | omkring 1 år på HA-bas |
| Örebro | mindre än 1 år |
| Malmö | mindre än 0,5 år |
| Timrå | mindre än 0,3 år |
| Linköping | nära noll |
Kapitalet och likviditeten sätter inte alltid samma gräns. Skellefteå har kapital för betydligt fler förlustår men likviditet för färre. Luleå har motsatt profil: den stora kassan räcker längre än kapitalmarginalen. Örebro och Malmö riskerar att behöva agera på kassaflödet långt innan elitlicensens kapitalgräns nås.
Leksand visar vad som händer när likviditeten tar slut
Leksand ingår inte i rankingen eftersom klubben spelar i Hockeyallsvenskan 2026/27. Fallet visar ändå varför ett resiliensindex behöver väga in mer än omsättning och bokfört kapital.
Inför klubbens sista SHL-år hade spelarlönerna blivit för höga i förhållande till intäkterna. Bonuskostnader sköts framåt och redovisningen gav en för optimistisk bild av kommande betalningar. I början av 2025 var läget så pressat att värden flyttades från fastighetsverksamheten för att hålla den övriga verksamheten vid liv.
Leksands kommun ändrade sin finanspolicy och gick i borgen för 30 miljoner kronor. Det är mer än hela kapitalmarginalen hos sju av dagens SHL-klubbar.
Leksand förbättrade senare resultatet till omkring +7,5 miljoner före skatt. Men nedflyttningen har samtidigt tagit bort ungefär 45 miljoner i centrala rättighetsintäkter. Leksands borgensaffär är därför inte ett bevis på att klubben saknade intäkter. Den visar vad som kan hända när fasta spelaråtaganden och bonusbetalningar blir större än den stabila intjäningen och kassan klarar.
Det är samma risk HFRI försöker fånga innan kommunen, ägarna eller supportrarna behöver göra det.