Världshandeln ökade kraftigt i juni och den kortsiktiga trenden har vänt upp igen. Samtidigt visar svenska industriföretag en ovanligt stark ökning av exportorderingången. För svensk ekonomi är det en välkommen signal, men bakom uppgången finns stora skillnader mellan branscher och flera skäl att vara försiktig.

Den globala varuhandeln ökade med 2,0 procent i juni jämfört med maj, enligt nya siffror från CPB World Trade Monitor.

Även det jämnare tremånadersmåttet förbättrades. Under de tre månaderna till och med juni ökade världshandeln med 0,4 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. I maj låg motsvarande utveckling på minus 0,1 procent.

Det är därmed inte bara en stark enskild månad. Den kortsiktiga riktningen för den globala handeln har också vänt upp.

För Sverige kommer beskedet vid ett särskilt intressant tillfälle. Svenska industriföretags exportorderingång steg med hela 56,5 procent i juni jämfört med maj, enligt SCB:s säsongsrensade siffror.

Svenska exportorder steg kraftigt

Uppgången var framför allt koncentrerad till svensk industri som producerar transportmedel och investeringsvaror.

SCB pekar särskilt ut elapparatur och transportmedelsindustrin som förklaringar till den starka junimånaden.

Även sett över en längre period syns en tydlig förbättring. Exportorderingången för svensk industri under januari till juni låg 6,6 procent över samma period förra året.

För investeringsvaror var uppgången 21,3 procent och för transportmedelsindustrin hela 37,0 procent.

Det stärker bilden av att delar av svensk exportindustri går in i andra halvåret med betydligt bättre efterfrågan än tidigare.

Men hela industrin följer inte med

Den mycket stora ökningen på 56,5 procent ska samtidigt tolkas försiktigt.

Exportorderingången föll i juni för bland annat träindustrin, massa och papper samt stål- och metallverk. Det är alltså inte fråga om ett jämnt efterfrågelyft för svensk industri.

Snarare tyder siffrorna på en stark återhämtning inom vissa delar av verkstads- och investeringsvaruindustrin.

Det är viktigt eftersom Sverige har en stor och exportberoende industrisektor. Om världshandeln fortsätter växa kan företag inom exempelvis fordon, maskiner, elektrisk utrustning och andra investeringsvaror få ytterligare draghjälp.

Samtidigt kan en svagare efterfrågan på skogsprodukter, stål och andra basvaror göra att industrikonjunkturen fortsätter vara tudelad.

AI-boomen driver en stor del av världshandeln

En annan förklaring till den starka globala utvecklingen är den mycket snabba expansionen av handel kopplad till AI.

Halvledare, servrar, telekomutrustning och andra högteknologiska komponenter har blivit en allt större motor i världshandeln. Särskilt handeln inom Asien har ökat kraftigt.

Det betyder att en stark CPB-siffra inte automatiskt innebär att efterfrågan på alla typer av industrivaror ökar lika snabbt.

För Sverige är skillnaden viktig.

Ett stort internationellt flöde av halvledare och AI-utrustning kan lyfta världshandelsindex utan att svenska tillverkare av exempelvis papper eller stål känner samma effekt.

Samtidigt finns svenska företag som direkt gynnas av investeringarna kring AI och datacenter. I Munters rapport för andra kvartalet syntes exempelvis en mycket stark efterfrågan kopplad till datacenter.

De nya tullarna syns ännu inte i junisiffran

Det finns dessutom en stor osäkerhet kring vad som händer härnäst.

CPB:s statistik publiceras med eftersläpning. Siffrorna som kom den 25 augusti gäller juni.

Det innebär att utvecklingen under juli och augusti, då nya handelspolitiska konflikter och amerikanska tullar har tillkommit, ännu inte syns.

Junisiffran visar därför hur stark världshandeln var på väg in i den senaste tullfasen. Den visar inte hur handeln har klarat den.

Företag har under de senaste årens handelsturbulens dessutom försökt flytta fram beställningar, bygga lager och ändra sina leveranskedjor inför nya tullar.

Det kan tillfälligt öka handeln utan att den underliggande konsumtionen eller investeringsviljan har stärkts lika mycket.

Liknande effekter har tidigare synts i USA, där företag tidigarelagt import inför väntade tullhöjningar. Den amerikanska utvecklingen och effekterna av handelspolitiken har vi också gått igenom i vår artikel om USA:s ekonomi.

Starkare signaler även från svensk industri

Trots riskerna finns fler tecken på att det svenska industriläget faktiskt har förbättrats.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin steg till 107,9 i juli, vilket är klart över det historiska normalläget.

Industriföretagen uppgav samtidigt att orderingången hade ökat både från hemmamarknaden och exportmarknaden.

Investeringsvaruindustrin hör till de delar som visar den starkaste utvecklingen.

Den svenska BNP-indikatorn har också pekat mot tydlig tillväxt under andra kvartalet, även om den slutliga BNP-beräkningen ännu inte är publicerad.

Tillsammans med exportorderna och världshandeln ger det en betydligt ljusare bild av svensk industri än under perioderna med fallande efterfrågan och svag europeisk konjunktur.

Nästa månader blir det verkliga testet

Det stora testet kommer därför inte från junisiffran utan från utvecklingen under resten av sommaren och hösten.

Om världshandeln fortsätter växa samtidigt som svenska exportorder ligger kvar på höga nivåer skulle det vara ett tydligare tecken på en mer hållbar internationell konjunkturvändning.

Om uppgången däremot huvudsakligen visar sig ha drivits av AI-komponenter, lageruppbyggnad och handel som tidigarelagts inför nya tullar kan effekten bli kortvarigare.

För svensk industri är utgångsläget ändå bättre än för bara några månader sedan.

Världshandeln växer igen, svenska exportorder har tagit ett kraftigt kliv upp och industrins framtidstro har stärkts.

Frågan är nu om den utvecklingen klarar höstens tullkonflikter och kan spridas från de starkaste exportbranscherna till resten av svensk industri.