Cirka 1,14 miljoner anställda i Sverige var 55–69 år 2024. Av dem var omkring 594 000 redan 60–69 år. Men de stora talen är inte en prognos över hur många som går i pension. Hurbra har kombinerat åldersstrukturen i 428 yrken med Arbetsförmedlingens yrkesbarometer för att hitta var generationsväxlingen faktiskt kan skapa störst ersättningspress.
Det tydligaste svaret är att Sverige står inför flera olika pensionsvågor samtidigt.
Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende har den största rena volymen: 42 145 anställda är 55–69 år. Specialistläkare toppar däremot Hurbra-indexet, eftersom en stor äldregrupp sammanfaller med brist redan i dag och ökande efterfrågan på fem års sikt. Buss- och spårvagnsförare sticker ut på ett tredje sätt: nästan varannan anställd är 55–69 år.
Grundskollärare visar samtidigt varför en åldersranking inte räcker. Yrket har näst flest äldre anställda av alla enskilda yrkesgrupper, men efterfrågan väntas minska när barnkullarna blir mindre. Många kan lämna utan att varje tjänst behöver återbesättas – samtidigt som bristen på vissa behöriga lärare kan bestå.
Fyra resultat som sammanfattar generationsväxlingen
- Störst äldrevolym: 42 145 undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är 55–69 år.
- Högst samlad ersättningspress: Specialistläkare får 92,6 av 100 i Hurbra-indexet.
- Mest ålderstungt bland de stora yrkena: 49,2 procent av buss- och spårvagnsförarna är 55–69 år.
- Viktigaste motexemplet: 26 572 grundskollärare är 55–69 år, men efterfrågan väntas minska på fem års sikt.
Totalt var cirka 22,8 procent av de närmare 4,99 miljoner anställda med känt yrke 55–69 år. Gruppen 60–69 år motsvarade cirka 11,9 procent. Det är en betydande åldersexponering, men inte 1,14 miljoner säkra pensionsavgångar.
Hurbra-index 2026: yrkena med störst ersättningspress
Indexet väger samman hur många äldre som finns i yrket, hur stor andel de utgör, rekryteringsläget 2026 och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan om fem år. Tabellen omfattar yrken med minst 1 000 anställda och en användbar nationell bedömning i yrkesbarometern.
I den sista kolumnen betyder pilen hur Arbetsförmedlingen bedömer efterfrågan på fem års sikt.
| Plats och yrke | Index | 55–69 år; nuläge → fem år |
|---|---|---|
| 1. Specialistläkare | 92,6 | 9 846 (33,6 %); brist → ökar |
| 2. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende | 92,5 | 42 145 (32,9 %); paradox → ökar |
| 3. Företagssäljare | 91,9 | 23 835 (25,4 %); brist → ökar |
| 4. Underhållsmekaniker och maskinreparatörer | 90,6 | 9 208 (30,7 %); brist → ökar |
| 5. Skötare | 90,4 | 5 800 (35,3 %); brist → ökar |
| 6. Vårdare och boendestödjare | 89,6 | 24 036 (28,4 %); paradox → ökar |
| 7. Lastbilsförare m.fl. | 89,1 | 16 270 (26,4 %); balans/brist → ökar |
| 8. Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete | 88,2 | 12 773 (24,5 %); brist → ökar |
| 9. Personliga assistenter | 87,0 | 18 717 (26,3 %); paradox → ökar |
| 10. Buss- och spårvagnsförare | 86,3 | 12 197 (49,2 %); balans → ökar |
| 11. Städare | 86,1 | 23 102 (24,8 %); paradox → ökar |
| 12. Drifttekniker vid värme- och vattenverk | 85,0 | 3 640 (33,4 %); brist → ökar |
| 13. Tandsköterskor | 84,8 | 3 848 (32,5 %); brist → ökar |
| 14. Civilingenjörsyrken inom elektroteknik | 84,4 | 10 258 (23,5 %); brist → ökar |
| 15. Speciallärare och specialpedagoger m.fl. | 83,5 | 5 817 (37,8 %); brist → oförändrad |
| 16. Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. | 83,0 | 6 803 (23,6 %); brist → ökar |
| 17. Planerare och utredare m.fl. | 82,8 | 20 215 (27,1 %); balans → ökar |
| 18. Medicinska sekreterare och vårdadministratörer m.fl. | 82,3 | 7 218 (37,2 %); balans → ökar |
| 19. Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik | 82,2 | 6 259 (23,6 %); brist → ökar |
| 20. Grundutbildade sjuksköterskor | 82,1 | 11 969 (21,4 %); brist → ökar |
| 21. Taxiförare m.fl. | 81,7 | 5 869 (41,0 %); balans → ökar |
| 22. Distriktssköterskor | 81,0 | 3 298 (41,6 %); paradox → ökar |
| 23. Undersköterskor, vård- och specialavdelning | 80,7 | 10 797 (28,6 %); balans → ökar |
| 24. Inköpare och upphandlare | 80,4 | 5 479 (22,9 %); brist → ökar |
| 25. Redovisningsekonomer | 80,4 | 9 459 (30,0 %); balans → ökar |
| 26. Anläggningsarbetare | 78,3 | 4 665 (22,6 %); brist → ökar |
| 27. Lednings- och organisationsutvecklare | 78,1 | 12 394 (24,5 %); balans → ökar |
| 28. Fastighetsskötare | 77,2 | 16 562 (38,2 %); överskott → ökar |
| 29. Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. | 76,2 | 4 545 (24,9 %); paradox → ökar |
| 30. Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer | 76,1 | 7 097 (19,0 %); brist → ökar |
Specialistläkare blir alltså etta utan att ha flest äldre. Placeringen beror på kombinationen: 9 846 anställda i generationsväxlingsgruppen, en äldreandel på 33,6 procent, brist i nuläget och ökande efterfrågan. Undersköterskor har mer än fyra gånger så stor äldrevolym, men rekryteringsläget klassas som paradox i stället för brist.
En paradox betyder att arbetsgivare har svårt att rekrytera samtidigt som det finns ett potentiellt arbetskraftsutbud bland exempelvis arbetslösa, deltidsarbetande eller personer som nyligen har lämnat yrket. För sådana yrken kan lösningen lika mycket handla om arbetstider, arbetsmiljö, geografisk matchning och förmågan att behålla personal som om fler utbildningsplatser.
Så är indexet byggt
Hurbra-indexet mäter ersättningspress på en skala från 0 till 100. Det är varken en prognos över pensionsavgångar eller ett löfte om ett visst antal lediga jobb.
| Del | Vikt | Vad som premieras |
|---|---|---|
| Antal anställda 55–69 år | 40 % | Stor möjlig ersättningsvolym |
| Andel anställda 55–69 år | 25 % | Hög åldersexponering |
| Rekryteringsläge 2026 | 20 % | Brist eller rekryteringsproblem |
| Efterfrågan om fem år | 15 % | Ökande efterfrågan |
De två åldersdelarna räknas som percentilpoäng bland yrkena. I rekryteringsdelen ger brist 100 poäng, paradox 75, balans 50 och överskott 0. För femårsbedömningen ger ökad efterfrågan 100, oförändrad 50 och minskad 0.
Volymen väger tyngst eftersom huvudfrågan är var Sverige kan behöva hitta flest människor. Andelen gör samtidigt att mindre, mycket ålderstunga yrken inte försvinner bakom de största personalgrupperna.
Åldersunderlaget kommer från SCB:s yrkesregister med yrkesstatistik och avser 2024, den senaste tillgängliga helårsuppgiften. Arbetsmarknadsbedömningarna kommer från Arbetsförmedlingens yrkesbarometer i juni 2026.
Den rena åldersanalysen omfattar 428 identifierade yrkesgrupper på fyrsiffrig SSYK-nivå. Indexet omfattar 200 grupper med minst 1 000 anställda och användbara nationella bedömningar. När Arbetsförmedlingen delar en SSYK-kod i flera delyrken har bedömningarna vägts samman.
En viktig begränsning är att ålderstabellen gäller anställda, inte alla sysselsatta. Egenföretagare ingår därför inte i huvudanalysen. Det gör att bland annat delar av jordbruk, taxi, kultur, hantverk och specialisttjänster kan vara underrepresenterade.
Pensionsnära är inte samma sak som pensionär nästa år
Det finns ingen enda ålder då alla lämnar arbetsmarknaden. Riktåldern är 67 år för personer födda 1960–1965, men inkomstpension kan tas ut tidigare och rätten att arbeta gäller till 69 år. En del trappar ned, andra byter yrke och vissa fortsätter efter 69.
Därför använder analysen två mått:
- 60–69 år är den tydligaste gruppen av pensionsnära anställda 2024.
- 55–69 år är generationsväxlingsgruppen för de kommande fem till tio åren.
Det senare måttet säger hur många som under perioden kan nå eller passera dagens riktålder. Det säger inte hur många som säkert lämnar, när de gör det eller om deras arbetsuppgifter ska finnas kvar i samma form.
Här finns de största äldrevolymerna
Den rena SCB-rankingen ger ett annat svar än indexet. Här räknas bara antalet 55–69-åringar, utan hänsyn till dagens rekryteringsläge eller framtida efterfrågan.
| Yrke | Anställda 55–69 år | Andel av yrket |
|---|---|---|
| Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende | 42 145 | 32,9 % |
| Grundskollärare | 26 572 | 22,3 % |
| Vårdare och boendestödjare | 24 036 | 28,4 % |
| Företagssäljare | 23 835 | 25,4 % |
| Städare | 23 102 | 24,8 % |
| Övriga kontorsassistenter och sekreterare | 20 870 | 28,8 % |
| Planerare och utredare m.fl. | 20 215 | 27,1 % |
| Barnskötare | 19 157 | 21,3 % |
| Personliga assistenter | 18 717 | 26,3 % |
| Förskollärare | 16 745 | 25,9 % |
| Fastighetsskötare | 16 562 | 38,2 % |
| Lastbilsförare m.fl. | 16 270 | 26,4 % |
| Lager- och terminalpersonal | 15 569 | 14,9 % |
| Butikssäljare, fackhandel | 15 359 | 13,2 % |
| Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. | 14 324 | 12,9 % |
| Vårdbiträden | 13 983 | 15,1 % |
| Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete | 12 773 | 24,5 % |
| Lednings- och organisationsutvecklare | 12 394 | 24,5 % |
| Buss- och spårvagnsförare | 12 197 | 49,2 % |
| Övriga servicearbetare | 12 007 | 39,1 % |
| Ekonomiassistenter m.fl. | 12 004 | 31,3 % |
| Grundutbildade sjuksköterskor | 11 969 | 21,4 % |
| Butikssäljare, dagligvaror | 11 580 | 11,2 % |
| Restaurang- och köksbiträden m.fl. | 11 539 | 12,9 % |
| Undersköterskor, vård- och specialavdelning | 10 797 | 28,6 % |
Tabellen visar arbetsmarknadens dubbla skala. I stora välfärdsyrken kan en måttligt hög äldreandel ändå motsvara tiotusentals personer. I bussföraryrket är både andelen och det faktiska antalet höga.
Vård och omsorg dominerar den samlade volymen
SSYK delar upp närliggande vårdyrken i flera koder. När Hurbra summerar de tre undersköterskegrupperna blir skalan tydligare: 175 696 anställda totalt, varav 56 341 är 55–69 år och 30 698 är 60–69 år.
Det betyder inte att 56 341 undersköterskor ska ersättas en för en. Men i äldreomsorgen sammanfaller en stor äldre personalstyrka med ökad efterfrågan. Den framtida bemanningen avgörs därför både av hur många som utbildas och av om kommuner och vårdgivare lyckas få människor att stanna i yrket.
Även gruppen vårdare och boendestödjare, personliga assistenter och skötare är stor. Tillsammans omfattar den 172 246 anställda. Av dem är 48 553 i åldern 55–69 år och 28 406 i åldern 60–69 år. Samtliga tre grupper ligger på indexets topp nio.
Bland sjuksköterskor och barnmorskor är 32 394 av 119 157 anställda 55–69 år. Hela 19 401 är 60–69 år. Grundutbildade sjuksköterskor har brist och ökande efterfrågan, medan distriktssköterskor kombinerar en äldreandel på 41,6 procent med paradox och ökad efterfrågan.
Specialistläkarna visar vad som händer när utbildningsvägen dessutom är lång. En vakans kan inte snabbt fyllas genom en kort arbetsmarknadsutbildning. När 9 846 specialistläkare är 55–69 år blir framförhållningen i utbildning och specialisttjänstgöring avgörande långt innan någon faktiskt går i pension.
Bussförarna har den tydligaste ålderschocken
Av 24 791 anställda buss- och spårvagnsförare är 12 197 i åldern 55–69 år. Det motsvarar 49,2 procent. Hela 7 781 är redan 60–69 år, eller 31,4 procent av yrkesgruppen.
Arbetsförmedlingen bedömer balans i nuläget men ökande efterfrågan på fem års sikt. Yrket är alltså inte klassat som ett nationellt bristyrke 2026, men åldersstrukturen skapar stor känslighet. Om många lämnar under en kort period kan balansen snabbt övergå i regionala eller lokala flaskhalsar.
Samma mönster syns i transportsektorn i stort. När lastbils-, buss-, spårvagns- och taxiförare räknas samman är 34 336 av 100 671 anställda 55–69 år. Av dem är 21 002 redan 60–69 år. Lastbilsförare ligger sjua i indexet och taxiförare på plats 21.
Flera av de här jobben hör till de yrkesvägar som inte kräver en lång akademisk utbildning. För den som själv överväger ett byte finns fler exempel i Hurbra:s guide till jobb med bra lön utan lång utbildning 2026.
Företagssäljarna är den oväntade trean
Pensionsvågen beskrivs ofta som en fråga för vård, skola och industri. Företagssäljare bryter den bilden.
Yrket har 23 835 anställda i åldern 55–69 år, den fjärde största äldrevolymen av alla enskilda yrkesgrupper. Arbetsförmedlingen bedömer dessutom brist i nuläget och ökande efterfrågan. Det räcker till tredje plats i Hurbra-indexet.
Utvecklingen går inte heller mot en snabb föryngring. Andelen 55–64-åringar bland de anställda 16–64 år har ökat från 20,0 procent 2020 till 23,5 procent 2024. Företagssäljare förenar därmed tre signaler: stor volym, en allt tyngre åldersprofil och ett arbetsmarknadsläge som talar för nyrekrytering.
Industriunderhåll och elkompetens får en dubbel press
Underhållsmekaniker och maskinreparatörer ligger fyra i indexet. Där är 9 208 anställda 55–69 år, motsvarande 30,7 procent, samtidigt som det råder brist och efterfrågan väntas öka.
Maskinställare och maskinoperatörer inom metallarbete ligger åtta med 12 773 äldre anställda. Även där är signalen brist nu och ökande efterfrågan. Drifttekniker vid värme- och vattenverk, civilingenjörer inom elektroteknik samt ingenjörer och tekniker inom elektroteknik finns alla bland de 20 högst rankade.
När civilingenjörer samt ingenjörer och tekniker inom elektroteknik grupperas tillsammans är 16 517 av 70 243 anställda 55–69 år. Utbildningssystemet behöver alltså både ersätta erfaren kompetens och möta en växande efterfrågan. På industriområdet blir kunskapsöverföringen extra viktig: mycket av det som försvinner när en erfaren reparatör eller drifttekniker lämnar syns inte i en examenstabell.
Skolan kan ha brist även när efterfrågan minskar
Grundskollärare har 26 572 anställda i åldern 55–69 år, näst flest av alla enskilda yrken. Ändå hamnar gruppen utanför indexets topp 30. Förklaringen är att Arbetsförmedlingen samtidigt bedömer brist i nuläget och minskande efterfrågan på fem års sikt.
Det är inte en motsägelse. Mindre barnkullar minskar det totala lärarbehovet i nästan alla skolformer, men pensionsavgångar, låga nybörjartal och ojämn tillgång till behöriga lärare gör att brist kan finnas kvar i vissa ämnen, skolformer och delar av landet.
Hurbra:s gruppering av grund-, gymnasie-, förskole-, fritids-, yrkes- och speciallärare omfattar 259 700 anställda. Av dem är 66 707 i åldern 55–69 år och 35 340 i åldern 60–69 år. Siffran beskriver gruppens storlek, inte en gemensam jobbprognos. Speciallärare och specialpedagoger ligger högt i indexet, medan utvecklingen för exempelvis grundskollärare, förskollärare och barnskötare är svagare.
Skolverkets långsiktiga prognos räknar med ett underskott på cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare 2038. De största utbildningsutmaningarna gäller bland annat förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. Skolan kan därför behöva färre anställda totalt och ändå ha svårt att hitta rätt utbildade personer.
Många äldre betyder inte alltid många ersättare
Kontorsadministration är det tydligaste exemplet på att avgångar och nyrekrytering kan utvecklas olika. Övriga kontorsassistenter och sekreterare har 20 870 anställda i åldern 55–69 år. Ekonomiassistenter har 12 004. För båda grupperna bedömer Arbetsförmedlingen överskott i nuläget och oförändrad efterfrågan på fem års sikt.
Här kan en större del av avgångarna absorberas genom digitalisering, förändrade arbetssätt eller att uppgifter fördelas om. Det är inte samma sak som att ingen kommer att rekryteras, men en mekanisk modell där varje äldre anställd ersätts med en ny skulle tydligt överskatta behovet.
Barnskötare har 19 157 anställda i generationsväxlingsgruppen, men kombinerar överskott med minskande efterfrågan. Förskollärare har 16 745 äldre anställda, balans och minskande efterfrågan. I båda fallen påverkar de mindre barnkullarna hur stor del av avgångarna som blir nya rekryteringar.
Fastighetsskötare visar en annan typ av motstridig signal. Hela 16 562 anställda är 55–69 år, 38,2 procent av yrket. I nuläget finns överskott, men efterfrågan väntas öka. Dagens arbetslöshetsläge behöver alltså inte säga särskilt mycket om läget när en större del av den äldre arbetsstyrkan lämnar.
Yrkena med högst äldreandel
Bland yrken med minst 1 000 anställda har professorer den högsta andelen 55–69-åringar. Därefter följer psykoterapeuter och diakoner. En hög äldreandel kan dock vara strukturell: i flera akademiska och professionella yrken börjar människor arbeta sent efter lång utbildning och fortsätter oftare efter 65.
| Yrke | Anställda 55–69 år | Andel av yrket |
|---|---|---|
| Professorer | 3 031 | 63,1 % |
| Psykoterapeuter | 649 | 60,9 % |
| Diakoner | 702 | 58,9 % |
| Buss- och spårvagnsförare | 12 197 | 49,2 % |
| Förtroendevalda | 2 839 | 48,1 % |
| Präster | 1 234 | 45,3 % |
| Begravnings- och krematoriepersonal | 655 | 43,6 % |
| Övriga chefer inom samhällsservice, nivå 1 | 1 754 | 42,7 % |
| Klinik- och verksamhetschefer inom hälsa och sjukvård, nivå 1 | 1 234 | 42,1 % |
| Distriktssköterskor | 3 298 | 41,6 % |
| Psykiatrisjuksköterskor | 1 358 | 41,2 % |
| Taxiförare m.fl. | 5 869 | 41,0 % |
| Skolassistenter m.fl. | 2 267 | 39,8 % |
| Övriga servicearbetare | 12 007 | 39,1 % |
| Översättare, tolkar och lingvister m.fl. | 1 157 | 38,8 % |
Bussförarnas fjärdeplats är den mest arbetsmarknadspolitiskt laddade. Yrket kombinerar en extrem äldreandel med en stor faktisk personalstyrka och en femårsprognos som pekar uppåt.
Sedan 2020: ledningsyrken och bussförare blir äldre
För att jämföra 2020 med 2024 används andelen 55–64-åringar bland anställda 16–64 år. Samma åldersomfång används båda åren, eftersom 65–69-åringar inte fanns i de äldre redovisningarna.
Bland yrken med minst 5 000 anställda båda åren har IT-chefer på nivå 2 blivit mest ålderstunga. Andelen har ökat med 5,4 procentenheter. Flera andra chefsyrken ligger också högt.
| Yrke | 2020 → 2024 | Förändring |
|---|---|---|
| IT-chefer, nivå 2 | 18,0 % → 23,4 % | +5,4 procentenheter |
| Försäljnings- och marknadschefer, nivå 1 | 18,8 % → 23,9 % | +5,1 procentenheter |
| Försäljnings- och marknadschefer, nivå 2 | 20,4 % → 25,3 % | +4,9 procentenheter |
| Säljande butikschefer och avdelningschefer | 17,1 % → 21,9 % | +4,8 procentenheter |
| Ekonomi- och finanschefer, nivå 1 | 27,6 % → 31,8 % | +4,3 procentenheter |
| Systemtestare och testledare | 16,0 % → 20,1 % | +4,1 procentenheter |
| Produktionschefer inom tillverkning, nivå 2 | 26,8 % → 30,7 % | +3,8 procentenheter |
| Maskinsnickare och maskinoperatörer, träindustri | 23,4 % → 27,2 % | +3,8 procentenheter |
| Buss- och spårvagnsförare | 37,9 % → 41,6 % | +3,8 procentenheter |
| Företagssäljare | 20,0 % → 23,5 % | +3,5 procentenheter |
Chefsyrkenas dominans betyder inte att de står för de största ersättningsvolymerna. Den pekar i stället på ett växande generationsskifte i ledningslagret. Bussförare och företagssäljare är mer akuta i denna analys eftersom en tydlig försämring kombineras med stora absoluta tal.
Flera vårdyrken har redan börjat föryngras
En ålderstung arbetsmarknad är inte statisk. Tandsköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och distriktssköterskor har alla fått lägre andel 55–64-åringar sedan 2020.
| Yrke | 2020 → 2024 | Förändring |
|---|---|---|
| Övrig vård- och omsorgspersonal | 20,2 % → 13,6 % | −6,6 procentenheter |
| Tandsköterskor | 33,9 % → 27,9 % | −6,0 procentenheter |
| Biomedicinska analytiker m.fl. | 24,4 % → 20,2 % | −4,2 procentenheter |
| Vaktmästare m.fl. | 33,7 % → 29,5 % | −4,2 procentenheter |
| Barnmorskor | 25,1 % → 21,8 % | −3,3 procentenheter |
| Tandläkare | 19,6 % → 16,4 % | −3,3 procentenheter |
| Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur | 16,7 % → 13,6 % | −3,1 procentenheter |
| Ramppersonal, flyttkarlar och varupåfyllare m.fl. | 16,0 % → 13,2 % | −2,9 procentenheter |
| Övriga bil-, motorcykel- och cykelförare | 16,9 % → 14,2 % | −2,7 procentenheter |
| Kafé- och konditoribiträden | 8,5 % → 6,0 % | −2,6 procentenheter |
| Distriktssköterskor | 35,8 % → 33,3 % | −2,5 procentenheter |
| Brandmän | 17,2 % → 15,0 % | −2,3 procentenheter |
Tandsköterskor är ett särskilt intressant fall. Andelen 55–64-åringar har fallit kraftigt, men när dem som arbetar vidare efter 64 räknas in är fortfarande 32,5 procent av hela yrkesgruppen 55–69 år. Arbetsförmedlingen bedömer dessutom brist och ökande efterfrågan. Föryngringen har alltså börjat, men generationsväxlingen är inte löst.
Trendtabellerna ska läsas som indikatorer, inte som exakta personalflöden. Från 2023 började SCB använda modellimputerade yrkesuppgifter, och 2024 justerades metoden för att klassificera företagare. Hurbra har jämfört samma åldersintervall båda åren, men de andra metodförändringarna går inte att räkna bort.
Utbildningssystemet arbetar i stor skala – men inte alltid där trycket är störst
Det vore lockande att dra antalet examinerade direkt från antalet äldre i varje yrke. Det skulle ge falsk precision. En utbildning kan leda till flera yrken, en examen kan tas av någon som redan arbetar och många kommer in genom komvux, utländsk utbildning, vidareutbildning eller ett yrkesbyte.
Utbildningsflödena ingår därför inte som en femte poängdel i Hurbra-indexet. De fungerar i stället som en kontroll av om kapaciteten ligger i närheten av problemets storlek.
- Gymnasieskolan: 28 400 elever tog yrkesexamen våren 2025. Av de 31 400 som började ett yrkesprogram 2022 tog 75,9 procent examen inom tre år.
- Yrkeshögskolan: 23 000 examinerades 2024. Det slutliga antalet väntas bli cirka 23 200, och för 2025 är prognosen 23 800–24 200.
- Högskolan: 36 500 yrkesexamina utfärdades läsåret 2024/25. Civilingenjörsexamen var störst med 4 900, följd av sjuksköterskeexamen med 4 300.
- Lärarutbildningarna: Drygt 10 400 tog en lärar- eller förskollärarexamen 2023/24. Ytterligare cirka 1 350 tog speciallärar- eller specialpedagogexamen.
Skolverket bedömer att omkring 145 100 lärare och förskollärare behöver examineras 2024–2038, medan dagens utveckling pekar mot cirka 134 500. För att täppa till gapet behöver ungefär 1 000 fler börja en lärarutbildning varje år. Antalet nybörjare på speciallärarutbildningen behöver öka med mer än 80 procent och på yrkeslärarutbildningen med omkring 70 procent.
För den som väljer utbildning är slutsatsen därför mer detaljerad än att söka sig till ett stort pensionsyrke. Åldersstruktur behöver vägas mot efterfrågan, utbildningstid och möjligheten att faktiskt komma in i yrket. Hurbra har gjort den bredare jämförelsen i guiden vilken utbildning man ska välja 2026.
Sverige behöver planera för ersättningspress – inte räkna pensionärer
De största talen finns i välfärden: undersköterskor, lärare, omsorgspersonal och sjuksköterskor. Den mest extrema stora åldersprofilen finns bland buss- och spårvagnsförare. Den mest oväntade kombinationen av volym, brist och ökad efterfrågan finns bland företagssäljare. Och den mest koncentrerade risken finns i yrken som specialistläkare och industriunderhåll, där det tar lång tid att bygga upp erfaren kompetens.
Men generationsväxling är inte samma sak som att fylla varje stol igen. I kontorsadministration, barnomsorg och delar av skolan kan minskad efterfrågan, digitalisering eller nya arbetssätt absorbera en del av avgångarna. I paradoxyrken kan bättre villkor och högre kvarstannande vara lika viktigt som fler nyutbildade.
Det som bör styra planeringen är därför inte en tänkt pensionsdag, utan var flera signaler sammanfaller: många äldre i absoluta tal, en hög äldreandel, rekryteringsproblem redan nu och en efterfrågan som fortsätter uppåt. Där är tiden för att börja ersätta erfarenheten kortare än antalet 55–69-åringar först får det att verka.