Jönköpings län ger invånarna bäst samlad chans att få vård snabbt. Det visar Hurbra:s nya vårdtillgänglighetsindex, där samtliga 21 regioner jämförs med tio mått från primärvård, specialistvård, behandling, akutmottagningar och standardiserade vårdförlopp för cancer.

Kalmar län är tvåa och den region som presterar jämnast utan tydliga svarta hål. I botten ligger Västerbotten, Norrbotten och Jämtland Härjedalen. Men rankingen visar också varför en enda kö kan ge en missvisande bild: Stockholm är nästan bäst i planerad specialistvård men har en medianvistelse på akuten på 286 minuter, medan Norrbotten har kortast väntan till akutläkare i landet men mycket långa specialistköer.

I Socialstyrelsens senaste nationella månadsbild fick 93 procent kontakt med primärvården samma dag och 90 procent en medicinsk bedömning inom tre dagar. Samtidigt låg 80 procent av de väntande till första specialistbesök och 71 procent av de väntande till operation eller åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar. Bakom rikssiffrorna finns mycket stora regionala skillnader – och de uppstår på olika ställen i vårdkedjan.

Hurbra har därför vägt samman fem vårdområden i stället för att låta en enskild väntetid avgöra. Jönköpings län får 88,9 av 100 poäng och vinner även när indexet räknas om utan cancerdata eller utan akutdata. Kalmar län får 80,0 och Gotland 78,8.

Topp fem:

1. Jönköpings län: 88,9
2. Kalmar län: 80,0
3. Gotland: 78,8
4. Västmanland: 75,7
5. Stockholm: 74,5

Botten fem:

1. Gävleborg: 33,5
2. Örebro län: 29,8
3. Jämtland Härjedalen: 27,1
4. Norrbotten: 25,6
5. Västerbotten: 19,2

Hela rankingen – så placerar sig din region

Indexpoängen är relativ. Den visar hur regionerna står sig mot varandra i den aktuella datan, inte den exakta sannolikheten att en enskild patient får vård inom en viss tid.

Plats	Region	Hurbra-index och dataklass
1	Jönköpings län	88,9 · A
2	Kalmar län	80,0 · A
3	Gotland	78,8 · B
4	Västmanland	75,7 · A
5	Stockholm	74,5 · B
6	Kronoberg	67,8 · A
7	Uppsala	53,9 · A
8	Värmland	48,7 · A
9	Västra Götaland	47,6 · A
10	Skåne	45,2 · A
11	Halland	43,8 · A*
12	Dalarna	43,7 · A*
13	Blekinge	42,9 · C*
14	Sörmland	42,1 · A*
15	Östergötland	40,7 · A
16	Västernorrland	40,4 · A*
17	Gävleborg	33,5 · A*
18	Örebro län	29,8 · A*
19	Jämtland Härjedalen	27,1 · A
20	Norrbotten	25,6 · A*
21	Västerbotten	19,2 · A*

Dataklass A betyder att regionen har alla tio delmått och tio till tolv användbara månader i de månatliga serierna. B innebär en saknad serie eller sex till nio användbara månader i minst ett mått. C markerar materiellt bortfall. Stjärnan visar att regionen enligt Socialstyrelsen byter vårdinformationssystem, vilket kan påverka rapporteringen men inte själva indexpoängen.

Stockholm saknar hela serien för första kontakt i primärvården och får därför den neutrala poängen 50 i det delmåttet. Beroende på hur Stockholm egentligen hade presterat kan den saknade serien flytta totalpoängen högst fem poäng upp eller ned. Gotland saknar några månader i statistiken över väntande till specialistbesök och behandling. Blekinge har störst bortfallsproblem, bland annat bara fyra användbara månader för medicinsk bedömning.

Jönköping vinner – Kalmar har nästan inga svaga sidor

Jönköpings län kombinerar en stark primärvård med korta köer i planerad vård och landets kortaste totala akutvistelse. 92,8 procent får kontakt med primärvården samma dag och 91,3 procent en medicinsk bedömning inom tre dagar. Av de genomförda specialistbesöken har 88,2 procent skett inom 90 dagar, medan motsvarande andel för behandlingar är 90,5 procent.

Det som framför allt skiljer Jönköping från många andra regioner är att den kvarvarande kön inte avslöjar något stort dolt berg av patienter som väntat längre än vårdgarantin. 90,8 procent av dem som väntar på specialistbesök och 88,2 procent av dem som väntar på behandling ligger fortfarande inom 90 dagar.

Regionens svaghet är cancer. Bara 46 procent av de avslutade standardiserade vårdförloppen har nått behandlingsstart inom den maximala ledtiden. För prostatacancer är andelen 16 procent, trots att underlaget omfattar 360 avslutade förlopp. Jönköping är alltså bäst samlat, men inte bäst på allt.

Kalmar län är tvåa och indexets mest konsekventa topplacering. Regionen finns bland de sju bästa i nio av tio delmått och inte bland de fem sämsta i något. Det är en annan sorts styrka än enstaka topplaceringar: patienten möter relativt hög tillgänglighet genom nästan hela systemet. Kalmar når dessutom 82 procent inom ledtiden för bröstcancer och 85 procent för tjock- och ändtarmscancer, även om prostatacancer drar ned helheten med 29 procent.

Gotland är trea med mycket kort akutvistelse och högst samlad cancerandel, 62 procent. Placeringen är mindre säker än Jönköpings och Kalmars eftersom vissa månadsdata saknas och flera cancergrupper är små. Västmanland på fjärde plats är också jämnt starkt, men där finns ett viktigt varningstecken: 89,6 procent av de genomförda behandlingarna skedde inom 90 dagar, medan bara 67,3 procent av dem som fortfarande väntade låg inom gränsen.

Stark totalpoäng kan dölja långa väntetider

Stockholms femteplats visar tydligast varför flera mått behövs. Regionen är bäst eller nästan bäst i den planerade vården: 94,6 procent av genomförda första specialistbesök och 97,8 procent av genomförda behandlingar har skett inom 90 dagar. Även cancerandelen är hög i svensk jämförelse, 60 procent.

På akuten ser bilden helt annorlunda ut. Medianen till första läkarbedömning är 50 minuter, men den totala vistelsetiden är 286 minuter – tredje längst i landet. Stockholm saknar dessutom jämförbar statistik över första kontakt med primärvården. En artikel som bara mäter operationer skulle därför utse Stockholm till en självklar vinnare. En artikel som bara mäter akuten skulle placera regionen nära botten.

Västra Götaland har en liknande tudelning. Primärvården är stark med 93,3 procent kontakt samma dag och 90,5 procent medicinsk bedömning inom tre dagar. Samtidigt är väntan till akutläkare längst i Sverige, 89 minuter, och den totala akutvistelsen 282 minuter. Bara 39 procent klarar cancerförloppens maximala ledtid; för lungcancer är andelen 16 procent.

Skåne har landets högsta kontaktandel i primärvården, 96,2 procent, men också längst total akutvistelse, 297 minuter. Bara 37 procent når cancerbehandling inom ledtiden och för lungcancer är andelen 14 procent. Kronoberg är sexa tack vare stark planerad vård, men tappar på akuten med 67 minuter till läkare och 253 minuter totalt.

Halland hamnar först på elfte plats trots att 85,3 procent av de genomförda specialistbesöken skett inom 90 dagar. Förklaringen finns på flera håll: bara 48,0 procent får medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar, akutvistelsen är 276 minuter och endast 48 procent av de beräknade cancerfallen har inkluderats i standardiserade vårdförlopp. Den sista siffran gör regionens förhållandevis höga cancerresultat på 56 procent mindre representativt.

Snabb första kontakt betyder inte snabb behandling

Den största sprickan mellan vårdens början och slut finns i Norrbotten. 82,2 procent får kontakt med primärvården samma dag, men bara 56,9 procent av de genomförda behandlingarna sker inom 90 dagar. Skillnaden är 25,3 procentenheter. Bland dem som fortfarande står i behandlingskön ligger endast 42,0 procent inom tidsgränsen.

Liknande glapp finns i Värmland, där kontaktandelen är 83,5 procent och behandlingsandelen 60,5 procent, samt i Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Örebro län. Måtten avser inte samma patienter och kan därför inte läsas som ett individuellt flöde. De visar ändå något viktigt: en snabb ingång till vården säger lite om hur lång vägen till behandling senare blir.

Även skillnaden mellan genomförda behandlingar och dem som fortfarande väntar kan avslöja problem. De största glappen finns i Västmanland, 89,6 mot 67,3 procent, Gävleborg, 69,4 mot 47,8, Östergötland, 71,8 mot 50,3, Stockholm, 97,8 mot 78,9, och Uppsala, 80,2 mot 63,3.

”Genomförda” beskriver vården som faktiskt gavs under perioden. ”Väntande” är ögonblicksbilder av den aktuella kön vid månadssluten. En region kan behandla många patienter snabbt och ändå lämna en växande grupp långt över 90 dagar. Det är därför Hurbra-indexet använder båda perspektiven.

Primärvården region för region

Värdena visar andelen som fått kontakt samma dag respektive medicinsk bedömning inom tre dagar under juli 2025–juni 2026.

Region	Kontakt samma dag	Bedömning inom tre dagar
Jönköpings län	92,8 %	91,3 %
Kalmar län	96,0 %	87,3 %
Gotland	90,9 %	86,3 %
Västmanland	93,4 %	82,5 %
Stockholm	–	96,0 %
Kronoberg	90,8 %	84,6 %
Uppsala	93,8 %	80,9 %
Värmland	83,5 %	81,1 %
Västra Götaland	93,3 %	90,5 %
Skåne	96,2 %	87,3 %
Halland	91,4 %	48,0 %
Dalarna	86,5 %	72,1 %
Blekinge	83,1 %	76,1 %
Sörmland	80,5 %	65,3 %
Östergötland	85,8 %	81,7 %
Västernorrland	83,9 %	62,9 %
Gävleborg	89,3 %	42,9 %
Örebro län	78,5 %	58,8 %
Jämtland Härjedalen	83,3 %	69,3 %
Norrbotten	82,2 %	76,4 %
Västerbotten	70,8 %	58,5 %

Specialistbesök och behandling region för region

I varje cell står först andelen genomförda inom 90 dagar och därefter andelen av den aktuella kön som fortfarande ligger inom 90 dagar.

Region	Specialistbesök: genomförda/väntande	Behandling: genomförda/väntande
Jönköpings län	88,2/90,8 %	90,5/88,2 %
Kalmar län	83,6/84,2 %	80,6/75,3 %
Gotland	87,1/71,6 %	80,1/87,7 %
Västmanland	82,5/79,4 %	89,6/67,3 %
Stockholm	94,6/86,9 %	97,8/78,9 %
Kronoberg	86,9/80,0 %	86,9/79,7 %
Uppsala	83,1/73,0 %	80,2/63,3 %
Värmland	67,9/64,0 %	60,5/47,5 %
Västra Götaland	81,8/71,4 %	77,5/75,1 %
Skåne	78,7/74,0 %	76,0/59,8 %
Halland	85,3/74,2 %	71,6/66,5 %
Dalarna	71,7/63,1 %	74,4/58,7 %
Blekinge	74,1/72,4 %	71,8/77,4 %
Sörmland	75,7/65,6 %	69,1/70,6 %
Östergötland	76,6/62,9 %	71,8/50,3 %
Västernorrland	67,7/49,3 %	78,1/64,8 %
Gävleborg	67,1/46,5 %	69,4/47,8 %
Örebro län	65,1/45,8 %	57,2/42,1 %
Jämtland Härjedalen	70,9/56,4 %	61,2/48,9 %
Norrbotten	64,2/35,1 %	56,9/42,0 %
Västerbotten	58,1/44,4 %	49,1/43,2 %

Akuten och cancerköerna ger en annan karta

Akutkolumnen visar medianen till läkare och därefter medianen för hela vistelsen. Cancerkolumnen visar andelen som startat behandling inom det standardiserade vårdförloppets maximala ledtid och därefter hur stor andel av beräknade cancerfall som inkluderats i SVF.

Region	Akut: läkare/total tid	Cancer: ledtid/inklusion
Jönköpings län	44/182 min	46/92 %
Kalmar län	51/197 min	51/81 %
Gotland	46/186 min	62/79 %
Västmanland	48/208 min	49/88 %
Stockholm	50/286 min	60/75 %
Kronoberg	67/253 min	49/96 %
Uppsala	65/289 min	44/88 %
Värmland	52/228 min	54/85 %
Västra Götaland	89/282 min	39/76 %
Skåne	77/297 min	37/76 %
Halland	80/276 min	56/48 %
Dalarna	61/235 min	43/84 %
Blekinge	63/248 min	40/78 %
Sörmland	61/263 min	51/84 %
Östergötland	52/239 min	35/74 %
Västernorrland	58/251 min	49/78 %
Gävleborg	52/240 min	50/62 %
Örebro län	57/231 min	44/86 %
Jämtland Härjedalen	63/240 min	38/70 %
Norrbotten	43/254 min	48/59 %
Västerbotten	60/248 min	51/40 %

Akutstatistiken omfattar vuxna från 19 år på sjukhusbundna akutmottagningar med minst två samlokaliserade somatiska specialiteter. Den är inte justerad för skillnader i patientmix, inskrivningsgrad eller hur regionerna organiserar akut vård. Norrbottens 43 minuter till läkare och Skånes 297 minuter total vistelsetid är verkliga medianer, men de beskriver inte exakt samma sorts akutverksamhet.

Ingen region når cancerledtidsmålet

Målet är att 80 procent av patienterna ska starta behandling inom den maximala ledtiden för sitt standardiserade vårdförlopp. Ingen region klarade målet 2025. Riket låg på 47 procent. Gotland nådde högst med 62 procent, följt av Stockholm med 60 och Halland med 56.

En hög totalandel kan ändå dölja dramatiska skillnader mellan diagnoser. Ledtiderna är olika långa beroende på cancerform och behandling, men andelarna visar hur ofta respektive förlopp håller sin egen tidsgräns.

Region	Starkast av fyra stora förlopp	Svagast av fyra stora förlopp
Jönköpings län	Bröstcancer 65 %	Prostatacancer 16 %
Kalmar län	Tjock-/ändtarmscancer 85 %	Prostatacancer 29 %
Gotland	Bröstcancer 84 %	Lungcancer 33 %
Halland	Bröstcancer 67 %	Prostatacancer 13 %
Sörmland	Bröstcancer 86 %	Prostatacancer 25 %
Västra Götaland	Tjock-/ändtarmscancer 45 %	Lungcancer 16 %
Skåne	Bröstcancer 40 %	Lungcancer 14 %
Östergötland	Bröstcancer 49 %	Lungcancer 11 %
Örebro län	Lungcancer 45 %	Bröstcancer 19 %
Norrbotten	Bröstcancer 95 %	Prostatacancer 25 %

Kontrasterna finns även i stora patientgrupper. Norrbottens 95 procent för bröstcancer bygger på 176 avslutade förlopp, medan prostatacancer ligger på 25 procent. Sörmland når 86 procent för bröstcancer men 25 procent för prostatacancer. Örebro ligger på 19 procent för bröstcancer bland 269 patienter.

Inklusionsandelen behövs för att bedöma hur representativ ledtidssiffran är. Om få av de beräknade cancerfallen går genom SVF kan resultatet se bättre eller sämre ut utan att spegla regionens alla cancerpatienter. Halland når exempelvis 56 procent inom ledtid men inkluderar bara 48 procent av de beräknade fallen. Gävleborg, Norrbotten och Västerbotten ligger också under inklusionsmålet på 70 procent.

Gävleborg förbättras på alla mått – men systembyten stör jämförelsen

Hurbra har också byggt en separat förändringssignal av nio hastighetsmått. Primärvård och specialistvård jämförs mellan andra halvåret 2025 och första halvåret 2026. Akuten jämför helår 2024 med 2025 och cancerledtiden jämför samma helår. Perioderna är inte identiska och förändringssignalen ska därför läsas som en riktning, inte som ett andra exakt index.

Gävleborg förbättras i samtliga nio mätbara hastighetsmått. Blekinge förbättras i alla åtta som kan följas. Båda regionerna byter vårdinformationssystem, och Blekinge har bara fyra användbara månader för medicinsk bedömning. Resultaten är starka signaler men inte säkra bevis på en verklig helomvändning.

Uppsala är den tydligaste förbättraren bland regionerna utan systemflagga. Åtta av nio mått går åt rätt håll. Undantaget är cancerledtiden, som faller från 53 till 44 procent. Östergötland och Skåne förbättras i sju av nio mått.

Sörmland har flest negativa riktningar, fem av nio. Dalarna tappar 16,9 procentenheter i medicinsk bedömning och 9,9 i genomförda specialistbesök, samtidigt som behandlingsmåtten förbättras. Även Sörmland och Dalarna byter system. Kalmar försämras svagt i fyra mått men ligger trots det stabilt tvåa i huvudindexet.

Systembytena syns särskilt tydligt i cancerinklusionen. Mellan 2024 och 2025 föll den från 90 till 48 procent i Halland, från 87 till 62 i Gävleborg, från 77 till 40 i Västerbotten och från 70 till 59 i Norrbotten. Alla fyra finns bland de nio systembytesregionerna, vilket gör det för tidigt att slå fast att fallen speglar verkliga förändringar i vården.

Dyrare vård är inte snabbare vård

De råa vårdkostnaderna pekar först mot ett överraskande samband. Norrbotten, Jämtland Härjedalen och Västerbotten har högst kostnad per invånare och ligger samtidigt bland de tre sista i tillgänglighetsindexet. Spearmans rangkorrelation mellan rå kostnad och Hurbra-index är −0,67 för de 20 regioner som har användbara kostnadsvärden.

Det betyder inte att höga utgifter skapar vårdköer. När Koladas strukturjusterade kostnad används sjunker rangkorrelationen till −0,22 och den linjära korrelationen ligger nära noll. Strukturjusteringen tar hänsyn till bland annat vårdbehov, glesbygd, löneläge och merkostnader för bemanning. Efter den justeringen finns inget tydligt samband mellan hur mycket en region satsar och hur snabbt patienterna får vård.

Region	Kostnad: faktisk (strukturjusterad)	Personal: läkare/sjuksköterskor per 1 000
Jönköpings län	39 037 (34 211) kr	3,41/6,60
Kalmar län	41 784 (32 735) kr	3,41/6,96
Gotland	– (39 124) kr	4,29/7,40
Västmanland	40 070 (34 333) kr	2,83/5,62
Stockholm	37 825 (38 309) kr	2,65/4,28
Kronoberg	38 770 (32 955) kr	3,05/6,56
Uppsala	40 168 (34 524) kr	4,30/6,81
Värmland	41 624 (32 797) kr	3,11/7,34
Västra Götaland	37 285 (32 731) kr	3,38/5,75
Skåne	38 939 (35 310) kr	3,45/5,61
Halland	39 880 (34 463) kr	2,90/5,23
Dalarna	41 015 (31 969) kr	3,37/7,32
Blekinge	43 533 (35 994) kr	3,51/7,87
Sörmland	41 859 (34 046) kr	3,35/5,63
Östergötland	39 219 (33 801) kr	4,28/6,12
Västernorrland	43 002 (35 026) kr	3,18/6,50
Gävleborg	42 804 (35 066) kr	3,43/6,89
Örebro län	40 966 (33 996) kr	3,83/7,49
Jämtland Härjedalen	44 811 (35 983) kr	4,19/7,51
Norrbotten	46 347 (36 125) kr	3,14/7,24
Västerbotten	44 540 (35 410) kr	4,83/8,71

Personalsambandet är också svagt och går åt motsatt håll mot den enkla idén att fler anställda automatiskt ger kortare köer. Rangkorrelationen är −0,29 för läkare och −0,37 för sjuksköterskor per 1 000 invånare. Västerbotten har flest regionanställda läkare och sjuksköterskor per invånare men lägst tillgänglighetsindex. Stockholm har lägst redovisade bemanning per invånare men är femma.

Personalvärdena omfattar regionanställda årsarbetare och regionägda bolag, inte all privat vårdpersonal eller alla konsulter. Universitetssjukvård, inpendlande patienter och skillnader i utförarmix gör att siffrorna inte kan användas som produktivitetsmått. Resursfrågan är dessutom politiskt central, både i diskussionen om hur partierna vill korta vårdköerna och i den bredare konflikten om vårdens finansiering och organisation.

Så räknade vi Hurbra-indexet

Indexet har fem lika viktade vårdområden som kan ge 20 poäng vardera:

1. Primärvård: kontakt samma dag och medicinsk bedömning inom tre dagar.
2. Första specialistbesök: både genomförda besök och den aktuella kön inom 90 dagar.
3. Operation eller behandling: både genomförda åtgärder och den aktuella kön inom 90 dagar.
4. Akutmottagning: median till läkare och median för hela vistelsen, där kortare tid är bättre.
5. Cancer: andelen inom maximal SVF-ledtid och andelen beräknade cancerfall som inkluderats i SVF.

Varje delmått omvandlas till en relativ percentilpoäng där den bästa regionen får 100 och den sämsta 0. De två delmåtten bildar områdets poäng och de fem områdena summeras till indexet. Lika värden får delad placering. En helt saknad serie får neutralpoängen 50, aldrig noll.

Månadsandelarna är volymvägda. Hurbra har summerat täljare och nämnare över de giltiga månaderna i stället för att ta ett ovägt genomsnitt av tolv procentsiffror. Patientvald väntan har exkluderats där databasen medger det.

Jämförelsen bygger på den senast kompletta tolvmånadersperioden juli 2025–juni 2026 för primärvård och specialiserad vård. Akuten, cancer och resursmåtten avser helår 2025. Kostnadsuppgifterna för 2025 var preliminära vid databrytpunkten den 23 augusti 2026.

Från den 1 juli 2025 rapporterar regionerna väntetider till Socialstyrelsen i stället för SKR. Det är därför den nya jämförbara tolvmånadersperioden börjar där; de två systemen har inte fogats ihop till en skenbart exakt längre tidsserie. Den som vill granska definitioner och senaste nationella värden hittar dem i Socialstyrelsens samlade väntetidsöversikt.

Nio regioner byter vårdinformationssystem: Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro. Socialstyrelsens vårdgarantidata är preliminär, översiktligt kvalitetskontrollerad och öppen för retroaktiva korrigeringar. Saknade månader har inte räknats som noll.

Hurbra-indexet mäter tillgänglighet – inte medicinsk kvalitet, behandlingsresultat eller patientnöjdhet. Men om frågan är var en invånare har störst samlad chans att snabbt komma in i vården, vidare till specialist och slutligen få behandling pekar de nationella underlagen tydligt mot Jönköpings län och Kalmar län. Längst ned finns Västerbotten, Norrbotten och Jämtland Härjedalen, även om enskilda delar av deras vård kan vara mycket snabba. Just det är rankningens viktigaste besked: vilken region som är bäst beror annars helt på vilken del av vårdkedjan man råkar mäta.