Ledarna för de nordiska och baltiska länderna samlas med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv den 23 augusti. En huvudfråga är hur Europa tillsammans med Ukraina snabbare kan bygga upp ett starkare försvar mot ryska drönare och ballistiska robotar – ett område där Sverige redan har tagit en tydlig roll.

NB8-mötet i Kyiv kommer efter en sommar då Ryssland har intensifierat sina attacker mot ukrainska städer med kombinationer av stora mängder drönare och avancerade robotar. Det har satt Ukrainas luftförsvar under hård press och samtidigt gjort frågan om Europas egen försvarsförmåga betydligt mer akut.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen säger inför mötet att de nordisk-baltiska länderna ska diskutera både Ukrainas omedelbara behov av luftförsvar och hur försvarsindustrisamarbetet kan utvecklas. Ett viktigt mål är att korta utvecklings- och produktionstiderna för nya system.

Det handlar alltså både om att hjälpa Ukraina här och nu och om att bygga en europeisk förmåga som kan användas under lång tid framöver.

Europa vill använda Ukrainas krigserfarenhet

Samarbetet börjar inte i Kyiv. Redan vid ett NB8-möte i Tallinn i juni pekade de nordiska och baltiska länderna tillsammans med Ukraina ut luftförsvar, drönare och autonoma system som prioriterade områden.

Tanken är att samarbetet inte bara ska bestå av att europeiska länder skickar färdiga vapensystem till Ukraina. I stället vill man gå längre med gemensam produktion, tekniköverföring, licenstillverkning och direkta investeringar i försvarsindustrin.

Ukraina har samtidigt något som resten av Europa saknar: flera års praktisk erfarenhet av att möta omfattande robot- och drönarangrepp i ett fullskaligt krig.

Den erfarenheten ses nu som central när europeiska länder försöker bygga system som bättre klarar den typ av hot som Ryssland använder.

Drönare och ballistiska robotar kräver olika försvar

En viktig del av satsningen är att inte behandla alla luftangrepp som samma problem.

De stora mängder billiga attackdrönare som Ryssland använder kan inte alltid bekämpas med mycket dyra luftvärnsrobotar. Ett sådant försvar blir snabbt ekonomiskt ohållbart när hundratals drönare används i samma attack.

Därför behövs billigare lösningar som jaktdrönare, kanonluftvärn, sensorer, elektronisk krigföring och kortdistansrobotar.

Ballistiska robotar är betydligt svårare att stoppa. De flyger snabbt, lämnar mycket kort reaktionstid och kräver mer avancerade system. Ukraina är i dag starkt beroende av bland annat Patriot för att kunna bekämpa sådana hot.

Det är också därför som Europas planer går i två parallella spår: billigare skydd mot massanfall med drönare och mer avancerade system mot ballistiska robotar.

Sverige är med i den antiballistiska koalitionen

Sverige har redan en central roll i det senare spåret.

I juli bildade tio länder tillsammans med Ukraina en särskild europeisk koalition för integrerat försvar mot ballistiska robotar. Sverige ingår tillsammans med bland andra Danmark, Norge, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.

Målet är att på sikt skapa en mer sammanhängande europeisk förmåga mot ballistiska robotar med gemensamma operativa krav, tekniskt samarbete och bättre koppling mellan olika sensorer och vapensystem.

Det betyder däremot inte att NB8-länderna nu bildar en helt ny robotkoalition i Kyiv. Den formella antiballistiska satsningen finns redan, och alla åtta NB8-länder är inte grundare.

Det som sker i Kyiv är snarare att det politiska och industriella samarbetet kan få högre tempo.

Sverige och Ukraina har dessutom sedan tidigare ett bilateralt samarbete kring luftförsvar. Vid Ulf Kristerssons och Zelenskyjs möte i Uppsala i maj slog länderna fast att de vill arbeta vidare med både flerskiktat luftförsvar och europeisk kapacitet mot ballistiska robotar.

Sverige satsar miljarder på skydd mot drönare

Den svenska rollen handlar inte bara om framtida utveckling.

Regeringen beslutade tidigare under året att avsätta 4,3 miljarder kronor till ett nytt kortdistansluftförsvar för Ukraina. Paketet omfattar bland annat kanoner, robotar, jaktdrönare, sensorer, elektronisk krigföring och ledningssystem.

Systemet är särskilt tänkt för just det problem som blivit tydligt under de ryska massangreppen: hur relativt billiga mål ska kunna bekämpas utan att Ukraina tvingas använda sina dyraste luftvärnsrobotar.

Sverige deltar också i den europeisk-ukrainska utvecklingsmiljön kring FREYJA-projektet, där flera stora europeiska försvarsföretag finns med.

Saab har nämnts som ett av företagen i initiativet, men det finns ännu inget offentligt besked om att bolaget har fått ett specifikt kontrakt eller ska leverera en bestämd komponent.

Sommarens attacker har gjort frågan akut

Bakgrunden till toppmötet är en mycket hård sommar för Ukraina.

Ryssland har fortsatt att kombinera stora mängder attackdrönare med kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Den typen av angrepp tvingar Ukraina att samtidigt hantera många relativt billiga mål och ett mindre antal betydligt svårare och farligare robotar.

Vid robotattacken mot Kyiv den 19 juli uppgavs Ryssland exempelvis ha använt 25 ballistiska Iskander-M- och S-400-robotar tillsammans med 125 drönare.

Under juli steg dessutom de dokumenterade civila förlusterna i Ukraina kraftigt. FN uppgav att 437 civila dödades och 2 610 skadades under månaden, den högsta nivån som dokumenterats sedan våren 2022.

Attackerna har samtidigt pressat Ukrainas lager av luftvärnsrobotar. Just de mest avancerade interceptorerna är dyra, produceras i begränsad mängd och kan inte snabbt ersättas när förbrukningen ökar.

Det är den ekvationen NB8-ledarna nu försöker förändra.

Ukraina behöver luftförsvar nu – Europa bygger för nästa krig

Det finns samtidigt en viktig tidsmässig skillnad mellan Ukrainas behov och Europas planer.

Nya europeiska system mot ballistiska robotar kommer inte att lösa Ukrainas akuta problem under de närmaste veckorna. Landet behöver fortfarande fler befintliga luftvärnssystem och fler robotar till de system som redan används.

Den långsiktiga satsningen handlar i stället om att Europa inte ska vara lika beroende av små lager, enskilda avancerade system och långsam produktion nästa gång hotet ökar.

Det är också därför toppmötet i Kyiv har större betydelse än ett vanligt stödmöte.

Europa försöker använda Ukrainas erfarenheter från det pågående kriget för att förändra sin egen försvarsindustri och bygga ett luftförsvar som bättre klarar både massangrepp med drönare och avancerade ballistiska robotar.

För Sverige innebär det en roll på flera nivåer samtidigt: som militär stödgivare till Ukraina, som medlem i den nya antiballistiska koalitionen och som ett land med en stor försvarsindustri som kan bli en viktig del av Europas framtida luftförsvar.

Den danska regeringen beskriver dagens NB8-möte i Kyiv som ett steg för att både möta Ukrainas akuta behov och snabbare utveckla Europas gemensamma förmåga.