Tysklands ekonomi har börjat röra sig uppåt igen efter flera år av stagnation. Men förbundskansler Friedrich Merz är långt ifrån nöjd. Inför regeringens kommande kabinettsmöte kräver han betydligt högre reformtempo – och pekar ut tillväxt och sysselsättning som regeringens viktigaste ekonomiska uppgift.

Tyskland har fått några efterlängtade positiva signaler. BNP ökade med 0,4 procent under första kvartalet 2026 och ytterligare 0,2 procent under det andra. På årsbasis var tillväxten 0,9 procent under andra kvartalet.

Det är långt ifrån någon ekonomisk boom, men det betyder att bilden av ett Tyskland som bara fortsätter djupare ned i recession inte längre stämmer.

Problemet för regeringen är ett annat: ekonomin växer fortfarande för långsamt.

EU-kommissionen räknar med att Europas största ekonomi bara växer omkring 0,6 procent under 2026. För ett land som under årtionden varit en av Europas viktigaste industri- och exportmotorer är det en nivå som fortsatt pekar på djupare problem.

Det är den utgångspunkten Friedrich Merz nu tar med sig in i regeringens kommande kabinettsmöte.

Merz vill se betydligt högre tempo

Merz har gjort klart att tillväxt och sysselsättning ska stå högst på regeringens ekonomiska agenda. Flera reformer har redan beslutats eller förberetts, men förbundskanslern anser att genomförandet måste gå betydligt snabbare.

Särskilt fokus ligger på små och medelstora företag, den tyska så kallade Mittelstand-sektorn, som spelar en central roll i landets industri och sysselsättning.

Regeringen arbetar samtidigt på flera fronter:

• lägre företagsskatter
• bättre investeringsvillkor
• pensionsreformer
• enklare arbetsmarknadsregler
• mindre byråkrati
• snabbare digitalisering av staten

Det viktiga i det nya beskedet är alltså inte att Merz presenterar ett helt nytt ekonomiskt program. Snarare ökar han pressen på regeringen att få redan fattade beslut och politiska överenskommelser att börja fungera ute i ekonomin.

En del av reformerna är redan beslutade

Den tyska regeringen har faktiskt redan genomfört flera betydande förändringar.

Företag har sedan juli 2025 fått möjlighet till kraftigt förbättrade avskrivningar på nya investeringar. För investeringar i utrustning kan degressiva avskrivningar på upp till 30 procent per år användas fram till slutet av 2027.

Även bolagsskatten ska sänkas.

Den federala bolagsskattesatsen ska enligt redan fattade beslut stegvis minska från 15 till 10 procent mellan 2028 och 2032. Tillsammans med andra skatter väntas den totala företagsskatten därmed falla från knappt 30 till knappt 25 procent.

Forskningsstödet har dessutom byggts ut.

Men tidslinjen är en viktig del av problemet. En stor del av skattesänkningen ligger flera år fram i tiden, medan många tyska företag behöver bättre investeringsvillkor betydligt tidigare.

Byråkratin ska bort – men företagen väntar fortfarande

Tysklands omfattande regelverk har länge pekats ut som ett av landets största konkurrensproblem.

Regeringen uppger att mer än 40 beslut om minskad byråkrati har fattats sedan november 2025. De uppskattas tillsammans kunna minska den årliga administrativa belastningen för företag, medborgare och offentlig sektor med omkring 10 miljarder euro.

Ambitionen går längre än så.

Fler rapporteringskrav ska tas bort och regeringen vill införa en modell där en komplett myndighetsansökan i fler fall automatiskt ska betraktas som godkänd om myndigheten inte svarat inom fyra månader.

På pappret kan det bli en betydande förändring för företag som i dag väntar länge på tillstånd och myndighetsbeslut.

Men just skillnaden mellan politiskt beslut och faktisk förenkling är central för Merz.

Pensionerna är ett ännu större problem

Den kanske svåraste reformfrågan handlar om demografin.

Tyskland har en snabbt åldrande befolkning och IMF har bedömt att landets arbetsföra befolkning kommer att minska snabbare än i något annat G7-land under de kommande åren.

Det skapar ett dubbelt problem.

Färre personer ska försörja en växande grupp pensionärer samtidigt som företagen behöver arbetskraft för att kunna expandera.

En omfattande pensionsreform är därför planerad, men de viktigaste delarna är fortfarande inte fullt genomförda. Regeringen vill få ett nytt paket genom förbundsdagen före slutet av 2026.

Frågan handlar inte bara om pensionerna i sig. Den handlar också om längre arbetsliv, högre arbetskraftsdeltagande och om det går att få fler arbetade timmar i ekonomin.

Produktiviteten är den verkliga huvudfrågan

Tysklands problem är större än några svaga kvartal.

IMF har pekat på låg produktivitetstillväxt och många år där strukturreformer skjutits fram. Samtidigt har den modell som gjorde Tyskland till Europas industrimotor blivit betydligt svårare att upprätthålla.

Den byggde länge på en ovanligt gynnsam kombination:

billig energi, stark kinesisk efterfrågan, konkurrenskraftig industri och stora exportöverskott.

Flera av dessa fördelar har försvagats samtidigt.

Energin har blivit dyrare. Kina har gått från att främst vara kund till att också bli en allt starkare konkurrent inom exempelvis bilar, maskiner och avancerad industriproduktion. Samtidigt har handelspolitiken blivit mer protektionistisk och amerikanska tullar ökat osäkerheten för exportindustrin.

Det gör att en vanlig konjunkturuppgång inte räcker.

Tyskland behöver höja sin långsiktiga förmåga att producera, investera och växa.

Företagen vill investera – men håller igen

En undersökning från den statliga utvecklingsbanken KfW visar hur tydligt problemet är.

Hela 92 procent av de tillfrågade företagen uppgav att de har investeringsbehov. Men bara 61 procent planerade faktiskt investeringar under det kommande året.

Digitalisering var det vanligaste investeringsområdet.

När företagen fick ange vad som skulle kunna få dem att investera mer återkom fyra saker särskilt tydligt: mindre byråkrati, bättre tillgång till finansiering, lägre skatter och stabilare efterfrågan.

Det är i praktiken samma problemområden som Merz nu försöker pressa regeringen att lösa.

Därför spelar Tyskland så stor roll för Europa

Tyskland svarade 2025 för nästan en fjärdedel av hela EU:s BNP.

Det innebär att även relativt små förändringar i den tyska ekonomin får stor betydelse för resten av Europa.

Om investeringarna tar fart ökar efterfrågan på maskiner, teknik, energi, komponenter, byggmaterial och företagstjänster. Om industriproduktionen stärks påverkas leverantörer i stora delar av EU.

Men det finns också en viktig skillnad mellan olika sorters tillväxt.

En tysk uppgång som främst drivs av större offentliga utgifter kan ge ett lyft på kort sikt. En uppgång som också bygger på privata investeringar, högre produktivitet och bättre konkurrenskraft skulle däremot förändra Europas ekonomiska utsikter betydligt mer.

Det är den senare typen av vändning Merz behöver få till.

Sverige är direkt exponerat

För Sverige är frågan långt ifrån teoretisk.

Tyskland är Sveriges största marknad för varuexport. Under årets fem första månader exporterade svenska företag varor för drygt 90 miljarder kronor till landet, motsvarande mer än en tiondel av all svensk varuexport.

För helåret 2025 låg exporten på drygt 200 miljarder kronor.

Det gör tysk industri och investeringstakt särskilt viktiga för svenska verkstads-, fordons- och industribolag.

Bolag som Atlas Copco, Sandvik, Volvo och SKF påverkas både direkt och indirekt genom Europas omfattande industriella leverantörskedjor. Just tysk industristatistik är därför också en återkommande del i vår ekonomiska kalender.

Om tyska företag börjar investera mer kan effekten snabbt märkas även i svenska orderböcker.

En vändning har börjat – men den är fortfarande skör

Det är också viktigt att skilja dagens läge från den mörkaste bilden av den tyska ekonomin.

Efter en senare revidering bedöms BNP för 2024 ha varit oförändrad snarare än ha minskat, och 2025 ökade ekonomin svagt.

Nu har tillväxten fortsatt upp under årets två första kvartal.

Det betyder att Tyskland inte längre står helt still.

Men en ekonomi av Tysklands storlek som bara växer några tiondelar är fortfarande långt ifrån den tillväxtmotor Europa varit vant vid.

Regeringens reformprogram innehåller redan flera stora förändringar. Den avgörande frågan är nu hur snabbt de faktiskt når företagen och om de räcker för att få investeringar och produktivitet att lyfta.

Det är där Merz nya krav på högre reformtempo blir ekonomiskt viktigt.

Tyskland har fått sina första tecken på en vändning. Nu måste regeringen visa att den kan göra den varaktig.