Moderaterna sätter upp ett nytt ekonomiskt mål inför valet: Sverige ska ha EU:s högsta BNP per capita 2035. Lägre bolagsskatt, större forskningsavdrag och mer generösa personaloptioner ska hjälpa till. Men vägen till förstaplatsen är lång. Sverige ligger i dag bara åtta i EU och har tappat mark mot flera konkurrenter under det senaste decenniet.

Moderaternas ekonomiska utspel den 21 augusti är ett av partiets tydligaste försök hittills att sätta ett långsiktigt mål för svensk ekonomi.

Statsminister Ulf Kristersson vill att Sverige ska bli EU:s rikaste land 2035, mätt som BNP per capita. För att nå dit vill Moderaterna höja den svenska tillväxttakten till drygt 3 procent per år.

Det ska bland annat ske genom lägre bolagsskatt, bättre villkor för företag och entreprenörer, större satsningar på forskning och innovation samt en politik som får fler människor i arbete.

Men Sverige har mycket mark att ta igen.

Sverige ligger åtta i EU

I Eurostats senaste jämförelser av BNP per capita, justerat för skillnader i köpkraft, ligger Sverige på index 111 när EU-genomsnittet sätts till 100.

Det räcker till åttonde plats.

Luxemburg ligger högst på 239, tätt följt av Irland på 238. Därefter kommer Nederländerna på 133 och Danmark på 127.

Sverige ligger alltså omkring 20 procent efter Nederländerna och mer än dubbelt så långt från Luxemburg om man jämför nivåerna rakt av.

Samtidigt har Sveriges relativa position försvagats. År 2015 låg Sverige på index 126. Tio år senare var nivån nere på 111.

Det är därför inte bara en förstaplats som ska erövras. Moderaternas mål förutsätter också att den långvariga utvecklingen där flera andra EU-länder närmat sig eller passerat Sverige bryts.

Luxemburg och Irland är speciella fall

Att kalla landet med högst BNP per capita för EU:s ”rikaste” är praktiskt, men måttet behöver förklaras.

Luxemburgs BNP per invånare påverkas kraftigt av att många människor arbetar i landet men bor i grannländerna. De bidrar till produktionen i Luxemburg utan att räknas in i landets befolkning.

Irlands extremt höga BNP påverkas i sin tur av multinationella företag, internationella koncernstrukturer och stora immateriella tillgångar som bokförs i landet.

Det innebär att en förstaplats i BNP per capita inte automatiskt betyder att hushållen har högst disponibla inkomster eller bäst materiell levnadsstandard.

Men även om Luxemburg och Irland behandlas som specialfall ligger Sverige bakom flera mer direkt jämförbara ekonomier som Nederländerna, Danmark, Österrike, Tyskland och Belgien.

Moderaterna vill sänka bolagsskatten

En central del i Moderaternas plan är en lägre bolagsskatt.

Svenska aktiebolag betalar i dag 20,6 procent i bolagsskatt. Moderaterna vill sänka nivån för att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och företagsetableringar.

Partiet har däremot inte i dagens utspel presenterat exakt vilken ny skattesats man vill införa.

Tanken är att företag ska få behålla en större del av sina vinster och därmed få starkare incitament att investera, växa och anställa i Sverige.

Hur stor den faktiska tillväxteffekten blir beror dock på hur stor skattesänkningen blir, hur den finansieras och hur företagen reagerar.

Moderaternas bredare ekonomiska linje inför valet finns också samlad i vår guide om Moderaterna inför valet 2026.

Personaloptioner ska bli mer generösa

Moderaterna vill också förändra reglerna för personaloptioner.

Sådana optioner används framför allt av mindre och snabbväxande företag som inte alltid har råd att konkurrera med höga löner. I stället kan anställda få möjlighet att bli delägare och ta del av företagets framtida värdeökning.

Sverige har redan särskilda skatteregler för kvalificerade personaloptioner i mindre och yngre företag.

M vill nu göra systemet mer generöst.

Exakt vilka gränser som ska ändras framgår ännu inte av dagens besked, men riktningen är tydlig: det ska bli lättare för svenska tillväxtföretag att locka och behålla kvalificerad personal.

Nytt forskningsavdrag kan kosta miljarder

Den mest konkreta delen av satsningen gäller forskning och utveckling.

Moderaterna lyfter ett nytt och betydligt större skatteincitament för företag som investerar i forskning och utveckling.

Den bakomliggande statliga utredningen har föreslagit att företag ska få göra ett extra avdrag motsvarande 200 procent av vissa lönekostnader inom forskning och utveckling. Tillsammans med det vanliga avdraget skulle det innebära ett totalt skattemässigt avdrag på 300 procent.

Kostnaden för staten har i tidigare beräkningar uppskattats till omkring åtta miljarder kronor per år. I samband med Moderaternas utspel anges en kostnad på omkring sju miljarder.

Den exakta slutliga utformningen är ännu inte klar.

Syftet är framför allt att göra Sverige mer attraktivt för kunskapsintensiva företag och internationella investeringar.

Fler måste arbeta

Den andra stora delen i Moderaternas tillväxtstrategi är arbetsmarknaden.

Partiet vill att fler människor ska arbeta och att färre ska leva på bidrag.

Sverige har fortfarande en arbetslöshet på omkring 8,7 procent. Om fler av dem som i dag står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete ökar både produktionen och skatteintäkterna.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan total BNP och BNP per capita.

Fler arbetade timmar kan höja den totala ekonomiska produktionen relativt snabbt. Men om Sverige ska bli nummer ett i BNP per invånare krävs också högre produktivitet.

Samma arbetade timme måste helt enkelt skapa mer ekonomiskt värde.

Därför blir investeringar, utbildning, innovation, teknikutveckling och kapitalbildning minst lika viktiga som antalet personer i arbete.

Över 3 procents tillväxt är ett högt mål

Moderaterna räknar med att Sverige behöver komma upp i en genomsnittlig tillväxt på drygt 3 procent.

Det är betydligt högre än den långsiktiga tillväxttakt Sverige haft under senare år och även högre än dagens prognoser för slutet av 2020-talet.

Konjunkturinstitutets prognoser pekar på en uppgång under de närmaste åren, men därefter åter en tillväxt kring 1,6 till 1,8 procent om året.

Tillväxten per invånare väntas ligga ungefär i samma storleksordning.

Moderaternas mål kräver därför att Sverige inte bara får en normal konjunkturåterhämtning. Landets underliggande tillväxtförmåga måste höjas tydligt under en lång period.

Det är en betydligt större förändring.

Vi har tidigare gått igenom varför den svenska ekonomin fortfarande kan kännas svag trots en återhämtning.

Kan Sverige verkligen bli etta till 2035?

En bokstavlig förstaplats är mycket svår att räkna hem med dagens utgångsläge.

Sverige ligger på index 111 i Eurostats köpkraftsjusterade jämförelse. Luxemburg ligger på 239.

Om Luxemburg hypotetiskt skulle stå helt stilla skulle Sverige behöva mer än fördubbla sin relativa BNP per invånare på nio år för att komma ikapp.

Det motsvarar en extrem utveckling.

I verkligheten kommer också Luxemburg, Irland, Nederländerna, Danmark och andra konkurrenter att fortsätta växa.

Därför räcker det inte att Sverige når 3 procents tillväxt. Det avgörande är också hur snabbt andra EU-länder växer och hur stor del av den svenska tillväxten som sker per invånare.

Att komma tillbaka till den absoluta europeiska toppen är betydligt mer realistiskt än att garantera förstaplatsen.

Nederländerna ligger exempelvis på 133 mot Sveriges 111. Det gapet är klart mindre och skulle kunna stängas under en längre period om Sverige konsekvent växer snabbare per invånare.

Moderaternas mål bör därför framför allt ses som en mycket offensiv ambitionsnivå.

För att Sverige faktiskt ska vara nummer ett 2035 krävs inte bara en starkare konjunktur eller några år med hög tillväxt. Det krävs ett tydligt och uthålligt trendbrott i svensk produktivitet, investeringar och ekonomisk utveckling samtidigt som flera av Europas rikaste ekonomier ska passeras.