USA:s ekonomi bjöd på två nya styrkebesked på torsdagen. Philadelphia Feds industriindex steg långt mer än väntat samtidigt som antalet nya arbetslöshetsansökningar föll. Siffrorna gör bilden inför Federal Reserves kommande räntebeslut mer komplicerad och kan få betydelse även för svenska sparare med pengar i USA- och globalfonder.

Två färska USA-siffror överraskade marknaden den 20 augusti.

Philadelphia Feds industriindex steg till 47,4 i augusti från 41,4 i juli. Marknaden hade räknat med en betydligt lägre nivå på omkring 25.

Samtidigt föll antalet nya ansökningar om arbetslöshetsersättning till 206 000, från reviderade 212 000 veckan före. Förväntningarna låg på omkring 210 000.

Tillsammans ger siffrorna ännu en signal om att den amerikanska ekonomin kan vara mer motståndskraftig än väntat.

Det är särskilt intressant just nu. Efter den svagare amerikanska jobbrapporten tidigare i augusti hade bilden börjat svänga mot att ekonomin tappade fart och att Federal Reserve därmed kunde få större utrymme att avvakta med fler räntehöjningar.

Dagens siffror gör den slutsatsen mindre självklar.

USA-industrin överraskar kraftigt

Philadelphia Feds index är en regional temperaturmätare på tillverkningsindustrin i delar av nordöstra USA. Företag får bland annat svara på om aktiviteten har ökat, minskat eller varit oförändrad.

Ett index på 47,4 betyder alltså inte att industriproduktionen har vuxit med 47,4 procent. Det visar i stället att klart fler företag rapporterar förbättring än försämring.

Nivån är ändå anmärkningsvärt stark och den högsta på omkring fem år.

Sysselsättningsindexet i samma undersökning steg dessutom kraftigt och nådde den högsta nivån sedan våren 2022.

Det stärker bilden av en industrisektor som fortfarande har betydande fart, trots höga räntor och en lång period där marknaden väntat på en tydligare amerikansk konjunkturavmattning.

Samtidigt finns en viktig motvikt. Företagens index för inköpspriser föll tydligt under månaden. Dagens industrisiffra är därför framför allt ett tecken på starkare aktivitet, inte ett entydigt besked om att inflationstrycket ökar.

Färre söker arbetslöshetsersättning

Även arbetsmarknaden gav ett starkare besked än väntat.

206 000 nya ansökningar om arbetslöshetsersättning är en låg nivå historiskt och visar att amerikanska företag fortfarande säger upp relativt få anställda.

Det står delvis i kontrast till den svaga jobbrapporten tidigare i augusti, som fick investerare att åter börja diskutera om USA:s ekonomi var på väg att bromsa betydligt snabbare.

Hurbra har tidigare gått igenom varningssignalerna från den amerikanska arbetsmarknaden.

Dagens statistik betyder inte att de signalerna är borta.

Fyraveckorssnittet för nya arbetslöshetsansökningar steg något, samtidigt som antalet personer som fortsätter få ersättning ökade till knappt 1,8 miljoner.

Det går därför att läsa arbetsmarknaden på två sätt samtidigt: få personer blir av med jobbet, men de som redan är arbetslösa kan ha svårare att hitta ett nytt.

Därför blir Feds räntebeslut svårare

Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent vid mötet i slutet av juli.

Tre ledamöter ville redan då höja räntan med 0,25 procentenheter.

I Feds senaste mötesprotokoll framgår dessutom att flera ledamöter såg behov av ytterligare åtstramning om inflationen inte fortsätter ned på ett tillräckligt övertygande sätt.

Det är där dagens siffror blir viktiga.

Om ekonomin och arbetsmarknaden håller sig starka minskar risken för att en räntehöjning i sig snabbt knäcker konjunkturen. Fed får då större möjlighet att koncentrera sig på inflationen.

Men det betyder inte att en höjning i september plötsligt är huvudscenariot.

Marknaden har fortfarande större förtroende för att Fed håller räntan oförändrad, och dagens prisdelar från Philadelphia Fed ger inte heller något tydligt nytt inflationslarm.

Den verkliga förändringen är snarare att argumenten för att ekonomin är för svag för fler höjningar fått ett nytt motargument.

Vad händer med dollarn och USA-räntorna?

Stark amerikansk statistik brukar normalt kunna ge stöd åt dollarn och pressa marknadsräntorna uppåt.

Logiken är enkel.

Om ekonomin klarar högre räntor bättre än väntat behöver Fed inte lika snabbt bli mer försiktigt. Förväntningar om högre styrränta under längre tid kan då smitta av sig på obligationsmarknaden.

USA:s långräntor ligger redan på höga nivåer. Hurbra har tidigare förklarat varför den amerikanska 30-årsräntan har pressats upp.

Dagens statistik är dock bara en del av den bilden.

USA:s stora budgetunderskott, omfattande upplåningsbehov och stora utbud av statsobligationer påverkar också långräntorna. Därför går det inte att slå fast att ett enskilt industrindex kommer att styra marknaden på egen hand.

Men siffrorna ger investerare ytterligare ett skäl att vara försiktiga med att räkna hem lägre amerikanska räntor för snabbt.

Så påverkas svenska USA- och globalfonder

För svenska fondsparare är utvecklingen i USA relevant även om man inte äger en ren USA-fond.

Många globalfonder har omkring två tredjedelar eller mer av kapitalet investerat i amerikanska bolag. Hurbra har tidigare gått igenom hur stor USA-andelen faktiskt kan vara i en vanlig globalfond.

Därmed spelar både dollarn, räntorna och den amerikanska konjunkturen stor roll för svenska sparare.

En starkare dollar höjer normalt värdet i svenska kronor på amerikanska innehav som inte är valutasäkrade.

Högre marknadsräntor kan däremot sätta press på högt värderade aktier, inte minst teknikbolag där en stor del av värderingen bygger på framtida vinster.

Samtidigt är en starkare ekonomi i grunden positiv för företagens försäljning och vinster.

Det gör att stark USA-statistik inte automatiskt är vare sig bra eller dålig för börsen.

För svenska sparare kan samma statistik innebära en starkare dollar men samtidigt högre amerikanska räntor. Effekterna kan därför dra åt olika håll.

Nästa siffror kan bli ännu viktigare

Marknadens nästa stora test kommer redan den 26 augusti, när USA bland annat presenterar nya BNP-siffror och PCE-inflation.

Därefter väntar centralbankssymposiet i Jackson Hole den 27–29 augusti och Feds nästa ordinarie räntemöte den 15–16 september.

Dagens två styrkebesked avgör inte vad Fed gör.

Men efter några veckor där fokus allt mer hamnat på en svagare arbetsmarknad påminner de om något som marknaden gång på gång tvingats förhålla sig till de senaste åren:

USA:s ekonomi är fortfarande svårare att bromsa än många räknar med.