Parallella system för rättsskipning, bostäder och betalningar förekommer i Sverige. Det slår den statliga utredningen om parallella samhällsstrukturer fast. Samtidigt varnar utredarna för systematisk infiltration från släktbaserade kriminella nätverk och föreslår åtgärder på fem områden.

Slutbetänkandet om parallella samhällsstrukturer överlämnades till regeringen den 19 augusti 2026.

Utredningen beskriver hur människor i delar av Sverige kan komma i kontakt med alternativa system vid sidan av de offentliga. Det kan handla om vem som löser en konflikt, hur en bostad förmedlas, hur pengar skickas eller vilka informationskanaler människor förlitar sig på.

Men utredningen sätter samtidigt en tydlig gräns för vad siffrorna faktiskt visar.

Det går exempelvis inte att säga att hundratusentals personer i Sverige använder ett parallellt rättssystem.

480 000 bor i områden med problem kring alternativ rättsskipning

Enligt underlag från Polismyndigheten bor omkring 480 000 personer i områden där problemen med rättsskipning mellan kriminella och boende under 2025 bedömdes ligga på minst nivå tre på polisens skala.

Det betyder inte att 480 000 personer använder eller accepterar parallell rättsskipning. Siffran visar hur många människor som bor i områden där polisen bedömer att problemet förekommer på den aktuella nivån.

För informell bostadsförmedling är motsvarande siffra omkring 549 000 personer.

Omkring 357 000 personer bor i områden där beskyddarverksamhet har identifierats på minst samma nivå och cirka 342 000 i områden där informell medling mellan boende förekommer.

Runt 175 000 människor bor i områden där samtliga fyra företeelser förekommer på den nivån.

Utredningen betonar dock att det saknas tillräckligt underlag för att ange hur många personer som faktiskt använder systemen eller påverkas direkt av dem.

Det finns heller ingen fullständig nationell kartläggning som gör det möjligt att slå fast den totala omfattningen av parallella samhällsstrukturer i Sverige.

Vad är parallell rättsskipning?

Parallell rättsskipning kan innebära att konflikter löses utanför det svenska rättssystemet genom personer eller grupper som har informell makt i ett lokalsamhälle.

Det kan röra sig om medling i familje- eller grannkonflikter men också om situationer där kriminella nätverk, släkter eller andra aktörer utövar påtryckningar och bestämmer hur en konflikt ska lösas.

Problemet uppstår särskilt när människor inte känner att de fritt kan vända sig till polis, domstol eller andra myndigheter eller när alternativa maktstrukturer försöker ersätta det offentliga systemet.

Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en ny särskild utredning med uppdrag att ta fram konkreta åtgärder mot parallell rättsskipning.

Några färdiga lagförslag om detta lämnas inte i det nuvarande betänkandet.

Informella betalningssystem kan vara både legitima och kriminella

Utredningen behandlar också alternativa system för bank- och betalningstjänster.

Ett exempel är hawala, där pengar kan överföras genom ett nätverk av förmedlare utan att en traditionell bank används på samma sätt som vid en vanlig internationell överföring.

Sådana system är inte automatiskt olagliga. De kan bland annat användas för att skicka pengar till länder där vanliga banksystem är svaga eller svårtillgängliga.

Problemet uppstår när verksamheten bedrivs utan nödvändigt tillstånd eller används för exempelvis penningtvätt, utpressning, illegal indrivning eller annan kriminalitet.

Sedan den 1 mars 2026 kan den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver viss finansiell verksamhet utan nödvändigt tillstånd eller registrering straffas.

Utredningen pekar samtidigt på svårigheten för myndigheter att skilja legitim användning av alternativa betalningssystem från verksamhet som ingår i den kriminella ekonomin.

Varnar för infiltration av myndigheter och kommuner

En av de allvarligaste delarna handlar om infiltration.

Utredningen återger uppgifter från Polismyndigheten om att vissa släktbaserade kriminella nätverk arbetar mer systematiskt med infiltration än andra kriminella nätverk.

Det kan handla om att försöka få personer placerade i myndigheter, kommunala verksamheter eller andra samhällsviktiga organisationer.

Syftet kan vara att komma åt information, påverka beslut, skydda kriminell verksamhet eller skapa fördelar för det egna nätverket.

Särskilt attraktiva verksamheter är sådana som arbetar med kontroll, tillstånd, offentliga utbetalningar eller brottsbekämpning.

Det handlar alltså inte enbart om att parallella system uppstår vid sidan av samhället. I vissa fall finns enligt polisens underlag även försök att påverka eller utnyttja de offentliga systemen inifrån.

Fem områden där utredningen vill se åtgärder

Utredningen samlar sina förslag under fem huvudområden.

Område	Vad utredningen vill göra
Kunskap och uppföljning	Ta fram bättre indikatorer, förbättra områdesstatistiken och ge kommunerna mer stöd för att identifiera parallella strukturer.
Integration och jämställdhet	Bredda integrationsinsatser, stärka arbetet mot negativ social kontroll och utreda hur parallell rättsskipning kan motverkas.
Barn och unga	Förbättra samverkan kring barn, stärka skolans demokratiarbete och motverka hedersförtryck och kriminalitet kring unga.
Segregation och utsatta områden	Motverka informell bostadsförmedling och felaktig folkbokföring samt stärka samhällsinformation och lokalsamhällen.
Samhällets motståndskraft	Försvåra infiltration och otillåten påverkan, förbättra informationsutbyte och öka kunskapen om släktbaserade kriminella nätverk.

Ett återkommande tema är att staten och kommunerna behöver få en bättre bild av problemen innan det går att avgöra vilka insatser som fungerar bäst.

Boverket och Statistiska centralbyrån föreslås bland annat arbeta med indikatorer som kan användas för att följa utvecklingen över tid.

Utredningen vill också se en nationell samordnare.

Barn som växer upp i parallella strukturer lyfts särskilt

Barn och unga är ett eget område i betänkandet.

Utredningen pekar på risken att barn växer upp i miljöer där familjens, släktens eller kriminella nätverks normer får större praktisk betydelse än lagstiftning och offentliga institutioner.

Här knyts frågan bland annat till hedersrelaterat förtryck, kriminalitet och skolans demokratiska uppdrag.

Liknande frågor har även aktualiserats i arbetet kring hedersförtryck i skolan.

Utredningen vill bland annat förbättra samverkan mellan kommuner, skolor och andra aktörer och stärka stödet till barn som växer upp i miljöer med kriminalitet eller stark social kontroll.

Informell bostadsförmedling sticker ut

Bostadsområdet är ett annat tydligt exempel på hur alternativa strukturer kan växa fram.

Informell bostadsförmedling är den av de fyra företeelserna i polisens områdesunderlag som berör flest boende.

Problemen kan handla om otillåtna andrahandsuthyrningar, handel med kontrakt, felaktig folkbokföring eller att bostäder förmedlas genom informella nätverk i stället för öppna och lagliga system.

Utredningen vill därför se förstärkta insatser mot både informell bostadsförmedling och felaktig folkbokföring.

Samtidigt kopplas frågan till segregation. Om människor blir beroende av alternativa nätverk för att få bostad, arbete, lån eller hjälp med myndighetskontakter kan beroendet av dessa strukturer förstärkas ytterligare.

Inga färdiga nya lagar föreslås

Trots de omfattande problemen innehåller slutbetänkandet inte något färdigt paket med nya lagar.

Det ingick inte i utredningens uppdrag att lämna författningsförslag.

Flera av åtgärderna kan regeringen däremot gå vidare med genom nya myndighetsuppdrag, utredningar och budgetbeslut.

Bland annat föreslås 15 miljoner kronor per år i minst tre år till länsstyrelserna för stöd till kommunerna.

Den föreslagna nationella samordnaren beräknas kosta omkring sju miljoner kronor per år mellan 2027 och 2030.

När det gäller parallell rättsskipning krävs däremot ytterligare utredning innan eventuella nya lagändringar kan läggas fram.

Hela slutbetänkandet om parallella samhällsstrukturer finns publicerat av Regeringskansliet.

Regeringen får nu ta ställning

Nästa steg blir att regeringen avgör vilka delar av utredningen som ska omsättas i konkreta beslut.

En del arbete är redan påbörjat. Bland annat finns uppdrag om att kartlägga släktbaserade kriminella nätverk och arbete för att stärka myndigheters motståndskraft mot infiltration och otillåten påverkan.

Slutbetänkandet ger nu regeringen ett samlat underlag för att gå vidare på fler områden.

Men en av utredningens viktigaste slutsatser är samtidigt att kunskapsläget fortfarande har stora luckor.

Det finns tydliga exempel på parallella system och på områden där problemen bedöms vara omfattande. Däremot går det ännu inte att sätta en säker siffra på hur många människor som faktiskt lever under eller använder sådana strukturer.

Utredningen varnar också för att arbetet inte får riktas mot hela grupper eller kulturella uttryck. Fokus ska ligga på handlingar och maktstrukturer som begränsar människors frihet, rättigheter eller tillgång till samhällets institutioner.