BHP:s färska helårsrapport visar ett tydligt skifte i den globala gruvindustrin. För första gången på ett helår är koppar bolagets största vinstmotor – före järnmalm. Bakom utvecklingen finns höga kopparpriser, växande investeringar i elnät och elektrifiering samt ett snabbt ökande behov från AI-datacenter. För svenska investerare riktas samtidigt blickarna mot Boliden och Lundin Mining.
Gruvjätten BHP redovisar en underliggande hänförlig vinst på 13,2 miljarder dollar för helåret 2026, en ökning med 30 procent jämfört med året före.
Men den stora förändringen ligger längre ner i resultatet.
BHP:s kopparverksamhet gav ett underliggande ebitda på 18,19 miljarder dollar. Järnmalmen, som länge varit bolagets viktigaste kassako, stannade på 14,53 miljarder dollar.
Koppar stod därmed för omkring 54 procent av BHP:s underliggande ebitda och blev för första gången bolagets största vinstmotor över ett helt år.
| BHP helåret 2026 | Resultat |
|---|---|
| Underliggande vinst | 13,2 miljarder dollar |
| Underliggande ebitda | 32,95 miljarder dollar |
| Koppar – underliggande ebitda | 18,19 miljarder dollar |
| Järnmalm – underliggande ebitda | 14,53 miljarder dollar |
| Kopparens andel av koncernens ebitda | 54 procent |
| Helårsutdelning | 1,72 dollar per aktie |
Rapporten fick också ett tydligt mottagande på börsen. Aktien steg kraftigt efter beskedet och BHP höjer samtidigt helårsutdelningen till 1,72 dollar per aktie, den högsta nivån på fyra år.
Kopparpriset driver vinsten
Det mest intressanta är att kopparns framgång inte främst beror på kraftigt ökad produktion.
BHP producerade omkring 1,95 miljoner ton koppar under året, tre procent mindre än föregående år. Samtidigt steg det realiserade kopparpriset med omkring 35 procent till 5,74 dollar per pund.
Resultatet blev att kopparverksamhetens underliggande ebitda ökade med 48 procent.
Järnmalmens motsvarande resultat ökade bara marginellt.
Det visar hur känslig vinstmixen hos världens största gruvbolag har blivit för kopparpriset. När koppar stiger snabbt får det direkt genomslag i kassaflöden och marginaler.
BHP redovisar en ebitda-marginal på omkring 70 procent inom kopparverksamheten.
Därför blir koppar allt viktigare
Koppar har länge varit avgörande för byggande, industri och elproduktion. Det som förändrats är mängden nya användningsområden som växer samtidigt.
Elektrifieringen av transporter kräver mer koppar i fordon, laddinfrastruktur och elnät. Utbyggnaden av vind- och solkraft kräver nya kablar, transformatorer och nätanslutningar.
Ovanpå det kommer AI-boomen.
De stora AI-datacentren kräver enorma mängder el. Men kopparbehovet sitter inte bara inne i serverhallarna. Nya datacenter kräver ofta helt nya anslutningar till elnätet, mer kraftproduktion, transformatorstationer och förstärkningar av den befintliga infrastrukturen.
BHP räknar med att den globala kopparefterfrågan kan öka från omkring 34 miljoner ton per år i dag till mer än 50 miljoner ton 2050.
Bolaget bedömer också att kopparbehovet kopplat till datacenter kan bli omkring sex gånger större fram till 2050 och nå cirka tre miljoner ton per år.
Det är en av anledningarna till att koppar börjat betraktas som en av de viktigaste råvarorna bakom AI-utbyggnaden.
Problemet är att nya koppargruvor tar lång tid
Efterfrågesidan är bara halva historien.
Den andra halvan är att kopparutbudet är svårt att öka snabbt.
Malmhalterna i många befintliga gruvor sjunker, vilket innebär att större mängder berg behöver brytas och bearbetas för att få fram samma mängd metall.
Samtidigt är stora nya fyndigheter ovanliga och nya gruvprojekt kan ta långt över ett decennium från upptäckt till produktion.
Internationella energiorganet IEA har tidigare bedömt att den nuvarande projektportföljen kan lämna kopparmarknaden med ett utbudsunderskott på omkring 30 procent år 2035.
Det betyder inte att kopparpriset måste fortsätta upp i en rak linje. Men det förklarar varför gruvbolagen är beredda att investera allt större summor i nya projekt.
BHP satsade omkring 4,7 miljarder dollar på koppar under det senaste räkenskapsåret och räknar med att kunna höja produktionen med omkring 40 procent fram till 2035.
I sin helårsrapport beskriver BHP koppar som en central del av bolagets långsiktiga tillväxt.
Boliden gynnas – men bilden är inte helt enkel
För svenska investerare är Boliden en av de mest uppenbara kopplingarna till utvecklingen.
Bolaget har stor kopparproduktion genom bland annat Aitik och andra gruvor. Ett högre kopparpris förbättrar normalt lönsamheten i gruvverksamheten och gör dessutom fler framtida projekt ekonomiskt attraktiva.
I Bolidens senaste kvartalsrapport syntes redan effekten av höga metallpriser. Rörelseresultatet exklusive lagervärdering mer än fördubblades jämfört med motsvarande period året före.
Läs mer om siffrorna i Hurbra:s genomgång av Bolidens Q2-rapport 2026.
Samtidigt är Boliden inte en ren kopparaktie.
Bolaget producerar flera olika metaller och driver även smältverk. Där kan den nuvarande kopparmarknaden paradoxalt nog skapa press.
Konkurrensen om kopparkoncentrat är hård och behandlings- och raffineringsavgifterna, de så kallade TC/RC-nivåerna, har varit mycket låga. Det är positivt för gruvorna som säljer koncentratet, men betydligt sämre för smältverken som köper och bearbetar det.
Ett högt kopparpris är därför i grunden positivt för Boliden, men effekten skiljer sig mellan olika delar av koncernen.
Lundin Mining har större direkt exponering
Den tydligare svenska kopparaktien är Lundin Mining.
Bolaget har successivt renodlat verksamheten mot koppar och producerade 76 877 ton under årets andra kvartal. Prognosen för hela året ligger på 310 000–335 000 ton.
När kopparpriset stiger får det därför ett betydligt mer direkt genomslag i Lundin Minings intäkter och kassaflöden.
Dessutom finns en direkt koppling mellan Lundin Mining och BHP.
Bolagen äger tillsammans Vicuña-projektet vid gränsen mellan Argentina och Chile, med 50 procent vardera.
Projektet är ett av de största outvecklade kopparprojekten globalt.
Lundins studier pekar på en möjlig genomsnittlig produktion på omkring 400 000 ton koppar per år under de första 25 fulla produktionsåren. Under den starkaste tioårsperioden kan produktionen överstiga 500 000 ton per år.
BHP räknar med att omkring 800 miljoner dollar ska läggas på projektet under 2026, räknat på 100 procent av verksamheten.
Ett första större investeringsbeslut kan komma redan vid årets slut.
Om marknaden verkligen går mot ett långvarigt kopparunderskott blir värdet på stora nya fyndigheter som Vicuña allt mer strategiskt.
Järnmalmens dominans är inte över
Skiftet hos BHP betyder inte att järnmalmen plötsligt blivit oviktig.
Verksamheten genererade fortfarande 14,53 miljarder dollar i underliggande ebitda och är fortsatt en av världens mest lönsamma råvaruaffärer.
Men skillnaden ligger i tillväxtutsikterna.
Järnmalm är starkt beroende av framför allt kinesisk stålproduktion och byggaktivitet. Koppar gynnas däremot av flera strukturella trender samtidigt: elnät, energiproduktion, elfordon och AI-infrastruktur.
Det förändrar också hur de stora gruvbolagen prioriterar sitt kapital.
När BHP:s kopparverksamhet nu för första gången tjänar mer än järnmalmen över ett helt år blir det ett konkret bokslutsbevis på den förändringen.
Vad kan stoppa kopparuppgången?
Koppar är fortfarande en cyklisk råvara.
En global lågkonjunktur, svagare kinesisk industri eller lägre investeringstakt i AI och elnät kan pressa efterfrågan snabbt.
Höga priser kan också driva fram mer återvinning och göra det lönsamt att ersätta koppar med andra material i vissa användningsområden.
Men utbudssidan är betydligt trögare.
En ny serverhall kan byggas på några år. Ett nytt kopparprojekt kan ta över ett decennium.
Det är just den obalansen som gör koppar så intressant för gruvbolagen – och som förklarar varför BHP:s historiska skifte från järnmalm mot koppar kan vara mer än ett enskilt starkt rapportår.