Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön får oväntat starkt stöd bland svenska väljare. I en ny mätning är 62 procent positiva och bara 25 procent negativa. Men trots opinionsläget är Sverige fortfarande långt från en generell sextimmarsdag – och frågan kan bli en tydlig skiljelinje inför valet 2026.

Nästan två av tre svenska väljare tycker att sex timmars arbetsdag med bibehållen lön är ett ganska eller mycket bra förslag.

Det visar en undersökning från Indikator Opinion som presenterades av Sveriges Radio den 17 augusti.

Totalt är 62 procent positiva till förslaget. 25 procent svarar att det är ganska eller mycket dåligt.

Resultatet sticker ut eftersom frågan inte bara handlade om att arbeta mindre. I formuleringen slogs uttryckligen fast att den kortare arbetsdagen skulle införas med bibehållen lön.

Det är den politiskt och ekonomiskt svåraste delen av en arbetstidsförkortning – och ändå finns en tydlig majoritet för förslaget.

Så gjordes mätningen

Undersökningen omfattar 2 044 personer över 18 år. Urvalet var slumpmässigt och svarsfrekvensen 46 procent. Resultatet har viktats bland annat utifrån kön, ålder och partival i riksdagsvalet 2022.

En viktig detalj är att även om resultatet publicerades den 17 augusti genomfördes själva intervjuerna mellan den 27 mars och 13 april 2026.

Det handlar alltså inte om en opinionsmätning genomförd under de senaste dagarna.

Samtidigt ligger resultatet i linje med en längre utveckling där arbetstidsförkortning har fått ett tydligt stöd. I SOM-undersökningen 2024 ansåg 53 procent att sex timmars arbetsdag var ett bra förslag.

Undersökningarna är inte direkt jämförbara, men P4-mätningen förstärker bilden av att kortare arbetstid inte längre är en marginalfråga bland väljarna.

Väljarna går längre än flera partier

Det kanske mest intressanta inför valet är avståndet mellan opinionen och de konkreta politiska förslag som ligger på bordet.

En sextimmarsdag fem dagar i veckan motsvarar i normalfallet en arbetsvecka på omkring 30 timmar.

Flera partier som vill förkorta arbetstiden talar i stället om 35 timmar som nästa steg.

Socialdemokraterna tog vid partikongressen 2025 tydligare ställning för arbetstidsförkortning. Partiets riktning är att en 35-timmarsvecka ska kunna nås, i första hand genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Magdalena Andersson har samtidigt betonat att Socialdemokraterna inte har beslutat att staten direkt ska tvinga fram en bestämd generell arbetstid.

Det gör frågan intressant tillsammans med partiets bredare nya arbetslinje inför valet 2026. Socialdemokraterna vill både öka sysselsättningen och röra sig mot kortare arbetstid, vilket innebär att produktivitet, bemanning och arbetskraftsbehov blir centrala delar av diskussionen.

V och MP vill gå längre

Vänsterpartiet driver en mer offensiv linje.

Partiet vill göra arbetstidsförkortningen till en fråga i regeringsförhandlingar efter valet och vill att en statlig utredning ska pågå parallellt med förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter.

Om parterna inte lyckas nå en lösning är Vänsterpartiet berett att gå vidare med lagstiftning.

Miljöpartiet vill också minska normalarbetstiden. Partiets mål är 35 timmar i veckan som ett första steg och därefter en utveckling mot fyradagarsvecka.

Den frågan är inte exakt samma sak som sextimmarsdag. En fyradagarsvecka kan utformas på flera olika sätt, något Hurbra tidigare gått igenom i guiden om vad som skulle hända om Sverige införde fyradagars arbetsvecka.

Gemensamt för V och MP är ändå att de öppnar tydligare än Socialdemokraterna för politiska beslut om arbetsmarknadens parter inte levererar en tillräckligt stor förändring.

M och SD säger nej till generell lagstiftning

På den andra sidan finns Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Moderaternas linje är att staten inte bör införa en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Hur arbetstiden utformas bör i stället avgöras mellan arbetsgivare och arbetstagare och kunna variera mellan olika branscher.

Sverigedemokraterna har också sagt nej till en generell lagstiftning och pekat på risken för produktionsbortfall och försämrad konkurrenskraft.

Där finns en tydlig konflikt inför valet.

Frågan är inte bara om svenskar ska arbeta mindre, utan också vem som ska fatta beslutet.

Ska riksdagen ändra arbetstidslagen? Ska arbetsgivare och fack göra upp centralt? Eller ska varje bransch förhandla fram sina egna lösningar?

LO har redan försökt öppna dörren

Frågan har dessutom börjat lämna den rent politiska debatten.

I början av 2026 begärde LO centrala förhandlingar med Svenskt Näringsliv om sänkt normal veckoarbetstid för arbetare i samtliga branscher.

Begäran hade enhälligt stöd i LO:s styrelse och representantskap.

Svenskt Näringsliv sade nej till en generell central uppgörelse och vill att frågan även fortsättningsvis ska hanteras i respektive bransch och kollektivavtal.

Det är en viktig förklaring till varför en arbetstidsförkortning fortfarande kan ligga långt bort trots ett starkt opinionsstöd.

I Sverige avgörs stora delar av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Den lagstadgade ordinarie arbetstiden är högst 40 timmar i veckan, men många anställda har redan kortare arbetstid genom avtal.

Kostnaden blir den stora stridsfrågan

Om människor arbetar färre timmar men behåller samma månadslön stiger arbetskraftskostnaden per arbetad timme.

Det behöver inte automatiskt innebära att samhällsekonomin förlorar lika mycket som antalet arbetstimmar minskar. Högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro, minskad personalomsättning och förändrade arbetssätt kan kompensera för en del av effekten.

Men hur mycket är starkt omstritt.

LO:s ekonomer har räknat på en 35-timmarsvecka och uppskattat en BNP-effekt på mellan 1,7 och 3,1 procent. Svenskt Näringsliv har i andra beräkningar kommit fram till betydligt större ekonomiska konsekvenser.

Skillnaden visar hur mycket resultatet beror på antaganden om bland annat produktivitet, löner, bemanning och hur företag och offentlig sektor anpassar sig.

Särskilt svår blir frågan inom vård, omsorg, skola, kollektivtrafik och andra verksamheter där arbetet inte enkelt kan komprimeras till färre timmar.

Om samma verksamhet ska bedrivas under lika många timmar måste någon i många fall täcka tiden som försvinner.

Sextimmarsdagen är fortfarande långt borta

Trots stödet i den nya mätningen finns det därför inget konkret nationellt beslut som innebär att Sverige snart går över till sex timmars arbetsdag.

Även de partier som tydligast driver frågan diskuterar i första hand ett steg från dagens nivåer mot omkring 35 timmar i veckan.

En generell sextimmarsdag med bibehållen lön skulle vara ett betydligt större steg.

Men den politiska situationen har förändrats.

Arbetstidsförkortning diskuteras inte längre bara som ett långsiktigt fackligt krav eller ett enskilt vänsterförslag. LO har begärt centrala förhandlingar, Socialdemokraterna har ändrat sin riktning och både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå längre.

När samtidigt 62 procent av väljarna säger ja till den mer långtgående sextimmarsdagen blir frågan svårare för partierna att hålla utanför valrörelsen.

Det betyder inte att Sverige står inför en sextimmarsdag efter valet.

Men det betyder att frågan om hur mycket av våra liv som ska ägnas åt arbete kan bli betydligt större i valrörelsen 2026 än den har varit på mycket länge.