EU och 26 länder går nu gemensamt ut mot Irans snabbt växande våg av avrättningar. I ett samordnat uttalande den 12 augusti kräver de att Teheran stoppar dödsstraffet, friger personer som hålls godtyckligt frihetsberövade och respekterar grundläggande mänskliga rättigheter. Utspelet kommer samtidigt som Iran befinner sig mitt i en djup säkerhetskris och fortsatt konflikt med USA.

Det internationella trycket på Iran ökar på flera fronter samtidigt. Den här gången står behandlingen av demonstranter och politiska fångar i centrum.

EU och 26 länder fördömer avrättningarna av personer som deltagit i eller kopplats till protesterna mot den iranska regimen. Kravet är att användningen av dödsstraff upphör omedelbart.

Koalitionen kräver samtidigt att människor som hålls godtyckligt frihetsberövade släpps och att den iranska ledningen vidtar konkreta åtgärder för att respektera befolkningens rättigheter.

Minst 56 avrättade sedan mars

Bakom det nya utspelet finns en snabbt försämrad människorättssituation.

FN:s människorättschef Volker Türk uppgav den 5 augusti att minst 56 personer hade avrättats i Iran sedan den 19 mars efter att ha dömts för brott kopplade till nationell säkerhet.

Av dessa var 27 avrättningar kopplade till årets regeringskritiska protester.

Dessutom uppgavs fler än 100 personer stå inför liknande anklagelser som kan leda till dödsstraff.

FN:s människorättskontor har varnat för att avrättningarna används för att sprida rädsla och slå ned opposition.

Människorättsorganisationer har samtidigt rapporterat om tortyranklagelser, framtvingade erkännanden och rättegångar där de åtalades rättssäkerhet ifrågasatts.

EU har redan skärpt trycket mot Iran

Det gemensamma uttalandet innebär inte i sig några nya sanktioner, men kommer ovanpå ett redan omfattande europeiskt sanktionssystem.

EU:s åtgärder med anledning av människorättsbrott i Iran omfattar 269 personer och 53 organisationer eller andra enheter. Under 2026 har ytterligare personer inom bland annat rättsväsendet och säkerhetsapparaten förts upp på sanktionslistorna.

Det gör dagens besked mer betydelsefullt än ett isolerat diplomatiskt uttalande.

EU och flera andra länder försöker hålla människorättsfrågan högt på den internationella dagordningen samtidigt som Iran också pressas militärt och ekonomiskt.

För den som vill förstå bakgrunden till protesterna och den politiska situationen finns mer i vår samlade bevakning av Iran.

Protesterna och kriget börjar vävas samman

Situationen inne i Iran går inte längre enkelt att skilja från landets konflikt med USA.

Efter de amerikanska och israeliska angreppen tidigare i år har iranska myndigheter skärpt repressionen mot personer som anklagas för att hota den nationella säkerheten.

Människorättsorganisationer har beskrivit hur krigsläget används som argument för hårdare åtgärder mot oppositionella och demonstranter.

Samtidigt är det diplomatiska läget med USA fortfarande mycket osäkert.

Den 12 augusti uppgav en högt uppsatt iransk tjänsteman att några förhandlingar om att förlänga vapenvilan med USA inte pågår. Det går emot tidigare rapporter om att en förlängning skulle kunna vara nära.

Det betyder att Iran på samma gång står inför internationell kritik för avrättningarna och risken för en ny militär upptrappning.

Vi har tidigare gått igenom bakgrunden i vår förklaring av varför USA och Iran krigar.

Människorättsfrågan blir ännu en front mot Teheran

För den iranska ledningen är läget därför ovanligt pressat.

Landet möter sanktioner, militärt tryck, ekonomiska problem och en omfattande internationell kritik mot behandlingen av demonstranter och oppositionella.

Samtidigt försöker regimen behålla kontrollen internt efter de stora protesterna.

Iran har tidigare försvarat användningen av dödsstraff med hänvisning till landets lagar och nationella säkerhet och har återkommande avfärdat internationell människorättskritik som politiskt motiverad.

Men när EU nu agerar tillsammans med ytterligare 26 länder blir signalen bredare än tidigare.

Det handlar inte längre bara om enskilda europeiska sanktioner eller uttalanden från människorättsorganisationer. Ett större internationellt block försöker gemensamt pressa Teheran att ändra kurs.

För svensk del är utvecklingen viktig även utanför själva människorättsfrågan. Iran är redan en central del av den säkerhetskris som påverkar energimarknader, internationell handel och sjöfarten kring Hormuzsundet.

Om repressionen fortsätter samtidigt som konflikten med USA åter trappas upp riskerar de två kriserna att förstärka varandra.

Dagens gemensamma krav från EU och 26 länder visar därför hur människorättsläget i Iran allt tydligare har blivit en del av den större internationella konfrontationen med Teheran.