Drygt 100 000 svenska barn får nu melatonin på recept mot sömnproblem. Förskrivningen har ökat kraftigt, framför allt bland barn i skolåldern och tonåringar. Samtidigt saknas fortfarande tillräcklig kunskap om vad flera års behandling kan innebära för barn som växer och utvecklas.

Melatonin har på relativt kort tid fått en stor roll i behandlingen av sömnproblem hos svenska barn.

Enligt uppgifter som Sveriges Radio Ekot rapporterar den 12 augusti får nu drygt 100 000 barn läkemedlet på recept. Utvecklingen väcker frågor eftersom många barn inte bara använder melatonin under en kort period, utan kan fortsätta behandlingen i flera år.

Det betyder inte att melatonin har visats vara farligt vid långtidsbehandling. Problemet är snarare att forskningen fortfarande inte ger ett tillräckligt säkert svar på vad mycket lång användning innebär.

Användningen ökar kraftigt bland barn

Läkemedelsverkets statistik visar att ökningen är särskilt tydlig bland barn mellan 6 och 17 år.

Mellan 2021 och 2024 steg försäljningen av melatonin på recept i den åldersgruppen från 198 till 268 förpackningar per 1 000 barn. Det motsvarar en ökning på omkring 35 procent på tre år.

Utvecklingen har samtidigt pågått betydligt längre än så. Melatonin används i dag i en helt annan omfattning bland barn än för ett årtionde sedan.

För de allra yngsta barnen är användningen betydligt mindre. Det är framför allt skolbarn och tonåringar som står bakom de höga siffrorna.

Många barn med ADHD får melatonin

En stor del av förskrivningen är kopplad till neuropsykiatriska diagnoser.

Barn med ADHD har ofta problem med att somna, hålla en stabil dygnsrytm eller få tillräckligt mycket sömn. Socialstyrelsen anger att melatonin kan användas för barn mellan 6 och 17 år med ADHD och insomni när andra insatser för bättre sömn inte har gett tillräcklig effekt.

Melatonin används också vid sömnstörningar hos vissa barn med autism, andra utvecklingsrelaterade tillstånd och neurologiska sjukdomar.

En äldre svensk registerstudie från Stockholmsområdet visade att omkring 65 procent av barn och unga som fick melatonin hade en neuropsykiatrisk diagnos.

Samma studie visade också hur långvarig behandlingen kan bli. Bland barn som började med melatonin vid 6–12 års ålder använde omkring sju av tio fortfarande läkemedlet tre år senare.

Fler ADHD-diagnoser kan vara en förklaring

Det finns ingen enskild förklaring till den snabbt ökande användningen.

En faktor som Läkemedelsverket har pekat på är att betydligt fler svenska barn diagnostiseras med ADHD. Eftersom sömnproblem är vanliga i den gruppen ökar samtidigt antalet barn som kan bli aktuella för behandling med melatonin.

Melatonin har också blivit ett etablerat läkemedelsalternativ när andra sömnåtgärder inte räcker.

För rätt patient kan behandlingen göra stor skillnad. Studier visar att melatonin bland annat kan förkorta tiden det tar att somna hos barn med vissa neuropsykiatriska tillstånd.

Men myndigheterna har samtidigt uppmärksammat risken för att läkemedlet används för snabbt när ett barn har svårt att sova.

Sömnproblemen kan ha många orsaker, exempelvis stress, oregelbundna sovtider, psykisk ohälsa, medicinska problem eller vanor som gör det svårare att komma till ro.

Sömnvanor ska prövas först

Svenska rekommendationer utgår från att läkemedel normalt inte ska vara den första åtgärden vid barns sömnproblem.

Vården bör först försöka förstå varför barnet sover dåligt och arbeta med sådant som regelbundna läggtider, en stabil dygnsrytm och andra förändringar i barnets vardag.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar bland annat dagsljus, fysisk aktivitet, nedvarvning före läggdags och att skärmar lämnas utanför sovrummet.

För barn mellan 6 och 12 år anges ett normalt sömnbehov på ungefär 9–11 timmar per dygn. Tonåringar mellan 13 och 17 år behöver omkring 8–10 timmar.

När sådana åtgärder inte räcker kan läkemedelsbehandling bli aktuell.

Vad är riskerna med melatonin?

På kort sikt betraktas melatonin generellt som ett förhållandevis väl tolererat läkemedel.

Bland de biverkningar som har rapporterats finns trötthet, huvudvärk och påverkan på humöret. Biverkningarna är oftast lindriga och övergående.

Den större frågan gäller vad som händer när barn använder melatonin under mycket lång tid.

En systematisk forskningsgenomgång av behandling hos barn och ungdomar fann inget tydligt stöd för allvarliga säkerhetsproblem, men konstaterade samtidigt att underlaget för långvarig behandling är begränsat.

Studier där barn följts under två till fyra år har inte kunnat visa någon tydlig negativ påverkan på pubertetsutvecklingen.

Det finns däremot betydligt mindre kunskap om behandling som fortsätter under ännu längre tid. En studie med mer än sju års användning har gett en möjlig signal om senare pubertetsutveckling, men forskarna bedömde bevisläget som mycket osäkert.

En ny systematisk översikt från 2026 pekar på samma grundproblem. Melatonin kan ge bättre sömn på kort sikt för vissa grupper av barn, men kunskapen om långvarig behandling är fortfarande otillräcklig, särskilt när det gäller barn utan neurologiska eller utvecklingsrelaterade tillstånd.

Det är det okända som oroar

Det finns alltså inte belägg för att melatonin generellt skadar barn som använder läkemedlet länge.

Men det finns heller inte tillräckligt stark forskning för att med säkerhet säga att många års behandling är helt utan risk.

Det är den skillnaden som är central när användningen nu passerat 100 000 svenska barn.

Melatonin är ett hormon som kroppen själv producerar och som är en viktig del av regleringen av dygnsrytmen. När ett stort antal barn får extra melatonin under lång tid vill myndigheter och forskare därför veta mer om möjliga effekter på bland annat kroppens utveckling.

Kunskapsluckan blir särskilt viktig eftersom behandlingen i vissa fall startar redan under de första skolåren och fortsätter genom stora delar av barndomen.

Regeringen har gett Läkemedelsverket ett särskilt uppdrag

Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen vill få bättre kontroll över användningen.

I januari 2026 fick Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga hur melatonin används i Sverige, undersöka möjliga negativa effekter och bedöma om behandlingsrekommendationerna behöver förändras.

Bakgrunden är både den ökande förskrivningen och osäkerheten kring långtidsbehandling.

Socialstyrelsen har dessutom tagit fram en särskild indikator för att följa hur barn och unga med ADHD behandlas med melatonin.

Utvecklingen innebär därför inte nödvändigtvis att svenska barn får ett olämpligt läkemedel. För många kan melatonin vara en viktig hjälp när svåra sömnproblem inte går att lösa på andra sätt.

Men ju fler barn som behandlas och ju längre behandlingen fortsätter, desto viktigare blir frågan som forskningen ännu inte kan ge ett tydligt svar på: vad innebär det att använda melatonin varje kväll under flera år av ett barns utveckling?