Jimmie Åkesson skärper tonen om rennäringen. SD-ledaren beskriver renskötsel som något som ”i hög grad” är en hobby och vill lagstifta bort effekterna av Girjasdomen. Samtidigt anser han att gruvnäringen normalt bör väga tyngre när den ställs mot rennäringens intressen.

Utspelet handlar om betydligt mer än synen på renskötsel. I praktiken rör det både vem som ska bestämma över jakt och fiske på stora fjällområden och hur stark ställning samiska rättigheter ska ha när de kolliderar med gruvor och andra ekonomiska intressen.

Sverigedemokraterna vill förändra lagstiftningen efter den uppmärksammade Girjasdomen från 2020. Partiets linje är att rätten att bedriva renskötsel ska skiljas från rätten att upplåta jakt och fiske på statlig mark ovanför odlingsgränsen.

Målet är att jakt på statens mark i större utsträckning ska vara tillgänglig för alla svenska medborgare.

Åkesson vill lagstifta efter Girjasdomen

Girjas sameby vann 2020 en lång rättsprocess mot staten om rätten att upplåta småviltsjakt och fiske inom samebyns område.

Domen brukar beskrivas som Girjasdomen och blev principiellt mycket viktig.

Det centrala är dock att Girjas inte fick sin rätt genom dagens rennäringslag. Högsta domstolen slog fast att samebyn genom historiskt bruk hade fått en egen rätt att upplåta jakt och fiske genom så kallad urminnes hävd.

Det innebär att Girjas, gentemot staten, själv får upplåta småviltsjakt och fiske inom det område som omfattades av processen.

Åkesson och SD vill förändra konsekvenserna av domen genom politiska beslut och ny lagstiftning.

Partiet har bland annat föreslagit att rennäringslagen ska göras om så att jakt och fiske på statlig mark kan upplåtas på mer lika villkor.

Det är också en del av en bredare förändring som SD vill se för rennäringen. Den som vill läsa mer om partiets politik inför valet hittar vår guide till Sverigedemokraterna inför valet 2026.

En lag kan inte bara upphäva HD:s dom

Att politiskt ”riva upp” Girjasdomen är samtidigt betydligt mer komplicerat än formuleringen kan låta.

Riksdagen kan ändra lagar, men den kan inte i efterhand besluta att Högsta domstolens dom aldrig har funnits.

Det särskilt viktiga i Girjasfallet är att samebyns rätt inte skapades genom en bestämmelse i rennäringslagen som enkelt kan skrivas om. HD konstaterade i stället att rättigheten hade uppstått genom mycket långvarigt historiskt bruk.

En kommande regering och riksdag kan därför ändra hur framtida system för jakt, fiske och rennäring ska fungera, men att frånta Girjas en redan fastställd rätt skulle väcka betydligt svårare juridiska frågor.

Bland annat kan egendomsskyddet och kraven på proportionalitet bli aktuella. Beroende på hur en eventuell lagändring utformas kan också frågan om ekonomisk ersättning uppstå.

Det går därför inte att i dag slå fast exakt vilka juridiska konsekvenser SD:s förslag skulle få. Först när ett konkret lagförslag finns går det att bedöma hur långt staten faktiskt försöker gå.

Girjas kan bli början på en större förändring

Frågan är dessutom större än Girjas sameby.

Flera andra samebyar har gått vidare med rättsprocesser där de kräver motsvarande rättigheter till jakt och fiske.

Ran, Sirges, Unna Tjerusj, Baste och Talma finns bland de samebyar som driver processer mot staten.

Om fler samebyar får rätt på liknande grunder skulle det kunna förändra kontrollen över jakt och fiske på betydande delar av fjällområdet.

Det är en viktig förklaring till att Girjasfrågan har blivit politiskt laddad.

För SD handlar den om tillgången till jakt och fiske på statlig mark. För samebyarna handlar den i stället om rättigheter som de anser har byggts upp genom generationers bruk av marken.

Åkesson: renskötsel är i hög grad en hobby

I sitt nya utspel går Åkesson också till angrepp mot bilden av renskötseln som en vanlig näring.

Han beskriver den som något som ”i hög grad” är en hobby.

SD har samtidigt lyft fram att en stor del av landets renägare har andra arbeten vid sidan av och att många äger relativt få renar.

Det är en formulering som lär väcka starka reaktioner. Renskötseln har en särskild rättslig ställning och är nära kopplad till samisk kultur och markanvändning.

Debatten handlar därför inte enbart om hur många personer som kan leva ekonomiskt på sina renar.

Bakom konflikten finns också betydligt större frågor om historiska rättigheter, samernas ställning och hur marken i norra Sverige ska användas.

Vill att gruvor normalt ska väga tyngre

Åkesson vill även förändra maktbalansen mellan rennäringen och gruvindustrin.

Hans linje är att gruvnäringen normalt bör ges företräde när gruvprojekt står mot rennäringens intressen.

I dag finns ingen generell regel som säger att rennäringen alltid går före gruvor.

Både områden som är viktiga för rennäringen och områden med betydande mineralfyndigheter kan klassas som riksintressen. När intressena kolliderar måste myndigheter och domstolar göra en avvägning mellan dem.

Gruvprojekt har också redan i vissa fall fått företräde framför rennäringen.

SD:s linje skulle därför innebära något annat än att bara ta bort ett påstått veto för samebyarna. Om gruvnäringen som princip ska väga tyngre skulle det kunna förändra själva utgångspunkten för framtida prövningar.

Kan förändra makten över stora markområden

Åkessons utspel samlar därmed flera av de mest omstridda frågorna om markanvändningen i norra Sverige.

En förändrad lagstiftning kan påverka vem som kontrollerar jakt och fiske, hur starkt historiskt upparbetade samiska rättigheter står och hur konflikter mellan gruvor och rennäring ska avgöras.

Samtidigt återstår den avgörande frågan: hur långt går det faktiskt att lagstifta bort effekterna av Girjasdomen?

SD kan driva igenom ett nytt system för framtiden om partiet får politiskt stöd för det. Men eftersom Girjas rätt har slagits fast av Högsta domstolen på grundval av urminnes hävd är det betydligt svårare att helt enkelt skriva bort den rättighet som redan har konstaterats.

Det är där Åkessons politiska utspel kan komma att möta sin svåraste prövning.