Jimmie Åkesson vill sluta lägga pengar på integration. I Ekots partiledarutfrågning var SD-ledaren tydlig med sin syn på frågan: ”Jag skulle vilja lägga exakt noll kronor på integration.”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gav ett tydligt besked när han på tisdagsmorgonen frågades ut i P1 inför valet.

På frågan om integration svarade Åkesson att han helst inte vill lägga några pengar alls på området.

– Jag skulle vilja lägga exakt noll kronor på integration, sade han i utfrågningen.

Åkessons argument är att integration i första hand är ett ansvar för den enskilde och inte något som staten ska försöka åstadkomma genom ekonomiska satsningar.

Åkesson: Den enskilde måste anpassa sig

SD-ledarens resonemang bygger på att den som kommer till Sverige själv har ansvar för att anpassa sig till det svenska samhället.

Den som inte vill göra det bör enligt Åkesson i stället kunna lämna landet.

Beskedet ligger nära den linje Sverigedemokraterna redan driver, där större krav på språk, försörjning och anpassning kombineras med en politik för ökad återvandring.

I Hurbra:s guide om Sverigedemokraterna inför valet 2026 finns en bredare genomgång av partiets politik inför valet.

Formuleringen om ”exakt noll kronor” innebär däremot en skärpning i hur Åkesson beskriver den ekonomiska sidan av integrationspolitiken.

Oklart exakt vad som skulle försvinna

Det går samtidigt inte att översätta Åkessons uttalande till en bestämd besparing i statsbudgeten.

Han specificerade inte i utfrågningen vilka anslag, verksamheter eller stöd som i praktiken skulle tas bort för att nå noll kronor.

Det är en viktig skillnad eftersom svensk integrationspolitik består av flera olika delar och ofta går in i andra politikområden.

Åtgärder för etablering på arbetsmarknaden, svenskundervisning, utbildning och ersättningar till kommuner för mottagande kan exempelvis ha koppling till integration utan att allt ligger samlat i ett enda renodlat integrationsanslag.

Riksdagens budgetområde Integration och jämställdhet omfattar också både integrations- och jämställdhetspolitik. Det går därför inte att ta hela den budgetposten och beskriva den som de pengar Åkesson vill ta bort.

Nollbeskedet är än så länge framför allt ett politiskt ställningstagande om principen bakom integrationspolitiken.

Har tidigare kritiserat integrationspolitiken

Åkesson har tidigare under valåret argumenterat för att integration inte är svenskarnas ansvar.

Han har också kritiserat offentligt finansierade integrationsprojekt och pekat ut anpassning till majoritetssamhället eller återvandring som två möjliga vägar för människor som inte är integrerade.

Tisdagens besked gör den linjen betydligt enklare att sammanfatta.

SD-ledaren vill inte bara förändra integrationspolitiken. Han säger nu uttryckligen att han skulle vilja se statens kostnad för integration gå ner till noll.

Fler hårda besked om migration

Integrationen var inte den enda migrationsfrågan som kom upp under Ekots partiledarutfrågning.

Åkesson står också fast vid ambitionen att permanenta uppehållstillstånd ska kunna omprövas eller dras tillbaka under nästa mandatperiod. Enligt honom handlar frågan inte längre om huruvida en sådan förändring ska genomföras, utan hur den ska utformas.

Samtidigt signalerade han att Sverige redan har kommit långt när det gäller att minska asylinvandringen.

Det gör att integrationsfrågan kan få en ännu större roll för Sverigedemokraterna under nästa mandatperiod. Partiet har länge drivit krav på minskad invandring, men när Åkesson själv beskriver asylreglerna som mycket restriktiva flyttas fokus i högre grad till människor som redan befinner sig i landet.

Valet till riksdagen hålls den 13 september. Hurbra samlar de viktigaste datumen, partierna och förutsättningarna i vår guide till valet 2026.