Everton går in i 2026/27 med en stabilare ägarbild, ett förstärkt mittfält och sin andra säsong på Hill Dickinson Stadium. Efter två raka 13:e-platser är nedflyttning inte längre det naturliga grundtipset. Men 49 poäng och 47 mål förra säsongen visar också att klubben ännu inte har byggt ett självklart lag för Premier Leagues övre halva.

Det här är läget i Evertons trupp, värvningar och troliga startelva den 6 augusti 2026, tillsammans med vår bedömning av David Moyes spelidé, målproduktionen, den nya arenan och lagets realistiska chanser.

Everton 2026/27 i korthet

Fråga	Svar
Tränare	David Moyes
Placering 2025/26	13:e
Poäng 2025/26	49
Målskillnad	47–50
Hemmaarena	Hill Dickinson Stadium
Kapacitet	52 769
Turneringar	Premier League, FA-cupen och Ligacupen
Europaspel	Nej
Tippad placering	12:e
Rimligt spann	Plats 9–15

Everton slutade tre poäng bakom tiondeplatsen och fyra poäng från den sista Europaplatsen 2025/26. Avståndet ned till nedflyttningsstrecket var samtidigt tio poäng.

Det är en bra sammanfattning av klubbens nuvarande position. Everton är inte längre fast i en akut överlevnadskamp, men avståndet uppåt är fortfarande tillräckligt stort för att övre halvan ska vara ett mål snarare än en ny normalnivå.

Everton har stabiliserats, men inte tagit det stora steget

Evertons utveckling ser tydlig ut när den jämförs med de värsta säsongerna. Laget har gått från 17:e plats och en målskillnad på minus 23 till två raka 13:e-platser och en i stort sett jämn målskillnad.

Säsong	Placering och poäng	Målskillnad
2022/23	17:e, 36 poäng	34–57
2023/24	15:e, 40 officiella poäng	40–51
2024/25	13:e, 48 poäng	42–44
2025/26	13:e, 49 poäng	47–50

Everton spelade egentligen in 48 poäng 2023/24 men fick sammanlagt åtta poängs avdrag. Räknat på prestationen på planen har klubben därför legat på ungefär samma poängnivå under tre säsonger.

Det betyder att stabiliseringen är verklig, men också att utvecklingen har bromsat in.

Everton gjorde fem fler mål 2025/26 än säsongen före, men släppte samtidigt in sex fler. Poängskörden ökade bara från 48 till 49. Laget fanns med i diskussionen om övre halvan under delar av säsongen men avslutade ligan med sju matcher utan seger och föll tillbaka till 13:e plats.

Det går därför inte att beskriva ännu en mittenplacering som ett stort genombrott. Den viktiga förändringen är att Everton inte längre går in i varje vår med nedflyttningsstrecket som huvudsakligt riktmärke. Nästa steg kräver däremot en bättre offensiv och fler poäng hemma.

Starkare borta än hemma

Everton tog 23 poäng hemma och 26 på bortaplan förra säsongen. De sju bortasegrarna visar att Moyes lag fungerar bra när motståndaren tar initiativet och Everton får försvara kompakt, spela direkt och anfalla öppna ytor.

Sex hemmasegrar på 19 matcher är mindre övertygande.

När Everton måste föra spelet blir problemen tydligare. Laget har inte tillräckligt många spelare som kan bryta låga försvar med passningar, kombinationer eller individuella aktioner. Hill Dickinson Stadium har gett större publik och en ny inramning, men ännu ingen självklar sportslig hemmafördel.

Evertons värvningar sommaren 2026

Everton har framför allt förstärkt mittfältet. Hayden Hackney och Christian Nørgaard ger David Moyes fler sätt att formera laget centralt, medan Tyrique George och Merlin Röhl har blivit permanenta Evertonspelare efter sina lån.

Nyförvärv	Från	Förväntad roll
Hayden Hackney	Middlesbrough	Startspelare på centralt mittfält
Christian Nørgaard	Arsenal	Defensiv mittfältare och ledare
Tyrique George	Chelsea	Konkurrent på båda kanterna
Merlin Röhl	Freiburg	Mångsidig mittfältare och wingback

Hayden Hackney ska förändra Evertons uppspel

Hackney är sommarens viktigaste värvning. Han kommer från en stark säsong i Middlesbrough, där han var lagkapten och utsågs till Championships bästa spelare.

Everton har länge varit beroende av Jordan Pickfords längre uppspel, en stark central anfallare och kampen om andrabollar. Hackney ger laget en mittfältare som kan ta emot bollen från mittbackarna, vända bort press och spela framåt genom motståndarnas första linje.

Han ska inte bara ge fler alternativ än Tim Iroegbunam. Tanken är att han ska höja hela lagets förmåga att kontrollera matcher.

James Garner har tidigare behövt sköta en stor del av både bollvinsterna, uppspelen och de fasta situationerna. Med Hackney bredvid sig kan Garner få en tydligare roll och Everton kan spela sig fram centralt oftare.

Hackney är den värvning som tydligast visar att klubben försöker bygga långsiktigt i stället för att bara säkra ännu en säsong i Premier League.

Christian Nørgaard ersätter erfarenheten efter Gueye

Nørgaard har skrivit ett tvåårskontrakt och kommer i första hand att ge defensiv kontroll, positionssäkerhet och ledarskap.

Idrissa Gueye lämnade efter förra säsongen. Everton behövde därför någon som kunde skydda mittbackarna, läsa omställningar och hjälpa laget att kontrollera slutet av matcher.

Nørgaard behöver inte starta varje vecka. Mot starka lag kan han spela tillsammans med Garner eller Hackney. När Everton ska försvara en ledning är han ett naturligt alternativ längst bak på mittfältet.

Det är en genomtänkt korttidsvärvning, men inte en spelare som höjer lagets offensiva tak.

Tyrique George får en större roll

George gjorde elva framträdanden under lånet från Chelsea våren 2026 och har nu skrivit ett permanent avtal.

Han ger Everton fart, en-mot-en-spel och möjlighet att använda samma spelare på båda kanterna. Den mest öppna vägen till startelvan finns till höger, där Tyler Dibling ännu inte har omvandlat sin talang till regelbunden målproduktion.

George kan bli en startspelare redan under hösten. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att han redan fanns i truppen under den andra halvan av förra säsongen. Den permanenta övergången säkrar en lovande spelare, men höjer inte automatiskt nivån jämfört med vårens Everton.

Merlin Röhl ger taktisk flexibilitet

Röhl kan användas som central mittfältare, offensiv åtta, tia och höger wingback. Moyes har redan testat honom på flera positioner under försäsongen.

Han är värdefull i en trupp som ibland behöver gå från fyrbackslinje till tre mittbackar utan att byta flera spelare. Röhl är däremot ännu inte ett självklart förstaval på någon position.

Värvningen höjer bredden mer än den höjer Evertons bästa startelva.

De viktigaste spelarförlusterna

Spelare	Status	Betydelse
Jack Grealish	Lånet avslutat	Stor kreativ förlust
Idrissa Gueye	Kontraktet avslutat	Defensiv erfarenhet försvinner
Séamus Coleman	Har lämnat som spelare	Ledarskap och klubbidentitet
Tyler Onyango	Frisläppt	Begränsad sportslig påverkan

Grealish är den klart viktigaste förlusten. Han stod för sex vanliga ligassist och var en av de spelare som skapade flest chanser i öppet spel.

George, Dibling, Dwight McNeil, Röhl och Charly Alcaraz ger Everton många offensiva alternativ. Ingen av dem har däremot visat att han kan ersätta Grealishs kombination av bolltrygghet, kreativitet och förmåga att dra flera försvarare till samma sida.

Gueyes defensiva egenskaper kan ersättas kollektivt genom Nørgaard, Garner och Hackney. Colemans betydelse låg främst i ledarskapet. James Tarkowski och Pickford blir nu ännu viktigare i omklädningsrummet.

Everton hade den 6 augusti inte presenterat någon permanent ny lagkapten. Tarkowski är den mest sannolika matchkaptenen.

Evertons trupp 2026/27

Truppen kan fortfarande förändras innan det engelska transferfönstret stänger den 1 september.

Lagdel	Spelare
Målvakter	Jordan Pickford, Mark Travers, Tom King
Försvarare	Nathan Patterson, James Tarkowski, Jarrad Branthwaite, Michael Keane, Jake O’Brien, Vitalii Mykolenko, Adam Aznou
Mittfältare	James Garner, Hayden Hackney, Christian Nørgaard, Tim Iroegbunam, Kiernan Dewsbury-Hall, Charly Alcaraz, Merlin Röhl, Harrison Armstrong
Anfallare och yttrar	Iliman Ndiaye, Tyler Dibling, Tyrique George, Dwight McNeil, Thierno Barry, Beto

Harrison Armstrong är akademispelaren som ligger närmast regelbunden speltid. Elijah Campbell kan ge ytterligare försvarsbredd, medan Harvey Foster, Braiden Graham och Martin Sherif har funnits nära försäsongstruppen.

Ingen svensk spelare har en relevant roll i A-laget, akademigruppen eller utlåningsgruppen. Den svenska kopplingen ligger i stället i Evertons traditionella supporterintresse.

Truppen position för position

Målvakt

Jordan Pickford är ett av Evertons tydligaste konkurrensövertag. Han startade samtliga ligamatcher och höll elva nollor 2025/26.

Pickford är viktig både genom sina räddningar och sitt långa uppspel. När Everton vill spela förbi en hög press kan han hitta anfallaren eller en ytter direkt och flytta spelet långt upp i planen.

Mark Travers är en tillräckligt erfaren reserv. Ett längre Pickfordbortfall skulle ändå sänka lagets nivå tydligt.

Mittbackar

Branthwaite och Tarkowski är det troliga förstaparet. De kompletterar varandra väl.

Tarkowski är den främsta boxförsvararen och blockerar stora mängder avslut. Branthwaite har bättre snabbhet och räckvidd när Everton måste försvara större ytor.

Jake O’Brien kan konkurrera centralt när en naturlig högerback används. Michael Keane är fjärdealternativet och ger erfarenhet men inte samma rörlighet.

Mittbackarna håller nivå för ett lag på övre halvan. Branthwaite är samtidigt den utespelare vars frånvaro skulle förändra Evertons försvar mest.

Ytterbackar

Vitalii Mykolenko är det säkraste förstavalet till vänster. Adam Aznou ger ett offensivare alternativ och kan användas som wingback.

Högerbacken är truppens tydligaste problem.

O’Brien har gjort ett stabilt arbete där men är i grunden mittback. Han försvarar positionen bra och ger Everton extra längd vid fasta situationer, men bidrar mindre i överlappningar och kombinationsspel.

Nathan Patterson är den naturliga högerbacken men har ännu inte etablerat sig som ett säkert förstaval. Röhl har testats som wingback under försäsongen.

Everton har rapporterats vara intresserat av Celtics Alistair Johnston, men ingen övergång var bekräftad den 6 augusti. En ny högerback skulle kunna förändra startelvan mer än ännu en central mittfältare.

Centralt mittfält

Det centrala mittfältet är Evertons mest förbättrade lagdel.

Garner kombinerar bollvinster, löpstyrka, passningsspel och fasta situationer. Hackney ska ge mer kontroll och bättre bollförflyttning. Nørgaard bidrar med defensiv erfarenhet.

Iroegbunam är fysisk och användbar när matcherna blir öppna, men har hårdare konkurrens än förra säsongen. Armstrong kan få minuter i cuperna och vid skador.

Moyes kan nu välja mittfält efter motståndet. Garner och Hackney är den mest balanserade kombinationen. Nørgaard och Garner passar bättre när Everton ska försvara centrala ytor mot ett topplag.

Offensivt mittfält

Kiernan Dewsbury-Hall gjorde åtta ligamål och är det naturliga förstavalet som tia. Han är särskilt farlig när han får komma sent in i straffområdet och anfalla ytan bakom den centrala anfallaren.

Alcaraz kan spela som tia eller offensiv åtta. Röhl kan fylla en liknande roll men är mer användbar i flera olika positioner.

Everton har bra bredd centralt. Frågan är om någon annan än Dewsbury-Hall kan skapa och producera tillräckligt regelbundet.

Ytterpositionerna

Ndiaye är det tydligaste förstavalet till vänster. Han är lagets bästa bolltransportör och en av få Evertonspelare som regelbundet kan ta sig förbi en försvarare utan hjälp av ett färdigt kombinationsspel.

George och Dibling konkurrerar främst till höger. McNeil ger inlägg, vänsterfot och fasta situationer, men riskerar färre starter om Moyes prioriterar snabbare och mer direkta yttrar.

Potentialen är hög. Den bevisade produktionen är betydligt lägre.

Ett sent avsked för Ndiaye skulle vara mycket kostsamt. Han har kopplats samman med Al-Hilal, men var fortsatt Evertonspelare den 6 augusti och ska räknas in i både truppen och startelvan.

Central anfallare

Beto gjorde nio ligamål och Thierno Barry åtta. Everton har därmed två användbara Premier League-anfallare, men ingen som ännu har visat att han kan göra 14 eller 15 mål på en säsong.

Barry är det mer långsiktiga alternativet och kan utveckla sitt länkspel. Beto ger större fysisk kraft och ett rakare hot bakom backlinjen.

Båda missade flera stora chanser förra säsongen. Konkurrensen är öppen, men Barry är vår knappa favorit till premiärstarten.

Det positiva är att Everton inte står utan ett naturligt alternativ om förstavalet skadas. Det negativa är att nivån inte nödvändigtvis höjs genom bytet.

Evertons troliga startelva 2026/27

Detta är Hurbra:s bedömning den 6 augusti 2026, med utgångspunkt i en 4–2–3–1-formation och en fullt tillgänglig trupp.

Målvakt: Jordan Pickford

Backlinje: Jake O’Brien, James Tarkowski, Jarrad Branthwaite, Vitalii Mykolenko

Centralt mittfält: James Garner, Hayden Hackney

Offensivt mittfält: Tyrique George, Kiernan Dewsbury-Hall, Iliman Ndiaye

Anfallare: Thierno Barry

Garner opererades för ett ljumskproblem under sommaren och kan behöva tid innan han är redo för en hel premiärmatch. Christian Nørgaard är det naturliga alternativet om Garner inte hinner tillbaka.

Tyler Dibling kan lika gärna starta till höger, medan Beto konkurrerar direkt med Barry.

Truppdjupet

Position	Förstaval	Främsta alternativ
Målvakt	Pickford	Travers
Högerback	O’Brien	Patterson, Röhl
Mittbackar	Tarkowski, Branthwaite	O’Brien, Keane
Vänsterback	Mykolenko	Aznou
Defensivt mittfält	Garner	Nørgaard, Iroegbunam
Central mittfältare	Hackney	Garner, Armstrong
Offensivt mittfält	Dewsbury-Hall	Alcaraz, Röhl
Högerkant	George	Dibling, McNeil
Vänsterkant	Ndiaye	George, McNeil
Anfallare	Barry	Beto

Pickford, Tarkowski, Branthwaite, Mykolenko, Dewsbury-Hall och Ndiaye är de säkraste förstavalet. Garner tillhör samma grupp när han är fullt frisk.

Högerbacken, högerkanten och anfallsplatsen har mest öppen konkurrens.

Så spelar Everton under David Moyes

Everton utgår normalt från 4–2–3–1 och försvarar i ett kompakt 4–4–1–1. Laget pressar sällan extremt högt under långa perioder. Moyes prioriterar avståndet mellan lagdelarna, skyddet framför mittbackarna och kontroll över straffområdet.

Försvaret börjar centralt

Everton försöker styra motståndaren bort från mitten och mot kanterna. Där kan ytter, ytterback och central mittfältare arbeta tillsammans för att stoppa anfallet.

Tarkowski försvarar boxen, Branthwaite täcker ytor och Garner ansvarar för en stor del av bollvinsterna. Pickford hjälper dessutom backlinjen med tydlig kommunikation och snabba igångsättningar.

Mot topplag kan Nørgaard komma in bredvid Garner och göra mittfältet mer defensivt. Everton kan då sjunka till ett lågt block och spela med mindre avstånd mellan backlinjen och mittfältet.

Uppspelen är fortfarande ganska direkta

Pickford och mittbackarna söker ofta Barry eller Beto med längre passningar. Anfallaren ska hålla undan en mittback, vinna första bollen eller ge Everton möjlighet att samla upp andrabollen.

Dewsbury-Hall och yttrarna flyttar snabbt upp runt anfallaren. Everton vill gärna anfalla innan motståndaren hunnit organisera sig.

Hackney kan förändra detta. Han ger laget möjlighet att spela förbi den första pressen längs marken och skapa anfall utan att varje uppspel måste gå genom en duell längst fram.

Det gör inte Everton till ett bollinnehavslag, men det kan göra bollinnehavet mer produktivt.

Ytterbackarna skapar en obalans

Mykolenko väljer sina offensiva löpningar och stannar ofta kvar bakom Ndiaye. O’Brien spelar ännu försiktigare till höger och rör sig ibland inåt som en extra mittback.

Det gör Everton svårt att kontra på, men lämnar mycket av bredden åt högerkantsyttern. George eller Dibling kan då bli isolerad mot två försvarare.

En offensivt skicklig högerback skulle ge Everton fler överlappningar, öppna ytor centralt och göra anfallen mindre förutsägbara.

Så skapar Everton chanser

De viktigaste vägarna framåt är:

• Ndiayes bolltransporter från vänster.
• Dewsbury-Halls löpningar in i straffområdet.
• Garners inlägg, hörnor och frisparkar.
• Direktspel mot Barry eller Beto.
• Vunna andrabollar efter långa uppspel.
• Snabba omställningar efter bollvinster på mittfältet.

Moyes har även testat ett system med tre mittbackar och wingbacks. Aznou kan då ge offensiv bredd till vänster, medan Röhl eller Patterson används till höger.

När Everton ska skydda en ledning kan laget gå över till 5–4–1. När mer kreativitet behövs centralt kan Alcaraz eller Röhl spela som offensiv åtta i ett 4–3–2–1.

Problemen kommer mot låga försvar

Everton är bekvämt när det får reagera på motståndarens spel. Det är svårare när laget själv måste bestämma tempot.

Mot ett lågt försvar blir anfallen ofta beroende av ett inlägg, en fast situation eller en individuell aktion från Ndiaye. Everton saknar fortfarande en tydlig central kreatör som regelbundet hittar den sista passningen mellan motståndarnas lagdelar.

Hackney kan förbättra vägen fram till sista tredjedelen. Han löser inte ensam det som händer där.

Har Everton tillräckligt med mål?

Everton gjorde 47 ligamål från ungefär 46,7 förväntade mål 2025/26. Laget gjorde alltså ungefär så många mål som chansernas kvalitet motiverade.

Problemet var inte bara dåliga avslut. Everton skapade för lite för att bli ett lag på övre halvan.

Spelare	Ligamål 2025/26
Beto	9
Thierno Barry	8
Kiernan Dewsbury-Hall	8
Iliman Ndiaye	6

Det är positivt att flera spelare bidrog. Everton var inte helt beroende av en enda målskytt.

Samtidigt nådde ingen tvåsiffrigt. Beto och Barry missade båda flera stora chanser, och Grealishs kreativitet har försvunnit efter lånet.

För att nå övre halvan behöver Everton sannolikt passera 50 mål med viss marginal. Det kräver mer än att en central anfallare gör två eller tre extra mål.

Minst två av följande saker behöver hända:

• Barry eller Beto når 12–14 ligamål.
• Ndiaye stannar och höjer sin målproduktion.
• George eller Dibling får ett tydligt genombrott.
• Dewsbury-Hall upprepar sina åtta mål.
• Everton värvar ytterligare en offensiv spelare före deadline.

Fasta situationer är fortsatt en styrka. Garner och Dewsbury-Hall har bra leveranser, medan Tarkowski, Branthwaite, Keane och O’Brien ger ett stort lufthot.

Dave Reddington har fått ett permanent ansvar för de fasta situationerna i ledarstaben. Det kan ge Everton några viktiga mål, men laget kan inte bygga en hel övre halvan-satsning på hörnor och frisparkar.

Evertons viktigaste spelare

Jordan Pickford

Pickford är den säkraste individuella nivån i truppen. Han räddar poäng, startar anfall och ger Everton en stabilitet som få lag på nedre halvan har på målvaktsposten.

Jarrad Branthwaite

Branthwaite är den viktigaste defensiva utespelaren. Hans snabbhet gör att Everton kan stå högre och ändå försvara ytan bakom backlinjen.

Utan honom blir försvaret långsammare och mer beroende av ett lågt utgångsläge.

James Garner

Garner är lagets balansspelare. Han startade samtliga 38 ligamatcher förra säsongen och bidrar i både försvar och anfall.

Han vinner boll, sköter stora delar av de fasta situationerna och kan spela på flera positioner. Hackneys ankomst bör göra Garner bättre genom att minska antalet uppgifter han måste lösa samtidigt.

Kiernan Dewsbury-Hall

Dewsbury-Hall är den viktigaste målskytten från mittfältet. Hans åtta ligamål var avgörande för att Everton skulle nå 47 totalt.

Om anfallarna fortsätter ligga under tio mål behöver han ge ett liknande bidrag igen.

Iliman Ndiaye

Ndiaye är lagets främsta individuella kreatör efter Grealishs avsked. Han transporterar bollen genom lagdelar, kan slå sin försvarare och skapar anfall även när Everton inte har spelat sig till ett numerärt övertag.

En försäljning utan en ersättare av samma nivå skulle sänka hela säsongsprognosen.

Möjlig genombrottsspelare: Tyrique George

George har både en tydlig väg till startelvan och egenskaper som Everton behöver. Han kan bli spelaren som ger laget ett mer regelbundet hot från höger.

Det återstår att se om han är redo att producera mål och assist varje vecka.

Värvningen med störst ansvar: Hayden Hackney

Hackney behöver inte vara Evertons bästa spelare för att bli sommarens viktigaste värvning.

Om han förbättrar uppspelen kan hela laget flytta fram sina positioner, hålla bollen längre och skapa fler anfall mot organiserade försvar.

Spelaren som måste höja sig: Tyler Dibling

Dibling har stor teknisk potential och kostade Everton mycket att värva. Nu behöver talangen synas i konkreta mål, assist och avgörande aktioner.

Konkurrensen från George gör att han inte längre kan räkna med speltid enbart på framtidspotential.

Hill Dickinson Stadium ger möjligheter, men ännu ingen sportslig garanti

Everton spelar sin andra säsong på Hill Dickinson Stadium vid Bramley-Moore Dock. Arenan har en kapacitet på 52 769 och ersatte Goodison Park som herrlagets hemmaarena inför 2025/26.

Den första Premier League-matchen slutade med en 2–0-seger mot Brighton. Ndiaye gjorde det första ligamålet på arenan och Pickford räddade en straff.

Den inledningen skapade snabbt en berättelse om ett nytt starkt hem. Hela säsongen gav ett mer försiktigt svar.

Everton vann sex av 19 hemmamatcher och tog 23 poäng på arenan. På bortaplan blev det sju segrar och 26 poäng.

Hill Dickinson Stadium har alltså ännu inte gett Everton någon tydlig sportslig fördel. Publiken är större och inramningen modernare, men laget måste fortfarande bli bättre på att föra matcher där motståndaren försvarar lågt.

Den ekonomiska betydelsen är större

Den nya arenan ger Everton bättre möjligheter till biljettintäkter, företagsplatser, restauranger och andra evenemang. Klubben har samtidigt fått en stabilare ägarbild efter The Friedkin Groups övertagande och lagt om stora delar av arenafinansieringen.

Det betyder inte att Everton kan värva utan begränsningar. Det betyder att klubben kan fatta sportsliga beslut med en helt annan framförhållning än under de mest turbulenta åren.

En överklagad ersättningstvist med Burnley efter Evertons tidigare ekonomiska regelbrott är fortfarande en möjlig kostnad. Den har däremot inte stoppat klubbens arbete under sommarens transferfönster.

Arenan och den nya ägarbilden har framför allt flyttat Everton från krishantering till ett mer normalt lagbygge. Den sportsliga effekten måste fortfarande visas på planen.

Försäsongen och skadeläget

Evertons fyra första träningsmatcher gav två segrar, en oavgjord och en förlust.

Match	Resultat
Dundee–Everton	0–4
Bolton–Everton	0–0
Stoke–Everton	1–0
Hamburg–Everton	1–2

Beto, Barry, Harvey Foster och McNeil gjorde målen mot Dundee. Röhl gjorde mål i segern mot Hamburg.

Nollorna mot Bolton och Stoke visade samtidigt att problemet med att skapa mot organiserat motstånd inte automatiskt har försvunnit.

Moyes har testat tre mittbackar, Aznou som vänster wingback och Röhl till höger. Det kan bli ett återkommande alternativ, särskilt så länge högerbackspositionen är olöst.

Everton möter även Stuttgart, Newcastle och Lille innan ligapremiären. Det kompletta programmet och uppdaterade resultaten finns i vår guide till Evertons träningsmatcher 2026.

Aktuella skador

Garner opererades för ett ljumskproblem under sommaren. Han har närmat sig full träning men ska inte betraktas som garanterad till premiären.

Branthwaite har kommit tillbaka efter sin hamstringsskada och startade mot Hamburg. Dibling har haft en mindre känning och missat delar av försäsongen.

Inget långvarigt avbräck i den övriga kärntruppen var bekräftat den 6 augusti.

Evertons fem första ligamatcher

Datum	Match
22 augusti	Crystal Palace hemma
29 augusti	Bournemouth borta
6 september	Manchester United hemma
12 september	Tottenham borta
19 september	Ipswich hemma

Tre hemmamatcher under de första fem omgångarna ger Everton en rimlig möjlighet att börja starkt.

Palace och Ipswich hemma blir samtidigt tidiga test på om laget har blivit bättre på att skapa mot motståndare som inte ger bort stora ytor. Bournemouth och Tottenham borta kan passa Evertons mer direkta spel bättre.

De första riktigt tunga veckorna kommer i oktober, när Everton möter Chelsea hemma samt Arsenal och Newcastle borta under en kort period.

Merseysidederbyna är ursprungligen planerade till den 28 november på Hill Dickinson Stadium och den 30 januari på Anfield. Datumen kan flyttas för TV.

Alla omgångar och aktuella matchdatum finns i Premier League 2026/27 – komplett spelschema. Everton publicerar även löpande ändringar på sin officiella matchsida.

Everton i Fantasy Premier League 2026/27

Everton har flera användbara FPL-spelare, men få självklara offensiva val.

Spelare	Pris	Bedömning
Jordan Pickford	5,5 miljoner	Säkraste Evertonvalet
Kiernan Dewsbury-Hall	6,5 miljoner	Bästa offensiva valet
Iliman Ndiaye	6,0 miljoner	Högre tak men större osäkerhet
Vitalii Mykolenko	4,5 miljoner	Prisvärd försvarare med säkra minuter
Adam Aznou	4,0 miljoner	Budgetspelare att bevaka

Pickford är det tryggaste valet. Han har säkra minuter, gör många räddningar och kan få bonuspoäng även när Everton inte håller nollan.

Dewsbury-Hall är det mest intressanta offensiva alternativet efter åtta ligamål och 151 FPL-poäng förra säsongen. Ndiaye har större individuell explosivitet men påverkas av den fortsatta transferosäkerheten.

Mykolenko är ett enklare budgetalternativ än de dyrare mittbackarna. Aznou blir endast intressant om försäsongens wingbackroll leder till regelbundna starter.

Ndiaye är förstahandsbedömningen som straffskytt. Garner tar många hörnor och frisparkar, medan Dewsbury-Hall och McNeil också kan få ansvar när de spelar.

Garner är viktigare för Everton i verkligheten än i FPL. Hans defensiva arbete och tidiga passningar ger inte alltid poäng i spelet.

Evertons styrkor och risker

Område	Styrka	Risk
Målvakt	Pickford håller hög nivå	Stort tapp bakom förstavalet
Mittbackar	Stark ordinarie duo	Branthwaite svår att ersätta
Mittfält	Fler typer av spelare	Oklart vem som skapar mest
Yttrar	Hög potential	Osäker målproduktion
Anfallare	Två användbara alternativ	Ingen bevisad toppmålskytt
Tränare	Hög lägstanivå	Begränsat offensivt tak
Hemmaplan	Stor publik och ny miljö	Ännu ingen tydlig hemmafördel
Truppdjup	Tillräckligt utan Europa	Känsligt på högerbacken

Det som talar starkast för Everton är den defensiva stommen. Pickford, Tarkowski och Branthwaite ger laget en stabil grund. Garner, Hackney och Nørgaard gör mittfältet mer flexibelt än förra säsongen.

Moyes vet hur man bygger ett lag som är svårt att besegra och kan vinna matcher utan att dominera bollinnehavet. Everton har dessutom ingen Europabelastning och behöver inte rotera lika mycket som flera av konkurrenterna om övre halvan.

Det största problemet är offensiven.

Grealish har lämnat, högerbacken bidrar för lite framåt och ingen central anfallare gjorde tio ligamål förra säsongen. Om Ndiaye säljs eller Dewsbury-Hall tappar sin målproduktion blir Everton mycket beroende av att George eller Dibling får ett omedelbart genombrott.

Hurbra-prognos för Everton 2026/27

Tippad slutplacering: 12:e

Rimligt placeringsspann: plats 9–15

Nedflyttningsrisk: låg

Chans till övre halvan: realistisk, men inte det mest sannolika utfallet

Chans till Europa: möjlig som överraskning, men inte en rimlig grundprognos

Everton har byggt ett tillräckligt stabilt lag för att lämna den återkommande bottenstriden. Klubben har en stark målvakt, ett bra mittbackspar, ett förbättrat mittfält och en tränare som kan hålla en hög lägstanivå.

Det räcker för att Everton inte längre ska betraktas som ett naturligt bottenlag.

Truppen är däremot inte komplett nog för att en plats på övre halvan ska kännas självklar. Högerbacken är fortfarande olöst, Grealishs kreativitet har inte ersatts fullt ut och målproduktionen ligger på en nivå som normalt leder till nedre halvan.

En ordinarie högerback, ett genombrott för George eller Dibling och minst 12 ligamål från Barry eller Beto skulle kunna flytta Everton mot plats nio eller tio.

Om Ndiaye lämnar utan en likvärdig ersättare, eller om någon av Pickford, Branthwaite och Garner missar en längre period, är ännu en placering runt 13:e mer sannolik.

Everton är inte en tydlig Europakandidat. Klubben är heller inte längre ett lag vars säsong främst ska bedömas utifrån avståndet till nedflyttningsstrecket.

2026/27 handlar om att visa att den nya stabiliteten kan ge bättre fotboll, fler hemmasegrar och en verklig kamp om Premier Leagues övre halva.