Zinédine Zidane har väntat på jobbet som fransk förbundskapten. Nu får han ta över ett av världens mest talangfulla landslag efter Didier Deschamps. Uppdraget handlar inte om att bygga om allt från grunden, utan om att få Frankrikes enorma offensiva kvalitet att fungera bättre tillsammans när motståndet är som svårast.

Det franska fotbollsförbundet har utsett Zinédine Zidane till ny förbundskapten efter Didier Deschamps. Avtalet gäller till och med VM 2030 och Zidane tillträder formellt den 1 augusti.

Utnämningen avslutar flera års väntan. Zidane har inte tränat något lag sedan han lämnade Real Madrid 2021 och har länge pekats ut som den naturliga efterträdaren till Deschamps.

Nu får han jobbet efter ett VM där Frankrike tog sig till semifinal, men avslutade mästerskapet med två matcher som väckte frågor om lagets balans och utveckling.

Zidane tar över ett bra lag med tydliga problem

Frankrike behöver ingen total omstart.

Laget vann sex av sina åtta matcher i VM 2026 och nådde semifinal. Truppen innehåller flera offensiva spelare som kan vara ledande även i nästa stora mästerskap. Kylian Mbappé är 27 år, Michael Olise 24, Bradley Barcola 23 och Désiré Doué 21.

Det finns dessutom yngre alternativ som Rayan Cherki, Maghnes Akliouche och Warren Zaïre-Emery.

Utgångsläget är därför bättre än det ofta är när en långvarig förbundskapten lämnar. Zidane ärver inte ett slutkört landslag. Han ärver ett lag som fortfarande tillhör världstoppen, men som inte alltid får ut tillräckligt mycket av sitt spelarmaterial.

Det syntes tydligast i semifinalförlusten mot Spanien.

Deschamps startade då med Aurélien Tchouaméni och Adrien Rabiot centralt. Framför dem fanns Dembélé, Olise och Barcola, med Mbappé som ensam anfallare. Frankrike hade alltså fyra mycket skickliga offensiva spelare på planen, men hade ändå svårt att kontrollera matchen eller skapa tillräckligt många riktigt bra anfall.

Spanien vann med 2–0. Frankrike blev mållöst för första gången i turneringen.

Därefter följde den märkliga bronsmatchen där laget förlorade med 4–6 mot England. Åtta av Frankrikes tio insläppta mål under hela VM kom i de två sista matcherna.

Det är den motsägelsen Zidane måste hantera. Frankrike kan besegra nästan vilket lag som helst, men laget kan också tappa både mittfältet och den defensiva balansen när matchbilden går emot det.

Zidane är mer pragmatisk än spelarprofilen antyder

Zidanes namn förknippas med teknik, kreativitet och offensiv fotboll. Det betyder inte att Frankrike nu automatiskt kommer att bli ett lag som anfaller med så många spelare som möjligt.

Som tränare i Real Madrid var Zidane betydligt mer pragmatisk än han var romantisk.

Han kunde använda 4–3–3, 4–4–2 eller ett mittfält med diamant beroende på motståndare och tillgängliga spelare. Lagets grund byggde ofta på Casemiro som defensivt ankare bakom Toni Kroos och Luka Modrić.

Det gav Real Madrid tre tydliga centrala roller:

• en spelare som skyddade försvaret
• en spelare som styrde tempot
• en spelare som kunde röra sig framåt och skapa övertalighet

Framför mittfältet fick de bästa offensiva spelarna stor frihet.

Zidane detaljstyrde inte varje anfall. Hans styrka låg i att skapa en stabil grund, tydliga roller och ett klimat där stjärnorna kunde lösa situationer på planen.

Det var en viktig del av Real Madrids tre raka Champions League-titlar mellan 2016 och 2018.

Frankrike har inte exakt samma spelartyper, men grundidén kan passa landslaget. Zidane behöver inte låsa Mbappé, Olise eller Dembélé i ett hårt positionsspel. Han behöver ge dem en struktur som gör att deras individuella initiativ inte lämnar resten av laget oskyddat.

Mbappés roll blir den första stora frågan

Kylian Mbappé är lagets största stjärna och självklara offensiva referenspunkt. Det betyder inte att hans nuvarande roll är den enda möjliga.

Under delar av VM spelade Mbappé längst fram som ensam anfallare. Det gav honom möjlighet att hota bakom motståndarnas backlinje, men gjorde honom också beroende av att Frankrike lyckades spela sig fram till honom.

När motståndaren stängde ytorna centralt kunde Mbappé bli isolerad. Han droppade ibland ner för att hämta boll, men hamnade då längre från de områden där han är som farligast.

Zidane kan försöka lösa det på flera sätt.

Ett alternativ är att låta Mbappé utgå mer från vänster och röra sig in mot mål bredvid en tydligare central anfallare. Marcus Thuram och Jean-Philippe Mateta erbjuder andra egenskaper än Mbappé och kan binda mittbackar, spela med ryggen mot mål och skapa utrymme för löpningar från kanten.

Ett annat alternativ är att behålla Mbappé centralt men placera en offensiv mittfältare eller rörlig anfallspartner betydligt närmare honom.

Zidane använde Karim Benzema och Cristiano Ronaldo tillsammans i Real Madrid. Benzema kunde söka sig ner i planen och delta i kombinationsspelet, medan Ronaldo fick fokusera mer på löpningar och avslut.

Frankrike har ingen direkt motsvarighet till den duon. Principen kan ändå vara användbar: den främsta målskytten ska inte behöva göra allt själv.

Den mest sannolika förändringen är därför inte att Mbappé får mindre ansvar. Det är att Zidane försöker ta bort delar av det ansvar som gör honom mindre farlig.

Ett tremannamittfält kan ge bättre kontroll

Frankrikes största taktiska förändring kan komma centralt.

Under Deschamps användes ofta ett tvåmannamittfält bakom flera offensiva spelare. Det gav plats åt mycket individuell kvalitet, men kunde samtidigt lämna laget i numerärt underläge mot motståndare som samlade tre eller fyra spelare centralt.

Zidanes erfarenheter från Real Madrid gör ett mittfält med tre tydliga roller till en naturlig lösning.

Tchouaméni är den uppenbara kandidaten som defensivt ankare. Han kan skydda mittbackarna, vinna andrabollar och ge ytterbackarna större möjlighet att gå framåt.

Framför honom finns flera olika alternativ.

Manu Koné kan bidra med löpstyrka, presspel och bolltransporter. Zaïre-Emery erbjuder tempo och stor utvecklingspotential. Rabiot ger rutin och fysisk närvaro, medan Olise eller Cherki skulle kunna användas i en mer kreativ central roll när Frankrike väntas dominera matchen.

Det behöver inte betyda att Zidane väljer samma uppställning varje gång. Hans lag har tidigare varit flexibla mellan olika formationer.

Den viktiga förändringen kan i stället bli att Frankrike alltid har tre tydliga funktioner på mittfältet, även när laget med boll ser ut att spela på ett annat sätt.

Det skulle ge bättre möjligheter att kontrollera tempot och minska risken att hela matchen öppnas så fort Frankrike tappar bollen.

Ytterbackarna kan få större offensivt ansvar

Zidanes Real Madrid använde Marcelo och Dani Carvajal som viktiga delar av anfallsspelet. Ytterbackarna skapade bredd, fyllde på runt straffområdet och öppnade ytor för de offensiva spelarna att röra sig inåt.

Frankrike har spelare som kan användas på ett liknande sätt.

Theo Hernández erbjuder fart och djupledsspel till vänster. Malo Gusto kan ge ett mer offensivt alternativ på högerkanten. Jules Koundé är inte lika attackinriktad, men ger större defensiv säkerhet och kan hjälpa laget att växla mellan en tre- och fyrbackslinje under spelets gång.

Mer offensiva ytterbackar skulle kunna ge Olise, Dembélé, Doué och Mbappé större frihet att söka sig mot centrala ytor.

Det kräver samtidigt bättre täckning bakom bollen. Frankrike kan inte skicka fram båda ytterbackarna och fyra offensiva spelare utan att mittfältet är organiserat för bollförluster.

Zidanes uppgift blir därför inte bara att skapa fler anfallsvapen. Han måste bestämma vilka spelare som ska säkra balansen när anfallen bryter samman.

Flera generationsbeslut väntar

Deschamps lämnade efter 14 år som förbundskapten. Under den perioden vann Frankrike VM 2018 och Nations League 2021 samt nådde final i EM 2016 och VM 2022.

Zidane tar över ett lag där flera spelare fortfarande befinner sig i eller närmar sig sina bästa år. Samtidigt måste han fatta beslut om några av de mest rutinerade spelarnas framtid.

N’Golo Kanté och Adrien Rabiot har varit viktiga under lång tid, men Zidane behöver avgöra hur stora roller de ska ha inför EM 2028 och VM 2030.

Han måste också bestämma hur snabbt yngre spelare ska slussas in. Frankrike har ett närmast överflöd av offensiv talang, men färre självklara svar på hur mittfältet ska byggas långsiktigt.

Även kaptensfrågan kan bli aktuell.

Mbappé har haft bindeln under Deschamps och är lagets största namn. Det finns ännu inget som visar att Zidane tänker göra en förändring, men relationen mellan förbundskaptenen, kaptenen och truppens övriga ledare blir viktig.

Zidane har tidigare varit skicklig på att hantera stora personligheter. Nu ska han göra det i en landslagsmiljö där tiden tillsammans är betydligt mer begränsad.

Fem år utan tränarjobb är den stora osäkerheten

Zidanes meriter som klubbtränare är exceptionella. Han har samtidigt inte tränat något lag sedan sommaren 2021.

Landslagsfotboll innebär dessutom andra krav än ett arbete i Real Madrid.

Som klubbtränare kunde Zidane arbeta med spelarna varje dag, förändra detaljer mellan matcherna och bygga relationer över en hel säsong. Som förbundskapten får han korta samlingar och få träningspass innan viktiga matcher.

Det kan passa hans raka kommunikation och förmåga att skapa tydliga hierarkier. Komplicerade taktiska idéer blir däremot svårare att genomföra när spelarna bara samlas några gånger per år.

Det är därför för tidigt att slå fast att Zidanes framgångar i Real Madrid automatiskt kommer att fortsätta i landslaget.

Han är en dokumenterad vinnare. Han är ännu inte en dokumenterat framgångsrik förbundskapten.

Första matcherna ger snabba svar

Zidane leder sin första landslagssamling i september. Enligt Franska fotbollsförbundets besked väntar matcher mot Turkiet, Belgien och Italien under hans första månader vid posten.

Det ger honom kvalificerat motstånd direkt.

Redan de första uttagningarna kommer att visa vilka förändringar han vill påbörja. Ännu tydligare blir det när laget ställer upp: om Mbappé fortsätter centralt, om Frankrike går över till ett tremannamittfält och hur offensivt ytterbackarna används.

Den stora frågan är inte om Zidane kan göra Frankrike mer offensivt. Spelarna för det finns redan.

Frågan är om han kan göra laget bättre på att styra matcher, behålla balansen och skapa anfall där stjärnorna förstärker varandra i stället för att konkurrera om samma ytor.

Frankrikes VM 2026 visade att laget fortfarande kan gå långt. De sista matcherna visade varför ett tränarbyte ändå kan leda till verklig förändring.

Zidane behöver inte uppfinna ett nytt Frankrike. Han behöver få det befintliga laget att fungera mer som ett lag.