Hur mycket el drar en elbil? Runt 2 kWh per mil är en användbar utgångspunkt för många moderna elbilar, men den verkliga förbrukningen kan vara både betydligt lägre och klart högre. Små och aerodynamiska modeller kan under gynnsamma förhållanden klara sig på omkring 1,3–1,7 kWh per mil, medan stora SUV:ar, transportbilar och bilar som körs snabbt i kyla kan dra över 3 kWh per mil.
Förbrukningen påverkar både räckvidden och hur mycket el du behöver köpa. För att jämföra elbilar rätt behöver du därför förstå skillnaden mellan bilens förbrukning, batteriets kapacitet, laddarens effekt och mängden el som faktiskt tas från elnätet.
Hur mycket el drar en elbil per mil?
En vanlig eldriven personbil förbrukar ofta ungefär 1,5–2,5 kWh per mil vid normal körning. Ett riktvärde på 2 kWh per mil fungerar bra i en första kalkyl, men det är inte ett marknadsgenomsnitt som passar alla modeller och situationer.
Ungefärliga vägledande nivåer är:
| Typ av elbil | Vanlig förbrukningsnivå |
|---|---|
| Mindre eller aerodynamisk elbil | cirka 1,3–1,8 kWh/mil |
| Normal familjebil eller kompakt SUV | cirka 1,6–2,2 kWh/mil |
| Stor eldriven SUV | cirka 2,0–2,6 kWh/mil |
| Elektrisk transportbil | cirka 1,9–2,9 kWh/mil |
Intervallen ska inte betraktas som fasta gränser. En effektiv liten bil kan förbruka över 2 kWh per mil på motorväg i kallt väder. En större bil kan samtidigt komma under sitt officiella värde vid lugn körning i varmt väder.
Förbrukningen påverkas bland annat av:
- hastighet och körmiljö
- bilens storlek, vikt och karossform
- temperatur, vind och nederbörd
- däck, fälgstorlek och däcktryck
- last, takbox och släpvagn
- kupévärme och luftkonditionering
- höjdskillnader
- accelerationer och körsätt
Det viktigaste är därför inte att hitta en enda siffra, utan att hitta ett förbrukningsvärde som motsvarar hur du faktiskt tänker använda bilen.
Så omvandlar du kWh per 100 kilometer till kWh per mil
I Sverige och övriga Europa anges den officiella elförbrukningen normalt i kilowattimmar per 100 kilometer, förkortat kWh/100 km.
Eftersom en svensk mil är tio kilometer är omvandlingen enkel:
kWh per mil = kWh per 100 km delat med 10
| Officiell förbrukning | Förbrukning per mil |
|---|---|
| 15 kWh/100 km | 1,5 kWh/mil |
| 18 kWh/100 km | 1,8 kWh/mil |
| 20 kWh/100 km | 2,0 kWh/mil |
| 25 kWh/100 km | 2,5 kWh/mil |
| 30 kWh/100 km | 3,0 kWh/mil |
En bil som anges till 17,6 kWh/100 km har alltså en officiell förbrukning på 1,76 kWh per mil.
I vissa sammanhang förekommer även wattimmar per kilometer, Wh/km. Ett värde på 180 Wh/km motsvarar 18 kWh/100 km eller 1,8 kWh per mil.
Förbrukning, batterikapacitet och effekt är olika saker
Flera elbilsuppgifter använder kW eller kWh, men beskriver helt olika saker.
| Uppgift | Enhet | Visar |
|---|---|---|
| Bilens förbrukning | kWh/mil | Energi som används under körning |
| Batteriets kapacitet | kWh | Hur mycket energi batteriet kan lagra |
| Laddarens effekt | kW | Hur snabbt bilen kan laddas |
| Motorns effekt | kW | Hur hög effekt drivsystemet kan leverera |
| Köpt el | kWh | Energi som tas från elnätet |
En bil med ett batteri på 75 kWh har inte en förbrukning på 75 kWh. Batteriets kapacitet motsvarar snarare storleken på bilens energilager.
En laddare på 150 kW beskriver hur snabbt energi kan överföras till batteriet. Det säger inget om hur många kWh bilen behöver för att köra en mil.
Bilens motoreffekt fungerar på samma sätt. Ett drivsystem på 300 kW kan leverera hög effekt vid exempelvis en acceleration, men bilen använder inte 300 kW hela tiden. En motorstark bil kan vara relativt energieffektiv om den är låg och aerodynamisk, medan en svagare men tung och hög bil kan förbruka mer.
En mer utförlig genomgång finns i guiden om skillnaden mellan kW och kWh i en elbil.
Brutto- och nettokapacitet
När räckvidden ska beräknas är det viktigt att skilja mellan batteriets brutto- och nettokapacitet.
Bruttokapaciteten är hela batteriets tekniska kapacitet. Nettokapaciteten, som även kallas användbar kapacitet, är den del bilen normalt låter föraren använda. En del energi reserveras för att skydda batteriet och driva bilens system.
Det är den användbara kapaciteten som bör användas i en räckviddskalkyl.
WLTP-förbrukning jämfört med verklig förbrukning
Nya elbilars officiella förbrukning mäts enligt WLTP, ett standardiserat laboratorietest. Testet gör att olika modeller kan jämföras under liknande förhållanden.
WLTP-värdet är därför främst ett jämförelsevärde, inte ett löfte om vad bilen alltid kommer att dra.
Testet innehåller flera hastigheter och körmoment, men det motsvarar inte nödvändigtvis:
- en hel resa i 120 km/h
- korta vinterresor med kall bil
- körning med takbox eller släp
- tungt lastad semesterkörning
- tät stadskörning i varmt väder
- en kuperad pendlingsväg
Den som vill förstå testmetoden bättre kan läsa guiden om vad WLTP betyder och hur testet genomförs.
Jämför samma typ av siffra
Ett vanligt misstag är att jämföra en bils officiella WLTP-förbrukning med en annan bils värde från färddatorn.
Det blir inte alltid rättvist. WLTP-värdet tar hänsyn till energin som behövs i den standardiserade laddningsprocessen, medan färddatorn normalt visar den energi bilen registrerar under själva körningen.
Det bästa är därför att:
- jämföra WLTP med WLTP
- jämföra motorvägstester som genomförts på samma sätt
- jämföra egna färddatorvärden från liknande resor
- använda laddboxens eller elmätarens värde när kostnaden ska beräknas
Oberoende mätningar, exempelvis Green NCAP:s oberoende förbrukningstester, kan ge en bättre bild av hur olika modeller påverkas av motorvägskörning, kallt väder och andra mer krävande förhållanden.
Stad, landsväg och motorväg ger olika förbrukning
En elbil behöver inte dra minst energi när den körs långsamt hela tiden, men stadskörning är ofta betydligt gynnsammare än motorvägskörning.
I stadstrafik är hastigheten låg och bilen kan återvinna en del rörelseenergi när den bromsar. Elmotorn är dessutom effektiv även vid låg hastighet och tomgångsförbrukningen är liten jämfört med en förbränningsmotor.
Jämn landsvägskörning kan också vara mycket effektiv, särskilt i måttlig hastighet och utan stora höjdskillnader.
Motorväg ger däremot ett högt och kontinuerligt luftmotstånd. Bilen får dessutom färre möjligheter att återvinna energi genom inbromsningar.
En elbil som drar 1,6 kWh per mil vid lugn landsvägskörning kan därför ligga på 2,2–2,7 kWh per mil på snabb motorväg. För en stor SUV kan skillnaden vara ännu större.
Därför drar elbilen mer i hög motorvägsfart
Luftmotståndet ökar ungefär med hastigheten i kvadrat. Det innebär att en relativt liten hastighetsökning kan ge en betydande ökning av motståndet.
Om hastigheten höjs från 100 till 120 km/h blir det aerodynamiska motståndet teoretiskt omkring 44 procent högre, om övriga förhållanden är oförändrade.
Bilens totala förbrukning stiger inte automatiskt med exakt samma procentsats eftersom även rullmotstånd, elektronik och andra energibehov spelar in. Sambandet visar ändå varför de sista 20 eller 30 kilometerna i timmen kan kosta mycket räckvidd.
Karossform och frontarea
Bilens luftmotstånd påverkas av både karossens form och hur stor yta bilen visar mot fartvinden.
En låg och strömlinjeformad sedan kan därför vara effektivare på motorväg än en hög SUV, även om bilarna har liknande vikt och batteristorlek.
Ett lågt luftmotståndsvärde räcker inte heller som förklaring. En stor bil kan ha en genomtänkt karossform men ändå flytta mycket luft eftersom frontarean är stor.
Det är en viktig anledning till att två elbilar med lika stora batterier kan få helt olika räckvidd.
Hjul och däck spelar roll
Stora fälgar och breda däck kan öka både rullmotståndet och luftmotståndet. De kan dessutom väga mer än mindre hjul.
Samma elbil kan därför ha olika officiell förbrukning beroende på hjulstorlek. En version med 19-tumshjul kan vara effektivare än en i övrigt likadan bil med 21-tumshjul.
Köparen bör kontrollera förbrukningen för den exakta versionen, inte bara modellseriens lägsta annonserade värde.
Däcktrycket påverkar också resultatet. För lågt tryck ökar normalt rullmotståndet och därmed energiförbrukningen.
Så påverkar kyla elbilens förbrukning
Kyla höjer förbrukningen på flera sätt samtidigt.
Kupén och rutorna måste värmas, batteriet kan behöva tempereras och kalla komponenter kan ge större förluster. Vinterdäck, snö, vatten och modd ökar dessutom motståndet mot vägen.
Kall luft är tätare än varm luft och ökar därför även det aerodynamiska motståndet.
På en kort vinterresa kan uppvärmningen stå för en stor del av den totala energianvändningen. Bilen kanske använder mycket energi under de första minuterna, men hinner bara köra några kilometer. Färddatorns förbrukning per mil kan då bli mycket hög.
På en längre resa fördelas uppvärmningsenergin över fler mil och påverkan per mil blir mindre.
Oberoende kalltester visar att förbrukningen i krävande vinterscenarier kan öka med omkring 40–50 procent eller mer. Det är däremot inte ett generellt vinterpåslag som gäller för varje bil och resa.
Värmepump, förvärmning, resans längd, temperatur och körhastighet påverkar resultatet kraftigt. Den fullständiga genomgången finns i artikeln om elbilens räckvidd på vintern.
Räkna ut räckvidden från förbrukningen
För att uppskatta räckvidden behöver du bilens användbara batterikapacitet och en rimlig förbrukning för den aktuella körningen.
Formeln är:
Räckvidd i mil = användbar batterikapacitet i kWh delat med förbrukning i kWh per mil
Anta att bilen har 75 kWh användbar batterikapacitet.
| Förbrukning | Beräknad räckvidd |
|---|---|
| 1,5 kWh/mil | 50 mil |
| 2,0 kWh/mil | 37,5 mil |
| 2,5 kWh/mil | 30 mil |
| 3,0 kWh/mil | 25 mil |
Samma batteri kan alltså ge allt från 25 till 50 mil beroende på förbrukningen.
Det förklarar varför en bil med mindre batteri ibland kan få nästan samma räckvidd som en större modell. Den mindre bilen kan vara betydligt mer energieffektiv.
Beräkningen ovan utgår från att hela den användbara kapaciteten förbrukas. På en långresa kör man normalt inte från exakt 100 till 0 procent mellan varje laddstopp.
Om bilen i stället används mellan 80 och 10 procent utnyttjas 70 procent av batteriet:
75 kWh × 0,70 = 52,5 kWh
Vid en förbrukning på 2 kWh per mil räcker det till ungefär:
52,5 ÷ 2 = 26,25 mil
Det är därför den praktiska etappen mellan laddstopp kan vara betydligt kortare än bilens maximala räckvidd. Mer om detta finns i guiden om hur långt en elbil går i verkligheten.
Räkna ut energikostnaden per mil
För att beräkna energikostnaden multiplicerar du mängden köpt el per mil med det totala priset per kWh.
Den enklaste formeln är:
Kostnad per mil = förbrukning i kWh per mil × elpris per kWh
| Elpris | 1,5 kWh/mil | 2,5 kWh/mil |
|---|---|---|
| 1,50 kr/kWh | 2,25 kr/mil | 3,75 kr/mil |
| 3,00 kr/kWh | 4,50 kr/mil | 7,50 kr/mil |
| 6,00 kr/kWh | 9,00 kr/mil | 15,00 kr/mil |
En bil som drar 2 kWh per mil kostar exempelvis:
- 3 kronor per mil vid 1,50 kronor per kWh
- 6 kronor per mil vid 3 kronor per kWh
- 12 kronor per mil vid 6 kronor per kWh
Prisnivåerna är räkneexempel. Den verkliga kostnaden påverkas bland annat av elavtal, nätavgifter, skatt, laddoperatör och eventuell abonnemangsmodell.
Därför köper du mer el än färddatorn visar
Bilens färddator visar normalt energin som registreras under körningen. Den verkliga mängden el som måste köpas från elnätet blir ofta högre på grund av laddförluster.
Energi går bland annat förlorad i:
- bilens inbyggda laddare
- kablar och elektronik
- batteriets temperaturhantering
- omvandling mellan växelström och likström
- system som måste vara aktiva under laddningen
Vid vanlig laddning från en laddbox kan skillnaden ofta ligga någonstans omkring 5–10 procent, men variationen mellan bilar och laddsätt är stor.
Om färddatorn visar 2 kWh per mil och du räknar med tio procents påslag blir den köpta energin:
2,0 × 1,10 = 2,2 kWh per mil
Vid ett totalt elpris på 3 kronor per kWh blir energikostnaden då:
2,2 × 3 = 6,60 kronor per mil
Tio procent ska användas som ett enkelt räkneantagande, inte som ett exakt facit för alla bilar.
Den som laddar hemma kan få ett bättre värde genom att jämföra laddboxens uppmätta energi med bilens registrerade körförbrukning över en längre period.
Hur tillförlitlig är bilens färddator?
Färddatorn är bra för att jämföra resor med samma bil. Den kan visa hur förbrukningen förändras när du:
- höjer eller sänker hastigheten
- byter mellan sommar- och vinterhjul
- kör med takbox
- använder mer kupévärme
- kör på en annan väg
- lastar bilen tyngre
Värdet är däremot inte alltid en exakt mätning av all energi som köpts från elnätet.
Olika bilmodeller kan också beräkna och visa förbrukningen på något olika sätt. Därför bör färddatorn främst användas för att följa den egna bilen, inte som enda underlag för att jämföra två modeller.
Mät inte bara en enda resa
En enskild resa kan ge ett missvisande snittvärde.
En kort kallstart, kraftig motvind eller en lång stigning kan ge ovanligt hög förbrukning. En varm resa i medvind eller med lång nedförskörning kan ge ett ovanligt lågt resultat.
Det är bättre att skilja mellan tre typer av mätning:
- Enskild resa: Visar hur mycket bilen drog i just den situationen.
- Längre körsnitt: Visar bilens normala förbrukning i din vardag.
- Energi från laddbox eller elmätare: Visar hur mycket el du faktiskt köper.
För ett användbart vardagssnitt bör bilen följas över flera veckor och ett större antal mil. Sommar- och vinterförbrukning bör helst mätas separat.
Så uppskattar du din egen elförbrukning
En praktisk bedömning inför bilköpet kan göras i sju steg.
1. Kontrollera den exakta bilversionen
Ta reda på:
- batteriets användbara kapacitet
- officiell WLTP-förbrukning
- framhjuls-, bakhjuls- eller fyrhjulsdrift
- hjul- och däckstorlek
- om uppgiften gäller rätt motor och utrustningsnivå
Utgå inte automatiskt från modellens lägsta marknadsförda förbrukningsvärde.
2. Omvandla till kWh per mil
En bil som anges till 18,4 kWh/100 km har en officiell förbrukning på:
18,4 ÷ 10 = 1,84 kWh per mil
3. Bedöm din vanligaste körmiljö
Fundera på om bilen främst ska köras i:
- tätort
- blandad pendling
- lugn landsvägsfart
- snabb motorvägstrafik
- kuperad terräng
- kallt vinterklimat
Ett blandat WLTP-värde är mindre relevant om nästan all körning sker på motorväg.
4. Lägg till dina belastningar
Räkna med högre förbrukning om du ofta använder:
- takbox eller takräcke
- släpvagn
- stora hjul
- tung last
- hög kupétemperatur
- korta vinterresor
5. Räkna ut räckvidden
Dela batteriets användbara kapacitet med den förbrukning som verkar rimlig för din körning.
Gör gärna två kalkyler:
- en för normal vardagskörning
- en för motorväg eller vinter
6. Räkna ut det dagliga energibehovet
Om du kör sex mil per dag och uppskattar förbrukningen till 2 kWh per mil behöver bilen:
6 × 2 = 12 kWh per dag
Med ett antaget laddpåslag på tio procent behöver du köpa ungefär:
12 × 1,10 = 13,2 kWh
Det visar hur mycket energi som behöver fyllas på hemma eller publikt.
7. Bedöm långresorna separat
En bil kan fungera utmärkt för daglig pendling men vara mindre effektiv i hög motorvägsfart. Den som regelbundet kör långt bör därför kontrollera motorvägsförbrukning och praktiska laddningsintervall, inte bara det officiella blandvärdet.
Är 2 kWh per mil en bra förbrukning?
För en normalstor elbil är 2 kWh per mil ett rimligt och användbart värde. Om det är bra eller dåligt beror däremot på biltypen och körförhållandena.
För en liten elbil i varmt väder kan 2 kWh per mil vara relativt högt. För en stor SUV på motorväg kan samma värde vara mycket bra.
Bedöm därför alltid förbrukningen i förhållande till:
- bilens storlek och utrymmen
- vikt och lastförmåga
- drivning och motoreffekt
- hastighet och klimat
- batteriets användbara kapacitet
- hur bilen faktiskt ska användas
En elbil med stort batteri kan ha lång räckvidd trots hög förbrukning. En effektiv bil med mindre batteri kan samtidigt komma nästan lika långt och behöva köpa mindre energi per mil.
Det är därför förbrukningen är en viktig köpuppgift. Den visar inte bara hur långt bilen kan gå, utan även hur mycket energi som behöver laddas tillbaka efter varje resa.