Onsdagens stora rösträkning har inletts. Närmare 300 000 sena förtidsröster och utlandsröster kan nu läggas till valresultatet. Det preliminära mandatläget är 176–173, vilket innebär att två mandat måste flytta över blockgränsen för att majoriteten i riksdagen ska byta sida.

Det svenska valet går på onsdagen in i en ny fas.

Alla vanliga valdistrikt har rapporterat sina preliminära resultat, men nu återstår den så kallade uppsamlingsräkningen. Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 röster kan omfattas.

Det handlar framför allt om förtidsröster som lämnades så sent att de inte hann fram till rätt vallokal under valdagen, förtidsröster som lämnats i andra kommuner och sent inkomna utlandsröster.

Exakt hur många röster som slutligen kommer att räknas är ännu inte känt.

Samtidigt är marginalerna i mandatfördelningen tillräckligt små för att onsdagens röster kan få betydelse.

Det preliminära läget är 176 mandat för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans, mot 173 mandat för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

I röster skiljer drygt 32 000 mellan de två grupperna.

Två mandat måste flytta

Riksdagen har 349 mandat och det krävs 175 mandat för egen majoritet.

Det innebär att en enda mandatförändring över blockgränsen inte räcker för att vända dagens läge.

Om ett mandat skulle flytta från den sida som nu har 176 mandat till Tidöpartierna blir ställningen 175–174. För att majoriteten ska byta sida krävs därför att minst två mandat flyttar över blockgränsen.

Då skulle mandatställningen i stället bli 174–175.

Det betyder däremot inte att exakt två mandat totalt kommer att förändras. När nya röster läggs till räknas mandatfördelningen om, och mandat kan flytta mellan flera olika partier.

De sena rösterna kan också förstärka dagens resultat utan att något mandat alls byter sida.

Närmare 300 000 röster kan återstå

Valmyndighetens uppskattning innebär att årets uppsamlingsräkning kan bli ovanligt omfattande.

Myndigheten betonar att det exakta antalet röster inte går att veta innan kommunernas valnämnder har genomfört räkningen.

Det handlar alltså inte om 300 000 redan registrerade röster som ligger färdiga i en gemensam hög. Siffran är en uppskattning av hur många röster som kan komma att omfattas när hela onsdagsräkningen är genomförd.

Rösterna finns utspridda över landet och hanteras i totalt 314 uppsamlingsdistrikt.

Det är också förklaringen till att valresultatet under onsdagen fortfarande kan visa att omkring 95 procent av distrikten är räknade.

Alla de 6 312 vanliga valdistrikten har redan rapporterat. De distrikt som återstår i resultatredovisningen är uppsamlingsdistrikten.

Den som vill förstå mer om hur systemet fungerar kan läsa vår guide om onsdagsrösterna i valet 2026.

Resultaten kommer in under dagen

Det finns ingen gemensam tidpunkt då alla sena röster blir synliga samtidigt.

Kommunernas valnämnder räknar rösterna lokalt och rapporterar resultaten efter hand. Det innebär att mandatställningen kan förändras stegvis under onsdagen när fler uppsamlingsdistrikt blir klara.

Olika kommuner börjar dessutom sin räkning vid olika tider.

Det gör att en förändring i mandatfördelningen kan komma tidigt under dagen, sent på kvällen eller först när en större del av rösterna har räknats.

Valmyndigheten räknar med att arbetet kan ta längre tid än normalt på grund av det stora antalet röster.

Därför kan resultatet dröja till torsdag

Det mest kompletta uppdaterade preliminära resultatet kan enligt Valmyndigheten dröja till torsdagen den 17 september.

Det är en viktig skillnad mot att säga att det slutliga svenska valresultatet kommer på torsdag.

Kommunernas uppsamlingsräkning är fortfarande en del av den preliminära rösträkningen. Därefter fortsätter länsstyrelsernas kontrollräkning innan Valmyndigheten slutligen kan fastställa mandatfördelningen.

Det formella slutresultatet i riksdagsvalet väntas därför först senare.

Valmyndigheten skriver själv att det uppdaterade preliminära resultatet väntas vara färdigt under torsdagen. Mer information finns hos Valmyndigheten om årets uppsamlingsräkning.

Mandat har flyttat efter valdagen tidigare

Att mandat förändras när onsdagsrösterna räknas är inte unikt.

Vid valet 2022 tillkom 226 838 röster i onsdagsräkningen. Mellan den första och den slutliga mandatfördelningen flyttade då ett riksdagsmandat från Socialdemokraterna till Moderaterna.

Fyra år tidigare var förändringen större.

Efter valet 2018 tillkom 205 713 röster och tre mandat bytte parti innan det slutliga resultatet var fastställt.

Historiken visar alltså att de sena rösterna kan påverka mandatfördelningen. Den visar samtidigt att ett mycket stort antal nya röster inte automatiskt innebär att den övergripande majoriteten förändras.

Hur stor effekten blir beror på hur de sena rösterna fördelar sig mellan partierna och var i landet de har lämnats.

176–173 är fortfarande bara preliminärt

Fram till dess att onsdagsräkningen kommit längre är 176–173 därför det relevanta mandatläget.

Men det är inte det slutliga resultatet.

Under onsdagen kommer fokus framför allt att ligga på tre saker: hur de omkring 300 000 möjliga rösterna fördelas, om något av de jämna mandaten börjar röra sig och om två mandat faktiskt kan flytta över den politiska skiljelinjen.

Det första tydligare svaret kan komma när större delar av uppsamlingsräkningen rapporterats under onsdagen.

En mer komplett preliminär bild kan enligt Valmyndigheten däremot dröja till torsdag.