I dag, den 11 september 2026, har det gått exakt 25 år sedan terrorattackerna mot USA. 2 977 människor dödades när fyra passagerarplan kapades av al-Qaida och World Trade Center, Pentagon och ett fjärde mål attackerades. Ett kvarts sekel senare märks följderna fortfarande i allt från flygplatsernas säkerhetskontroller till USA:s krig, underrättelseapparat och syn på terrorism. Vi går igenom vad som hände, vad som förändrades och varför 11 september fortfarande präglar världen.

USA minns 25 år efter attackerna

Minnesceremonier hålls under fredagen på flera av de platser som för alltid förknippas med 11 september 2001.

Vid Ground Zero i New York samlas anhöriga till de dödade för den traditionella uppläsningen av offrens namn. Den första tysta minuten hålls klockan 08.46 lokal tid, 14.46 svensk tid, exakt när American Airlines Flight 11 träffade det norra tornet för 25 år sedan.

Årets ceremoni innehåller för första gången sju särskilda tysta stunder. Den sjunde hedrar människor som senare har dött av sjukdomar och skador som kopplats till exponeringen efter attackerna och räddningsarbetet.

President Donald Trump väntas delta vid minnesceremonin vid Pentagon, medan även ceremonier hålls vid Flight 93 National Memorial i Pennsylvania.

På kvällen återkommer de två ljuspelarna Tribute in Light över Lower Manhattan.

Det officiella programmet för 25-årsdagen finns hos National September 11 Memorial & Museum.

Vad hände den 11 september 2001?

På morgonen den 11 september 2001 kapade 19 medlemmar av terrornätverket al-Qaida fyra amerikanska passagerarplan.

Två styrdes in i World Trade Centers tvillingtorn i New York. Ett tredje träffade Pentagon utanför Washington. Det fjärde, United Airlines Flight 93, störtade på ett fält i Pennsylvania efter att passagerare och besättning försökt återta kontrollen över planet.

Svensk tid	Händelse
14.46	Flight 11 träffar norra tornet i World Trade Center
15.03	Flight 175 träffar södra tornet
15.37	Flight 77 träffar Pentagon
15.59	Södra tornet kollapsar
16.03	Flight 93 störtar i Pennsylvania
16.28	Norra tornet kollapsar

Totalt dödades 2 977 människor i attackerna, utöver de 19 kaparna.

Bland offren fanns människor från ett stort antal länder, hundratals brandmän och poliser samt personer som befann sig i Pentagon och ombord på de kapade planen.

För en mer detaljerad genomgång av själva attackförloppet har vi samlat tidslinjen för 11 september 2001.

Bilderna förändrade världen på några timmar

Det är svårt att överskatta vilken chock attackerna skapade.

Miljontals människor runt om i världen såg i direktsändning hur det andra planet träffade World Trade Center och förstod att det första nedslaget inte hade varit en olycka. Kort därefter kollapsade först det södra och sedan det norra tornet.

Att USA kunde utsättas för en så omfattande attack på hemmaplan förändrade omedelbart landets säkerhetspolitiska prioriteringar.

Terrorism gick från att vara ett viktigt säkerhetshot till att bli den dominerande frågan i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under många år.

Kriget mot terrorismen började

Redan dagen efter attackerna slog Nato fast att 11 september kunde omfattas av alliansens artikel 5 om kollektivt försvar.

Det blev första gången i Natos historia som artikel 5 aktiverades.

Den 7 oktober 2001 inledde USA och dess allierade militära operationer i Afghanistan. Målet var bland annat att slå mot al-Qaida och talibanregimen som hade gett terrornätverket en fristad.

Kriget kom att pågå i nästan två decennier och blev USA:s längsta krig.

När de sista amerikanska styrkorna lämnade Afghanistan 2021 hade en hel generation vuxit upp med ett krig som började som ett direkt svar på 11 september.

Irakkriget blev en del av den nya eran

Två år efter attackerna invaderade USA Irak.

Irakkriget brukar räknas till den bredare period som följde efter 11 september och USA:s krig mot terrorismen, men en viktig skillnad måste göras.

Det finns inga belägg för att Saddam Husseins Irak deltog i planeringen eller genomförandet av attackerna den 11 september. Den amerikanska 9/11-kommissionen fann inte något sådant operativt samarbete mellan Irak och al-Qaida.

Ändå präglades de politiska åren efter attackerna av en kraftigt ökad vilja i Washington att använda militär makt mot stater och grupper som bedömdes kunna utgöra framtida hot.

Följderna blev enorma.

Brown Universitys Costs of War-projekt har uppskattat att de amerikanska krigen och insatserna under den breda post-9/11-eran har kostat flera tusen miljarder dollar och lett till hundratusentals direkta dödsfall i krigsvåld.

Flygresor blev aldrig desamma igen

För vanliga människor är flygplatsen kanske den plats där arvet efter 11 september fortfarande märks tydligast.

Före attackerna var säkerhetskontrollerna på amerikanska flygplatser betydligt mindre omfattande. Flygbolagen hade stort ansvar för kontrollerna och cockpitdörrarna var inte byggda för den typ av hot som visade sig den 11 september.

Efter attackerna skapades Transportation Security Administration, TSA.

Säkerheten federaliserades och förändringarna blev omfattande.

Cockpitdörrar förstärktes. Bagagekontroller byggdes ut. Identitetskontroller blev viktigare. No-fly-listor och andra bevakningssystem utvecklades. Beväpnade air marshals fick en större roll.

Samtidigt infördes fler lager av kontroll som i dag känns självklara för resenärer.

Alla regler kom däremot inte direkt efter 2001. Begränsningarna för vätskor i handbagaget infördes exempelvis först 2006 efter en separat terrorplan riktad mot flygtrafiken.

Men grundförändringen började den 11 september.

Flygresan blev efter 2001 något som i mycket större utsträckning byggde på antagandet att varje passagerare, varje väska och varje identitet kunde behöva kontrolleras.

Övervakningen växte kraftigt

Attackernas påverkan stannade inte vid flygplatserna.

Den 26 oktober 2001 undertecknades USA Patriot Act.

Lagen gav amerikanska myndigheter större möjligheter att samla in information, följa ekonomiska transaktioner och dela underrättelser mellan olika delar av staten.

Samtidigt skapades en betydligt större säkerhetsapparat.

Department of Homeland Security bildades och samlade 22 myndigheter och funktioner under ett nytt departement med uppdrag att skydda USA mot bland annat terrorism.

FBI, CIA, NSA och andra säkerhetsorgan förändrade också sina arbetssätt.

Debatten om privatlivet lever kvar

Utvecklingen skapade snabbt en konflikt som fortfarande är aktuell 25 år senare.

Hur långt får staten gå för att förhindra nästa attack?

Efter 11 september accepterade många amerikaner betydligt mer övervakning och säkerhetskontroll än tidigare. Men när omfattningen av underrättelseprogram senare blev känd växte också kritiken.

Flera av Patriot Acts ursprungliga befogenheter har sedan dess förändrats, begränsats eller löpt ut.

Den tidigare omfattande amerikanska insamlingen av telefonmetadata har exempelvis stoppats i sin dåvarande form.

Ändå består den större förändringen.

USA har i dag en betydligt mer omfattande infrastruktur för terrorbekämpning, underrättelseverksamhet och informationsdelning än landet hade före den 11 september 2001.

Och frågan om var gränsen mellan säkerhet och personlig integritet ska gå har aldrig försvunnit.

Hälsokonsekvenserna fortsätter 25 år senare

När tvillingtornen kollapsade spreds enorma mängder damm och föroreningar över delar av New York.

Tusentals brandmän, poliser, räddningsarbetare, byggnadsarbetare och andra arbetade under lång tid på och omkring Ground Zero.

Många av dem utvecklade senare cancer, lungsjukdomar och andra allvarliga sjukdomar som kopplats till exponeringen.

Det är en av anledningarna till att 25-årsdagen skiljer sig från tidigare minnesdagar.

Den nya sjunde tysta stunden i New York är ett erkännande av att 11 septembers dödsoffer inte enbart är de 2 977 människor som dödades under själva attackdagen.

För många familjer fortsätter konsekvenserna fortfarande.

Muslimer blev måltavlor efter attackerna

11 september skapade en stark våg av sammanhållning i USA, men också en mörkare utveckling.

Muslimer och människor som uppfattades som muslimer utsattes för trakasserier, hot och våld.

FBI:s statistik visade en dramatisk ökning av anti-muslimska hatbrott under 2001.

Människor med ursprung i Mellanöstern och Sydasien, och även sikher och andra grupper som felaktigt uppfattades som muslimer, drabbades.

Även detta blev en del av det sociala arvet efter attackerna och av den bredare debatten om terrorism, religion, migration och nationell säkerhet.

En generation minns inte längre dagen

25-årsdagen markerar också en annan förändring.

För den som var vuxen eller tonåring 2001 är det ofta lätt att minnas exakt var man befann sig när nyheten kom.

För människor som föddes efter attackerna är 11 september i stället historia.

Det skapar en allt tydligare generationsskillnad.

Samtidigt lever attackernas konsekvenser kvar i samhällssystem som skapades långt innan dagens unga var födda.

En resenär som föddes efter 2001 kan gå igenom en säkerhetskontroll som byggts upp som direkt följd av 11 september utan att själv ha något minne av varför systemet skapades.

25 år senare finns 11 september fortfarande överallt

Mycket har förändrats sedan den där morgonen i september 2001.

Osama bin Laden dödades 2011. USA lämnade Afghanistan 2021. Många av de lagar och säkerhetsprogram som infördes efter attackerna har förändrats eller försvunnit.

Men den värld som 11 september skapade finns fortfarande kvar.

Den syns på flygplatserna.

Den finns i underrättelsetjänsternas befogenheter.

Den finns i Natos historia och i de krig som följde.

Den finns hos familjerna till de människor som aldrig kom hem och hos räddningsarbetare som fortfarande lever med sjukdomar från arbetet vid Ground Zero.

Och den finns i den politiska fråga som aldrig riktigt försvunnit sedan 2001: hur mycket frihet ett samhälle är berett att ge upp för att känna sig säkert.

När namnen på de dödade åter läses upp i New York 25 år efter attackerna är det därför inte bara en minnesceremoni över en historisk katastrof.

Det är också en påminnelse om hur några timmar en septembermorgon kunde förändra världen för en hel generation.