Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina saknar extern elförsörjning efter att den sista fungerande kraftledningen kopplats bort. Säkerhetssystemen hålls nu igång av dieselgeneratorer. IAEA beskriver läget som extremt skört – men det finns samtidigt inget som tyder på att en kärnkraftsolycka är omedelbart förestående.

Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, har under flera år befunnit sig mitt i krigszonen. Den senaste försämringen kom den 20 augusti, när anläggningen förlorade den sista kvarvarande externa kraftförbindelsen.

Sedan dess har reservkraft fått försörja de system som krävs för att hålla anläggningen säker.

Enligt Internationella atomenergiorganet, IAEA, startade de tillgängliga nödgeneratorerna automatiskt när nätanslutningen försvann. I den senaste verifierade uppdateringen var sju dieselgeneratorer i drift.

Diesel ska räcka i mer än tio dagar

Kärnkraftverkets ledning har uppgett för IAEA att det finns dieselbränsle för mer än tio dagars drift.

Det betyder däremot inte att en kärnkraftsolycka inträffar när tio dagar har gått.

Tidsuppgiften beskriver hur länge det rapporterade bränslelagret kan hålla generatorerna igång med nuvarande förbrukning. Under tiden kan den externa elförsörjningen återställas eller nya bränsleleveranser nå anläggningen.

Situationen är ändå besvärlig eftersom den senaste dieselleveransen till kärnkraftverket enligt IAEA gjordes i mars. En ny leverans som var planerad till maj har försenats på grund av striderna.

Det gör anläggningens beroende av reservkraft betydligt mer känsligt än vid ett vanligt och kortvarigt strömavbrott.

Reaktorerna är avstängda – men kylning behövs fortfarande

Samtliga sex reaktorer vid Zaporizjzja är avstängda och producerar inte elektricitet.

Det betyder dock inte att kraftverket kan lämnas utan ström.

Kärnbränsle fortsätter att avge värme även efter att en reaktor har stängts av. El behövs därför bland annat till pumpar, kylsystem, kontrollsystem och andra säkerhetsfunktioner.

Dessutom måste använt kärnbränsle i förvaringsbassänger fortsätta kylas.

IAEA har därför arbetat med att öka säkerhetsmarginalerna. Vattennivåerna i bassängerna med använt kärnbränsle har höjts vid alla sex reaktorer.

Åtgärden ger mer tid att hantera situationen om flera säkerhetssystem skulle falla bort samtidigt.

IAEA: Säkerhetsläget är extremt skört

IAEA-chefen Rafael Grossi har återkommande varnat för att kärnsäkerheten vid Zaporizjzja försämras när reservsystem efter reservsystem försvinner.

Före kriget hade kärnkraftverket tio externa kraftledningar.

När 330-kilovoltsledningen Ferosplavna-1 föll bort den 20 augusti var den den sista fungerande externa förbindelsen. Den större 750-kilovoltsledningen Dniprovska hade redan varit ur drift under en längre period.

Anläggningen har därmed gått från ett system med flera oberoende vägar för elförsörjning till att helt förlita sig på reservgeneratorerna.

Det är framför allt den bristen på redundans som gör läget allvarligt.

IAEA beskriver kärnsäkerhetssituationen vid Zaporizjzja som extremt skör.

Orsaken till strömavbrottet är inte fastställd

Det är ännu inte verifierat exakt varför den sista kraftledningen slutade fungera.

IAEA har lokaliserat den misstänkta skadan till området på norra sidan av floden Dnepr, men militär aktivitet har gjort det svårt för tekniker att inspektera platsen och fastställa orsaken.

Ukrainska myndigheter har kopplat bortfallet till ryska attacker mot landets energiinfrastruktur samma natt.

Den rysktillsatta ledningen vid det ockuperade kärnkraftverket har samtidigt uppgett att ledningen kopplades bort automatiskt sedan den skadats.

IAEA har inte slagit fast vem som orsakade skadan.

Det är därför för tidigt att tillskriva någon sida ansvaret för just detta strömavbrott.

Ingen omedelbar kärnkraftsolycka – men små marginaler

Det mest allvarliga scenariot kräver flera samtidiga misslyckanden.

Den externa elförsörjningen skulle behöva förbli borta samtidigt som reservgeneratorerna slutar fungera eller får slut på bränsle och alternativa kylmöjligheter inte kan upprätthållas.

IAEA har inte uppgett att en sådan utveckling är nära förestående.

Dieselgeneratorerna fungerar, säkerhetssystemen är i drift och vattennivåerna i bassängerna har höjts för att skapa större marginaler. Den rysktillsatta ledningen vid kärnkraftverket har också uppgett att strålningsnivåerna är normala.

Men situationen visar samtidigt varför Zaporizjzja fortsätter att vara ett av krigets mest känsliga säkerhetsproblem.

Ett kärnkraftverk är byggt för att klara enskilda fel genom flera oberoende skyddssystem. Vid Zaporizjzja har flera av dessa säkerhetsmarginaler gradvis försvunnit under kriget.

Så länge den externa elförsörjningen inte har återställts är kärnkraftverkets säkerhet därför beroende av att reservkraften fortsätter fungera och att bränsle och kylning kan säkras.