Alla som vill spela på WTA-touren måste nu genomgå ett genetiskt könstest. De första testerna har redan genomförts under Cincinnati Open, samtidigt som internationella människorätts- och HBTQ-organisationer kräver att den nya policyn stoppas.

WTA:s nya krav gäller inte bara spelare vars behörighet har ifrågasatts. Varje spelare måste lämna ett prov som undersöks för förekomsten av SRY-genen för att få tävla på damtouren.

Ett negativt resultat innebär normalt att spelaren godkänns för resten av livet. Ett positivt resultat leder däremot till ett omedelbart tävlingsstopp och en betydligt mer omfattande medicinsk utredning.

Det är den skillnaden som nu placerat damtennisen mitt i den internationella striden om kön, genetik och rättvisa inom idrotten.

Så går WTA:s genetiska könstest till

Den nya policyn började gälla den 21 juli 2026. Spelarna ska lämna saliv, ett prov från insidan av kinden eller ett blodprov vid en tidpunkt och plats som bestäms av WTA.

Laboratoriet rapporterar sedan resultatet direkt till WTA:s medicinskt ansvarige.

WTA kan även godkänna ett test som genomförts av ett annat internationellt idrottsförbund, om resultatet bedöms som tillräckligt tillförlitligt.

Den som inte genomför testet kan stängas av tillfälligt. Policyn öppnar också för varningar, böter, längre avstängningar och att resultat som uppnåtts utan giltig behörighet stryks.

WTA betalar kostnaden för själva SRY-testet och de ytterligare medicinska undersökningar som organisationen kräver. Spelarna ska också erbjudas samtalsstöd om ett test leder till en fortsatt utredning.

Ett positivt resultat är inte ett slutligt besked

SRY-genen finns vanligtvis på Y-kromosomen och sätter i gång utvecklingen av testiklar under fosterstadiet. WTA använder därför genen som den första gränsen mellan vilka som automatiskt godkänns och vilka som måste utredas vidare.

Men ett positivt test betyder inte automatiskt att spelaren slutgiltigt stängs av.

Spelaren måste då visa att hon har komplett androgenokänslighet eller någon annan medfödd variation i könsutvecklingen som innebär att kroppen aldrig påverkats av så kallad manlig minipubertet eller senare manlig pubertet.

WTA:s medicinskt ansvarige kan begära en fullständig sjukdomshistoria, ytterligare tester och information direkt från spelarens läkare. Externa medicinska experter kan också kopplas in.

Under hela den processen får spelaren normalt inte tävla. Det är spelaren själv som måste bevisa att villkoren för fortsatt behörighet är uppfyllda.

Policyn innehåller även en särskild regel för biologiska kvinnor som använt testosteron eller andra androgener som del av könsrelaterad behandling. De måste vänta fyra år efter den senaste användningen innan de får spela på WTA-touren.

De fullständiga villkoren finns i WTA:s officiella behörighetspolicy.

Jessica Pegula bekräftar att testningen har börjat

Det har varit oklart när den praktiska testningen skulle starta. Nu har världstrean Jessica Pegula bekräftat att de första proven har tagits under Cincinnati Open 2026.

Pegula sitter i WTA:s spelarråd och uppger att hon hittills hört att testningen varit enkel och att inga spelare har klagat på genomförandet.

Enligt Pegula har WTA diskuterat förändringen med spelarna under det senaste året och skickat ut information om varför testerna införs. Hon beskriver det därför inte som ett krav som plötsligt presenterades när spelarna anlände till Cincinnati.

Det är samtidigt inte känt hur många spelare som redan har testats, när hela touren måste vara färdigtestad eller på vilka kommande turneringar provtagningen ska fortsätta.

WTA hänvisar till rättvisa inom damidrotten

WTA säger att syftet är att skydda damtennisens integritet och skapa rättvisa tävlingsvillkor. Organisationen betonar också att policyn skiljer mellan biologiskt kön och könsidentitet och att avsikten inte är att ifrågasätta en spelares värdighet eller identitet.

Testresultat, medicinska uppgifter och fortsatta utredningar ska behandlas som känsliga personuppgifter. WTA lovar strikt sekretess och säger att informationen inte får användas för andra ändamål än att avgöra spelarens behörighet.

Beslutet följer den nya linje som Internationella olympiska kommittén antog i mars inför OS i Los Angeles 2028. Liknande testkrav har redan införts inom bland annat friidrott och boxning.

WTA:s tidigare modell utgick i stället från testosteronnivåer. Transkvinnor kunde få tävla efter att ha hållit nivån under en bestämd gräns under minst två år.

Det finns inga kända öppet transkvinnor som för närvarande spelar professionell damtennis. Den nya regeln har alltså inte införts som svar på ett uppmärksammat fall på WTA-touren.

Organisationerna kräver att policyn stoppas

Sport & Rights Alliance kräver nu att WTA omedelbart pausar testningen och inleder samtal med berörda spelare, medicinska experter och människorättsorganisationer.

Kritikerna invänder inte bara mot att transkvinnor utesluts. De varnar framför allt för vad som kan hända kvinnor med medfödda variationer i könsutvecklingen, inklusive spelare som själva inte känner till sin genetiska variation.

Ett positivt resultat kan då komma som ett oväntat medicinskt besked samtidigt som spelarens tävlingsrätt, inkomster och karriär stoppas.

Sport & Rights Alliance anser att samtycket inte kan beskrivas som frivilligt när den som vägrar lämna prov inte längre får tävla. Organisationen varnar även för intrång i privatlivet och för de psykiska konsekvenserna av att tvingas genomgå en omfattande utredning för att bevisa sin behörighet.

ILGA World pekar dessutom på att samtliga spelare nu måste bevisa sin behörighet, trots att det inte finns någon öppet transkvinna på professionell nivå.

Kritiken gäller också vad testet faktiskt mäter

SRY-testet kan visa om en viss genetisk markör finns. Kritikerna framhåller däremot att testet inte mäter styrka, snabbhet, uthållighet eller prestationsförmåga i tennis.

Det finns heller ingen publicerad tennispecifik studie som visar att förekomsten av just SRY-genen i sig ger ett avgörande prestationsövertag på WTA-touren.

Människorättsorganisationerna vill därför se individuella och idrottsspecifika bedömningar i stället för en generell genetisk kontroll av hela touren.

WTA:s modell innehåller visserligen en individuell utredning för den som testar positivt. Skillnaden är att spelaren då redan har stoppats och själv måste lämna omfattande medicinsk information för att kunna återvända.

Sabalenka stöder regeln – Gauff ser två sidor

Frågan delar även tennisens största namn.

Världsettan Aryna Sabalenka har stött den nya policyn och betonat betydelsen av rättvisa på damtouren. Martina Navratilova har länge argumenterat mot att transkvinnor ska få tävla i damklassen.

Coco Gauff har intagit en mer försiktig position. Hon stöder både transpersoners rättigheter och behovet av rättvis konkurrens inom damidrotten, men ogillar hur testfrågan används för att angripa transpersoner.

Billie Jean King har i sin tur beskrivit ett generellt uteslutande av transpersoner som diskriminering.

Det innebär att striden inte enkelt kan delas upp mellan spelare och externa organisationer. Oenigheten finns både på touren och bland damtennisens mest inflytelserika tidigare profiler.

Genetisk könstestning återkommer efter nästan 30 år

Genetisk könstestning har använts tidigare inom internationell idrott.

Vid OS i Atlanta 1996 gav SRY-screeningen utslag på åtta av 3 387 kvinnliga deltagare. Efter fortsatta medicinska bedömningar fick samtliga åtta ändå tävla.

Internationella olympiska kommittén beslutade 1999 att överge den generella genetiska screeningen inför Sydney-OS. Kritiken gällde bland annat testernas begränsningar och risken att kvinnor med tidigare okända genetiska variationer skulle utsättas för stora personliga och medicinska konsekvenser.

Nu återkommer en närliggande modell i en av världens största professionella damidrotter.

WTA:s policy gäller tills vidare och testerna har redan inletts. Den avgörande frågan är därför inte längre om genetisk könstestning ska införas på damtouren, utan om den växande kritiken blir tillräckligt stark för att få WTA att ändra eller pausa reglerna.